Luke 6
1 It happened that on a Sabbath he was going through the wheat-fields. His disciples were picking the ears and eating the wheat, rubbing it out with their hands.
Och det begaf sig på en Eftersabbath, att han gick igenom säd; och hans Lärjungar ryckte upp ax, och gnuggade sönder med händerna, och åto.
2 And some of the Pharisees asked, "Why are you doing what it is not lawful to do on the Sabbath?"
Då sade somlige af de Phariseer till dem: Hvi gören I det som icke är lofligit göra om Sabbatherna?
3 "Have you never read," answered Jesus, "what David did when he and his followers were hungry?
Svarade Jesus, och sade till dem: Hafven I icke läsit hvad David gjorde, då han hungrade, och de med honom voro?
4 "How he entered into God’s house and took and ate the Presented Loaves, and gave some to his followers, loaves which none must eat but the priests?
Huru han gick in i Guds hus, och tog skådobröden, och åt, och gaf desslikes dem som med honom voro; hvilket ingom lofligit var att äta, utan allenast Prestomen.
5 "THE SON OF MAN," he told them, "IS LORD EVEN OVER THE SABBATH."
Och sade han till dem: Menniskones Son är en Herre, desslikes ock öfver Sabbathen.
6 On another Sabbath he went into a synagogue and was teaching; and there was there a man whose right hand was withered.
Och det begaf sig på en annan Sabbath, att han gick in uti Synagogon, och lärde; och der var en menniska, hvilkens högra hand var borttvinad.
7 Now the Scribes and Pharisees kept watching to see if he would heal on the Sabbath, so that they might be able to bring on accusations to him.
Och de Skriftlärde och Phariseer vaktade på honom, om han någon helbregda gjorde på Sabbathen, att de måtte finna något, der de kunde anklagan före.
8 He was all along aware of their thoughts; and he said to the man with the withered hand, "Rise, and stand there in the midst."
Men han förstod deras tankar, och sade till menniskona, som den tvinada handen hade: Statt upp, och gack fram. Han stod upp, och gick fram.
9 So he rose and stood. Then Jesus said to them. "I ask you whether it is lawful on the Sabbath Day to do good or to do harm? To save a life or to destroy it?"
Då sade Jesus till dem: Jag skall spörja eder: Må man göra väl om Sabbatherna, eller göra illa; hjelpa lifvet, eller förspillat?
10 Then he looked round about on them in anger, and said to him, "Stretch out your hand!"
Och han såg sig om på dem alla, och sade till menniskona: Räck ut dina hand. Han ock så gjorde. Och hans hand vardt honom färdig, såsom den andra.
11 He did so; and his hand was restored. But they were filled with fury, and they began to talk over together what they could do to Jesus.
Men de vordo ursinnige, och talades vid emellan sig, hvad de skulle göra åt Jesus.
12 It happened about that time that he went out into the mountain to pray. He continued all night in prayer to God.
Så hände det uti de dagar, att han utgick uppå ett berg till att bedja; och blef der öfver nattena i bönen till Gud.
13 And when day dawned he called his disciples, and from among them he selected twelve, whom also he called Apostles missionaries.
Och då dager vardt, kallade han sina Lärjungar; och utvalde tolf af dem, hvilka han ock kallade Apostlar.
14 They were Simon, whom he had also called Peter, and Andrew his brother; James and John;
Simon, den han ock kallade Petrus, och Andreas, hans broder, Jacobus och Johannes, Philippus och Bartholomeus,
15 Philip and Bartholomew; Mathew and Thomas, James the son of Alphaeus, Simon called the Zealot;
Mattheus och Thomas, Jacobus, Alphei son, och Simon, som kallas Zelotes,
16 Jude the son of James, and Judas Iscariot who was the traitor.
Och Judas, Jacobs ( son ), och Judas Ischariothes, den ock förrädaren var.
17 With these he came down till he reached a level place, where there was a great crowd of his disciples and a great many people from all Judea and Jerusalem and from the seacoast of Tyre and Sidon. These came to hear him, and to be healed of their diseases.
