1 Peter 2

1 Putting away therefore all wickedness, and all deceit, and hypocrisy, and envy, and all slander,

Så lägger nu bort alla ondsko, och allt svek, och skrymteri, och afund, och allt förtal;

2 as newborn babies, long for the pure milk of the word, that you may grow thereby to salvation,

Och åstunder förnuftenes mjölk, som intet svek vet, såsom nyfödd barn; på det att I uppväxen af henne;

3 if indeed you have tasted that the Lord is good:

Om I annars hafven smakat att Herren är god;

4 coming to him, a living stone, though rejected by people but chosen by God, precious.

Till hvilken I komne ären, såsom till den lefvande stenen, som af menniskom förkastad är, men när Gudi utkorad och kostelig.

5 You also, as living stones, are built up as a spiritual house, to be a holy priesthood, to offer up spiritual sacrifices, acceptable to God through Jesus Christ.

I ock, såsom lefvande stenar, uppbygger eder till ett andeligit hus, och till ett heligt Presterskap, till att offra andelig offer, som Gudi äro tacknämlig, genom Jesum Christum.

6 Because it is contained in Scripture, "Look, I am laying in Zion a stone, a chosen precious cornerstone, and whoever believes in him will not be put to shame."

Derföre håller ock Skriften: Si, jag lägger i Zion en utvald kostelig hörnsten, och hvilken som tror på honom, han skall icke komma på skam.

7 For you who believe therefore is the honor, but for those who do not believe, "The stone which the builders rejected, has become the chief cornerstone,"

Eder, som tron, är han kostelig; men dem som icke tro är stenen, som byggningsmännerna hafva bortkastat, vorden till en hörnsten;

8 and, "a stone to stumble over, and a rock to trip over." For they stumble at the word, being disobedient, to which also they were appointed.

Och en sten, der man stöter sig på, och en förargelseklippo dem som stöta sig på ordet, och tro icke derpå, der de till skickade voro.

9 But you are a chosen race, a royal priesthood, a holy nation, a people for his own possession, that you may proclaim the excellence of him who called you out of darkness into his marvelous light:

Men I ären det utvalda slägtet, det Konungsliga Presterskapet, det heliga folket, och det egendomsfolket; att I skolen kungöra hans dygd, som eder kallat hafver af mörkret, till sitt underliga ljus.

10 who once were not a people, but now are God's people, who had not obtained mercy, but now have obtained mercy.

I, som tillförene icke voren folk, ären nu Guds folk; och I, som tillförene icke haden fått barmhertighet, hafven nu fått barmhertighet.

11 Beloved, I urge you as foreigners and temporary residents, to abstain from fleshly lusts, which war against the soul;

Käre bröder, jag förmanar eder, såsom främmande och elända, att I förvaren eder för köttsliga begärelser, hvilka strida emot själena.

12 having good behavior among the nations, so in that of which they speak against you as evildoers, they may by your good works, which they see, glorify God in the day of visitation.

Och förer en god umgängelse ibland Hedningarna; på det de, som pläga förtala eder såsom illgerningsmän, måga se edra goda gerningar, och prisa Gud, när det i dagsljuset kommer.

13 Subject yourselves to every human institution for the Lord's sake: whether to the king, as supreme;

Varer underdånige all mennisklig ordning, för Herrans skull, ehvad det är Konungenom, såsom den öfversta,

14 or to governors, as sent by him for vengeance on evildoers and for praise to those who do well.

Eller befallningsmännerna, såsom de der sände äro af honom, de onda till straff, och de goda till pris.

15 For this is the will of God, that by well-doing you should put to silence the ignorance of foolish people:

Ty så är Guds vilje, att I med goda gerningar skolen igenstoppa munnen af de galna och oförståndiga menniskor;

16 as free, and not using your freedom as a cover-up for evil, but as slaves of God.

Såsom de frie, och icke såsom I hafven den frihet till att skyla ondskona med, utan såsom Guds tjenare.

17 Honor all people. Love the brotherhood. Fear God. Honor the king.

Varer hedersamme emot hvar man; älsker bröderna; frukter Gud; ärer Konungen.

18 Servants, be in subjection to your masters with all fear; not only to the good and gentle, but also to the wicked.

I tjenare, varer underdånige edrom herrom med all fruktan; icke allenast dem godom och saktmodigom, utan ock dem genvördigom.

19 For it is commendable if someone endures pain, suffering unjustly, because of conscience toward God.

Ty detta är nåd, om någor, för samvetets skull till Gud, fördrager bedröfvelse, och lider orätt.

20 For what glory is it if, when you sin, you patiently endure beating? But if, when you do well, you patiently endure suffering, this is commendable with God.

Ty hvad pris är det, om I för edra missgerningar slagne varden, och liden? Men när I för välgerningars skull liden, och hafven tålamod, det är nåd för Gudi.

21 For to this you were called, because Christ also suffered for you, leaving you an example, that you should follow his steps,

Ty dertill ären I kallade, efter ock Christus led för oss, låtandes oss en efterdömelse, att I skolen efterfölja hans fotspår;

22 who "committed no sin, nor was deceit found in his mouth."

Hvilken ingen synd gjort hade; och intet bedrägeri vardt funnet i hans mun;

23 Who, when he was cursed, did not curse back. When he suffered, did not threaten, but committed himself to him who judges righteously;

När han blef bannad, bannade han intet igen, och när han led, hotades han intet; utan ställde hämnden till den som rätt dömer;

24 who his own self bore our sins in his body on the tree, that we, having died to sins, might live to righteousness; by whose wounds you were healed.

Hvilken våra synder sjelf offrade i sin lekamen på träd; på det vi skulle vara döde syndene, och lefva rättfärdighetene; genom hvilkens sår I ären helbregda vordne.

25 For you were going astray like sheep; but now have returned to the Shepherd and Overseer of your souls.

Ty I voren såsom villfarande får; men I ären nu omvände till herdan, och edra själars Biskop.