< Acts 9 >

1 But Saul, still breathing threats and slaughter against the disciples of the Lord, went to the high priest,
Men Saulus, som alltjämt andades hot och mordlust mot Herrens lärjungar, gick till översteprästen
2 and asked for letters from him to the synagogues of Damascus, that if he found any who were of the Way, whether men or women, he might bring them bound to Jerusalem.
och utbad sig av honom brev till synagogorna i Damaskus, för att, om han funne några som voro på "den vägen", vare sig män eller kvinnor, han skulle kunna föra dem bundna till Jerusalem.
3 As he traveled, it happened that he got close to Damascus, and suddenly a light from the sky shone around him.
Men när han på sin färd nalkades Damaskus, hände sig att ett sken från himmelen plötsligt kringstrålade honom.
4 And he fell to the ground, and heard a voice saying to him, "Saul, Saul, why do you persecute me?"
Och han föll ned till jorden och hörde då en röst som sade till honom: "Saul, Saul, varför förföljer du mig?"
5 And he said, "Who are you, Lord?" And he said, "I am Jesus, whom you are persecuting.
Då sade han: "Vem är du, Herre?" Han svarade: "Jag är Jesus, den som du förföljer.
6 But rise up, and enter into the city, and you will be told what you must do."
Men stå nu upp och gå in i staden, så skall där bliva dig sagt vad du har att göra."
7 The men who traveled with him stood speechless, hearing the sound, but seeing no one.
Och männen som voro med honom på färden stodo mållösa av skräck, ty de hörde väl rösten, men sågo ingen.
8 Saul arose from the ground, but when he opened his eyes he could not see anything. They led him by the hand, and brought him into Damascus.
Och Saulus reste sig upp från jorden, men när han öppnade sina ögon, kunde han icke mer se något. De togo honom därför vid handen och ledde honom in i Damaskus.
9 He was without sight for three days, and neither ate nor drank.
Och under tre dagar såg han intet; och han varken åt eller drack.
10 Now there was a certain disciple at Damascus named Ananias. The Lord said to him in a vision, "Ananias." And he said, "Look, it's me, Lord."
Men i Damaskus fanns en lärjunge vid namn Ananias. Till honom sade Herren i en syn: "Ananias!" Han svarade: "Här är jag, Herre."
11 The Lord said to him, "Arise, and go to the street which is called Straight, and inquire in the house of Judas for one named Saul, a man of Tarsus. For look, he is praying,
Och Herren sade till honom: "Stå upp och gå till den gata som kallas Raka gatan och fråga i Judas' hus efter en man vid namn Saulus, från Tarsus. Ty se, han beder.
12 and in a vision he has seen a man named Ananias coming in, and laying his hands on him, that he might receive his sight."
Och i en syn har han sett huru en man vid namn Ananias kom in och lade händerna på honom, för att han skulle få sin syn igen."
13 But Ananias answered, "Lord, I have heard from many about this man, how much evil he did to your saints at Jerusalem.
Då svarade Ananias: "Herre, jag har av många hört huru mycket ont den mannen har gjort dina heliga i Jerusalem.
14 Here he has authority from the chief priests to bind all who call on your name."
Och han har nu här med sig fullmakt ifrån översteprästerna att fängsla alla dem som åkalla ditt namn."
15 But the Lord said to him, "Go your way, for he is my chosen vessel to bear my name before the nations and kings, and the children of Israel.
Men Herren sade till honom: "Gå åstad; ty denne man är mig ett utvalt redskap till att bära fram mitt namn inför hedningar och konungar och inför Israels barn;
16 For I will show him how many things he must suffer for my name's sake."
och jag skall visa honom huru mycket han måste lida för mitt namns skull."
17 Ananias departed, and entered into the house. Laying his hands on him, he said, "Brother Saul, the Lord, who appeared to you on the road by which you came, has sent me, that you may receive your sight, and be filled with the Holy Spirit."
Då gick Ananias åstad och kom in i huset; och han lade sina händer på honom och sade: "Saul, min broder, Herren har sänt mig, Jesus, som visade sig för dig på vägen där du färdades; han har sänt mig, för att du skall få din syn igen och bliva uppfylld av helig ande."
18 Immediately something like scales fell from his eyes, and he received his sight. He arose and was baptized.
Då var det strax såsom om fjäll föllo ifrån hans ögon, och han fick sin syn igen. Och han stod upp och lät döpa sig.
19 He took food and was strengthened. He stayed several days with the disciples who were at Damascus.
Sedan tog han sig mat och blev därav stärkt. Därefter var han någon tid tillsammans med lärjungarna i Damaskus.
20 Immediately in the synagogues he proclaimed Jesus, that he is the Son of God.
Och strax begynte han i synagogorna predika om Jesus, att han var Guds Son.
21 All who heard him were amazed, and said, "Is not this he who in Jerusalem made havoc of those who called on this name? And he had come here intending to bring them bound before the chief priests."
Och alla som hörde honom blevo uppfyllda av häpnad och sade: "Var det icke denne som i Jerusalem förgjorde dem som åkallade det namnet? Och hade han icke kommit hit, för att han skulle föra sådana människor bundna till översteprästerna?"
22 But Saul increased more in strength, and confounded the Jews who lived at Damascus, proving that this is the Christ.
Men Saulus uppträdde med allt större kraft och gjorde de judar som bodde i Damaskus svarslösa, i det han bevisade att Jesus var Messias.
