Job 42

1 Then Job answered the LORD,

Job svarade HERREN och sade:

2 "I know that you can do all things, and that no purpose of yours can be restrained.

Ja, jag vet att du förmår allt, och att intet som du besluter är dig för svårt.

3 You asked, 'Who is this who hides counsel without knowledge?' therefore I have uttered that which I did not understand, things too wonderful for me, which I did not know.

Vem var då jag som i oförstånd gav vishet namn av mörker? Jag ordade ju om vad jag icke begrep, om det som var mig för underbart och det jag ej kunde förstå.

4 You said, 'Listen, now, and I will speak; I will question you, and you will answer me.'

Men hör nu, så vill jag tala; jag vill fråga dig, och du må giva mig besked.

5 I had heard of you by the hearing of the ear, but now my eye sees you.

Blott hörsägner hade jag förnummit om dig, men nu har jag fått se dig med egna ögon.

6 Therefore I abhor myself, and repent in dust and ashes."

Därför tager jag det tillbaka och ångrar mig, i stoft och aska.

7 It was so, that after the LORD had spoken these words to Job, the LORD said to Eliphaz the Temanite, "My wrath is kindled against you, and against your two friends; for you have not spoken of me the thing that is right, as my servant Job has.

Sedan HERREN hade talat så till Job, sade han till Elifas från Teman: »Min vrede är upptänd mot dig och dina båda vänner, därför att I icke haven talat om mig vad rätt är, såsom min tjänare Job har gjort.

8 Now therefore, take to yourselves seven bulls and seven rams, and go to my servant Job, and offer up for yourselves a burnt offering; and my servant Job shall pray for you, for I will accept him, that I not deal with you according to your folly. For you have not spoken of me the thing that is right, as my servant Job has."

Så tagen eder nu sju tjurar och sju vädurar, och gån till min tjänare Job och offren dem såsom brännoffer för eder; ock låten min tjänare Job bedja för eder. Till äventyrs skall jag då, av nåd mot honom, avstå från att göra något förskräckligt mot eder, till straff därför att I icke haven talat om mig vad rätt är, såsom min tjänare Job har gjort.»

9 So Eliphaz the Temanite and Bildad the Shuhite and Zophar the Naamathite went, and did what the LORD commanded them, and the LORD accepted Job.

Då gingo Elifas från Teman, Bildad från Sua och Sofar från Naaman åstad och gjorde såsom HERREN hade tillsagt dem; och HERREN tog nådigt emot Jobs bön.

10 The LORD turned the captivity of Job, when he prayed for his friends. The LORD gave Job twice as much as he had before.

Och då nu Job bad för sina vänner, upprättade HERREN åter honom själv; HERREN gav Job dubbelt igen mot vad han förut hade haft.

11 Then came there to him all his brothers, and all his sisters, and all those who had been of his acquaintance before, and ate bread with him in his house. They comforted him, and consoled him concerning all the evil that the LORD had permitted on him. And each of them gave him a kesitah and a gold ring.

Och alla hans bröder och systrar och alla hans forna bekanta kommo till honom och höllo måltid med honom i hans hus, och ömkade honom för alla de olyckor som HERREN hade låtit komma över honom. Och de gåvo honom vardera en kesita och en guldring.

12 So the LORD blessed the latter end of Job more than his beginning. He had fourteen thousand sheep, six thousand camels, one thousand yoke of oxen, and a thousand female donkeys.

Och HERREN välsignade slutet av Jobs levnad ännu mer än begynnelsen, så att han fick fjorton tusen får, sex tusen kameler, ett tusen par oxar och ett tusen åsninnor.

13 He had also seven sons and three daughters.

Och han fick sju söner och tre döttrar.

14 He called the name of the first, Jemimah; and the name of the second, Keziah; and the name of the third, Keren Happuch.

Den första dottern kallade han Jemima, den andra Kesia och den tredje Keren-Happuk.

15 In all the land were no women found so beautiful as the daughters of Job. Their father gave them an inheritance among their brothers.

Och så sköna kvinnor som Jobs döttrar funnos icke i hela landet; och deras fader gav dem arvedel bland deras bröder.

16 After this Job lived one hundred forty years, and saw his sons, and his sons' sons, to four generations.

Och Job levde därefter ett hundra fyrtio år, och fick se sina barn och barnbarn i fyra led.

17 So Job died, being old and full of days.

Sedan dog Job, gammal och mätt på att leva.