Och han gick neder med dem, och stod på en plats i markene, och hele hopen af hans Lärjungar, och ganska mycket folk utaf allt Judiska landet, och Jerusalem, och ifrå Tyrus och Sidon, som vid hafvet ligga;
18 Those who were tormented by unclean spirits were healed also.
Hvilke komne voro, på det de ville höra honom, och varda botade af sina sjukdomar. Och de, som qvalde voro af de orena andar, vordo helbregda.
19 The whole crowd were trying to touch him, because power emanated from him and cured them all.
Och allt folket for efter att taga på honom; ty af honom gick kraft, som alla botade.
20 Then raising his eyes upon his disciples he began to say to them. "Blessed are you poor, For the kingdom of God is yours.
Och han lyfte upp sin ögon öfver sina Lärjungar, och sade: Salige ären I fattige; ty Guds rike hörer eder till.
21 "Blessed are you who are hungry now, For you shall be filled. "Blessed are you who are wailing now, For you shall laugh.
Salige ären I, som nu hungren; ty I skolen blifva mättade. Salige ären I, som nu gråten; ty I skolen le.
22 "Blessed are you when men shall hate you, And excommunicate you and reproach you, and cast out your name as evil because of the Son of man.
Salige varden I, då menniskorna hata eder, och afskilja eder, och banna eder, och bortkasta edart namn, såsom det ondt vore, för menniskones Sons skull.
23 "Rejoice in that day and exult, For your reward is great in heaven; For even so did their fathers to the prophets.
Glädjens och fröjdens på den dagen; ty si, edor lön är mycken i himmelen; sammalunda hafva deras fäder ock gjort Prophetomen.
24 "But woe to you rich! For you already have received your consolation.
Men ve eder, som rike ären; ty I hafven edar hugnad.
25 "Woe unto you who are full now! For you shall suffer hunger. "Woe to you who are laughing now! For you shall wail and weep.
Ve eder, som mätte ären; ty I skolen hungra. Ve eder, som nu len; ty I skolen gråta och sörja.
26 "Woe to you when all men shall speak well of you! For even so did their fathers to the false prophets.
Ve eder, då alla menniskor lofva eder; ty sammalunda hafva ock deras fäder gjort dem falska Prophetomen.
27 "But to you who are listening to me I say, Love your enemies, do good to those who hate you,
Men eder, som hören, säger jag: Älsker edra ovänner; görer dem godt, som hata eder;
28 Bless those who curse you, pray for those who calumniate you.
Välsigner dem som eder banna, och beder för dem som eder orätt göra.
29 To him who gives you a blow on the jaw Turn the other jaw also; And from him who is robbing you of your cloak Withhold not your coat also.
Den dig slår på det ena kindbenet, dem håll ock det andra till; och den dig tager mantelen ifrå, honom förhåll icke heller kjortelen.
30 Give to every one who asks you; And do not demand your goods back from him who is taking them away.
Hvarjom och enom, som något begärar af dig, honom gif; och af den, som dina ting tager ifrå dig, beds intet igen.
31 And as you would like men to do to you, So do you also to them.
Och såsom I viljen att menniskorna skola göra eder, görer ock I dem sammalunda.
32 "If you love those who love you what credit is it to you? Why even sinners love those who love them.
Och om I älsken dem, som eder älska, hvad tack hafven I derföre? Ty syndarena älska ock dem, af hvilka de älskade varda.
33 "And if you are kind to those who are kind to you, what credit is it to you? Even sinners do the same.
Och om I gören dem godt, som eder godt göra, hvad tack hafven I derföre? Ty syndarena göra det ock.
34 "And if you lend to those from whom you are hoping to receive, what credit is that to you? Even sinners lend to sinners, so as to get as much back.
Och om I lånen dem, der I hoppens få något igen, hvad tack hafven I derföre? Ty syndarena låna ock syndarom, på det de skola få lika igen.
35 "But you must love even your enemies and be kind to them, And lend, despairing of no man. Then your reward will be great, And you will be the sons of the Most High; For he is kind even to the ungrateful and to the evil.