23 When many days were fulfilled, the Jews conspired together to kill him,
När så en längre tid hade förgått, rådslogo judarna om att röja honom ur vägen;
24 but their plot became known to Saul. They watched the gates both day and night that they might kill him,
men deras anslag blev bekant för Saulus. Och då de nu, för att kunna röja honom ur vägen, till och med höllo vakt vid stadsportarna både dag och natt,
25 but his disciples took him by night, and let him down through the wall, lowering him in a basket.
togo hans lärjungar honom en natt och släppte honom ut genom muren, i det att de sänkte ned honom i en korg.
26 When Saul had come to Jerusalem, he tried to join himself to the disciples; but they were all afraid of him, not believing that he was a disciple.
När han sedan kom till Jerusalem, försökte han att närma sig lärjungarna; men alla fruktade för honom, ty de trodde icke att han verkligen var en lärjunge.
27 But Barnabas took him, and brought him to the apostles, and declared to them how he had seen the Lord in the way, and that he had spoken to him, and how at Damascus he had preached boldly in the name of Jesus.
Då tog Barnabas sig an honom och förde honom till apostlarna och förtäljde för dem huru han på vägen hade sett Herren, som hade talat till honom, och huru han i Damaskus hade frimodigt predikat i Jesu namn.
28 He was with them coming in and going out in Jerusalem, speaking boldly in the name of the Lord.
Sedan gick han fritt ut och in bland dem i Jerusalem och predikade frimodigt i Herrens namn;
29 He spoke and disputed against the Hellenists, but they were seeking to kill him.
och han talade och disputerade med de grekiska judarna. Men de gjorde försök att röja honom ur vägen.
30 When the brothers knew it, they brought him down to Caesarea, and sent him off to Tarsus.
När bröderna förnummo detta, förde de honom ned till Cesarea och sände honom därifrån vidare till Tarsus.
31 So the church throughout all Judea and Galilee and Samaria had peace, and were built up. They were multiplied, walking in the fear of the Lord and in the comfort of the Holy Spirit.
Så hade nu församlingen frid i hela Judeen och Galileen och Samarien; och den blev uppbyggd och vandrade i Herrens fruktan och växte till genom den helige Andes tröst och förmaning.
32 It happened, as Peter went throughout all those parts, he came down also to the saints who lived at Lydda.
Medan nu Petrus vandrade omkring bland dem alla, hände sig att han ock kom ned till de heliga som bodde i Lydda.
33 There he found a certain man named Aeneas, who had been bedridden for eight years, because he was paralyzed.
Där träffade han på en man vid namn Eneas, som i åtta år hade legat till sängs; han var nämligen lam.
34 Peter said to him, "Aeneas, Jesus Christ heals you. Get up and make your bed." Immediately he arose.
Och Petrus sade till honom: "Eneas, Jesus Kristus botar dig. Stå upp och lägg ihop din bädd." Då stod han strax upp.
35 All who lived at Lydda and in Sharon saw him, and they turned to the Lord.
Och alla som bodde i Lydda och i Saron sågo honom; och de omvände sig till Herren.
36 Now there was at Joppa a certain disciple named Tabitha (which when translated, means Dorcas). This woman was full of good works and acts of mercy which she did.
I Joppe bodde då en lärjunginna vid namn Tabita (det betyder detsamma som Dorkas). Hon överflödade i goda gärningar och gav allmosor rikligen.
37 It happened in those days that she fell sick, and died. When they had washed her, they placed her in an upper chamber.
Men just i de dagarna hände sig att hon blev sjuk och dog. Och man tvådde henne och lade henne i en sal i övre våningen.
38 As Lydda was near Joppa, the disciples, hearing that Peter was there, sent two men to him, imploring him not to delay in coming to us.
Då nu Lydda låg nära Joppe och lärjungarna hade hört att Petrus var där, sände de två män till honom och bådo honom att utan dröjsmål komma till dem.
39 Peter got up and went with them. When he had come, they brought him into the upper chamber. All the widows stood by him weeping, and showing the coats and garments which Dorcas had made while she was with them.
Petrus stod då upp och följde med dem. Och när han kom dit, förde de honom upp i salen; och alla änkorna kommo där omkring honom gråtande och visade honom alla livklädnader och mantlar som Dorkas hade gjord, medan hon ännu levde ibland dem.
40 Peter put them all out, and kneeled down and prayed. Turning to the body, he said, "Tabitha, get up." She opened her eyes, and when she saw Peter, she sat up.
Då tillsade Petrus dem allasammans att gå ut och föll ned på sina knän och bad; sedan vände han sig mot den döda och sade: "Tabita, stå upp." Då slog hon upp ögonen, och när hon fick se Petrus, satte hon sig upp.
41 He gave her his hand, and raised her up. Calling the saints and widows, he presented her alive.
Och han räckte henne handen och reste upp henne och kallade sedan in de heliga, jämte änkorna, och ställde henne levande framför den.
42 And it became known throughout all Joppa, and many believed in the Lord.
Detta blev bekant i hela Joppe, och många kommo till tro på Herren.
43 It happened, that he stayed many days in Joppa with one Simon, a tanner.
Därefter stannade han en längre tid i Joppe hos en garvare vid namn Simon.

< Acts 9 >