Utan heldre älsker edra ovänner, och görer väl, och låner, förhoppandes der intet af; och edor lön skall vara mycken, och I skolen vara dens Högstas barn; ty han är mild emot de otacksamma och onda.
36 "Do you therefore be merciful, As your Father is merciful.
Varer fördenskull barmhertige, såsom edar Fader ock barmhertig är.
37 "Do not judge, and you shall not be judged; Do not condemn, and you shall not be condemned;
Dömer icke så varden I icke dömde; fördömer icke, så varden I icke fördömde; förlåter, så varder eder förlåtet.
38 "Pardon, and you shall be pardoned; Give, and gifts shall be given to you; Full measure, pressed down, shaken together, running over, they shall pour into your bosom. For with what measure you measure, they will measure back to you."
Gifver, så varder eder gifvet; ett godt mått, väl stoppadt, skakadt och öfverflödande, skall man gifva uti edart sköt; ty med samma mått, som I mäten, skola andre mäta eder.
39 He also told them a parable. "Can a blind man lead a blind man? Will they not both fall into a pit?
Och han sade till dem en liknelse: Kan ock en blinder leda en blindan? Falla de icke både i gropena?
40 "There is no disciple who is above his master; But every one when he is completely trained will be like his master.
Lärjungen är icke öfver sin Mästare; men hvar och en är fullkommen, då han är såsom hans Mästare.
41 "And why do you look at the splinter that is in your brother’s eye, but never consider the beam that is in your own eye?
Hvad ser du ett grand uti dins broders öga; men en bjelka uti ditt eget öga varder du intet varse?
42 "Or how can you say to your brother. "Brother, allow me to pull that splinter out of your eye," when you do not see the beam in your own eye? Hypocrite! Take out first the beam from your own eye, and then you will see clearly to take out the splinter from your brother’s eye.
Eller huru kan du säga till din broder: Broder, håll, jag vill borttaga grandet, som uti ditt öga är; och du ser icke sjelf bjelkan uti ditt öga? Du skrymtare, tag först bort bjelkan utu ditt öga, och sedan se till att du kan uttaga grandet, som är i dins broders öga.
43 "For there is not good tree which bears worthless fruit, nor again any worthless tree which bears good fruit; for each tree is known by its own fruit.
Ty det är icke godt trä, som gör onda frukt; ej heller ondt trä, som gör goda frukt.
44 "You do not gather figs from thorns, and grapes are not plucked from a bramble-bush.
Ty hvart och ett trä varder kändt af sine frukt; ty icke hemtar man heller fikon af törne; ej heller hemtar man vinbär af tistelen.
45 "The good man out of the good treasure-house of his heart brings forth good; and the evil man out of the evil treasure-house of his heart brings forth evil; for the mouth speaks out of the abundance of the heart.
En god menniska bär godt fram utaf sins hjertas goda fatabur, och en ond menniska bär ondt fram utaf sins hjertas onda fatabur; ty deraf hjertat fullt är, det talar munnen af.
46 "And why are you calling me Lord, Lord, and not doing what I tell you?
Hvad kallen I mig Herra, Herra; och gören dock icke hvad jag säger eder?
47 "I will show whom the man that comes to me, and listens to my works, and does them, is like.
Hvilken som kommer till mig, och hörer min ord, och gör derefter, jag vill låta eder se, hvem han lik är.
48 "He is like a man who is building a house who digged and went deep and laid a foundation upon rock. And, when a flood came, the torrent dashed against that house, but could not move, because it had been founded upon rock.
Han är lik enom man, som bygger ett hus; hvilken grof djupt, och lade grundvalen på hälleberget; då floden kom, strömmade hon in på huset, och kunde dock intet röra det; ty det var grundadt på hälleberget.
49 "But he who listens but does not do, is like a man who built a house upon the soil, without foundations, against which the torrent burst, and at once it fell in, and the ruin of that house was great."
Men den der hörer, och icke gör, han är lik enom man, som byggde sitt hus på jordena, utan grundval; der strömmade floden in på, och straxt föll det; och dess hus fall var stort.
