Luke 2
1 And it came to pass in those days, that there went out a decree from Caesar Augustus, that all the world should be taxed.
Det begaf sig i den tiden, att af Kejsar Augusto utgick ett bud, att all verlden skulle beskattas;
2 (And this taxing was first made when Cyrenius was governor of Syria.)
Och denna beskattning var den första, och skedde under den höfdingen öfver Syrien, Cyrenio.
3 And all went to be taxed, every one into his own city.
Och de gingo alle, hvar uti sin stad, till att låta beskatta sig.
4 And Joseph also went up from Galilee, out of the city of Nazareth, into Judaea, unto the city of David, which is called Bethlehem; (because he was of the house and lineage of David: )
Så for ock Joseph upp af Galileen, af den staden Nazareth, in uti Judiska landet, till Davids stad, som heter BethLehem; ty han var af Davids hus och slägt;
5 To be taxed with Mary his espoused wife, being great with child.
På det han skulle låta beskatta sig, med Maria, sin trolofvada hustru, hvilken hafvandes var.
6 And so it was, that, while they were there, the days were accomplished that she should be delivered.
Så begaf sig, medan de voro der, vordo dagarna fullbordade att hon skulle föda.
7 And she brought forth her firstborn son, and wrapped him in swaddling clothes, and laid him in a manger; because there was no room for them in the inn.
Och hon födde sin förstfödda Son, och svepte honom i lindakläder, och lade honom neder i en krubbo; ty dem var icke rum i herbergena.
8 And there were in the same country shepherds abiding in the field, keeping watch over their flock by night.
Och i den samma ängden voro någre herdar, de der vakade, och höllo vård om nattena öfver sin hjord.
9 And, lo, the angel of YHWH came upon them, and the glory of YHWH shone round about them: and they were sore afraid.
Och si, Herrans Ängel stod när dem, och Herrans klarhet kringsken dem; och de vordo storliga förfärade.
10 And the angel said unto them, Fear not: for, behold, I bring you good tidings of great joy, which shall be to all people.
Och sade Ängelen till dem: Varer icke förfärade; si, jag bådar eder stor glädje, hvilken allo folkena vederfaras skall;
11 For unto you is born this day in the city of David a Saviour, which is the Messiah the Sovereign.
Ty i dag är eder födder Frälsaren, som är Christus Herren, i Davids stad.
12 And this shall be a sign unto you; Ye shall find the babe wrapped in swaddling clothes, lying in a manger.
Och detta skall vara eder för tecken: I skolen finna barnet svept i lindakläder, nederlagdt i en krubbo.
13 And suddenly there was with the angel a multitude of the heavenly host praising YHWH, and saying,
Och straxt vardt med Ängelen ett stort tal af den himmelska härskaran, de der lofvade Gud, och sade:
14 Glory to YHWH in the highest, and on earth peace, good will toward men.
Ära vare Gud i höjdene, och frid på jordene, och menniskomen en god vilje.
15 And it came to pass, as the angels were gone away from them into heaven, the shepherds said one to another, Let us now go even unto Bethlehem, and see this thing which is come to pass, which YHWH hath made known unto us.
Och det begaf sig, att Änglarna foro ifrå dem upp i himmelen, och herdarna begynte säga emellan sig: Låter oss nu gå till BethLehem, och se det som vi hafve hört skedt vara, det Herren oss uppenbarat hafver.
16 And they came with haste, and found Mary, and Joseph, and the babe lying in a manger.
Och de gingo hasteliga, och funno Maria, och Joseph, och barnet nederlagdt i krubbon.
17 And when they had seen it, they made known abroad the saying which was told them concerning this child.
Och då de det sett hade, beryktade de ut hvad dem sagdt var om detta barnet.
18 And all they that heard it wondered at those things which were told them by the shepherds.
Och alle, de det hörde, förundrade sig på de ting, som dem sagd voro af herdarna.
19 But Mary kept all these things, and pondered them in her heart.
Men Maria gömde all dessa ord, betraktandes dem i sitt hjerta.
20 And the shepherds returned, glorifying and praising YHWH for all the things that they had heard and seen, as it was told unto them.
Och herdarna gingo tillbaka igen, prisade och lofvade Gud öfver allt det de hört och sett hade, såsom dem sagdt var.
21 And when eight days were accomplished for the circumcising of the child, his name was called Yahushua, which was so named of the angel before he was conceived in the womb.
Och då åtta dagar voro framgångne, att barnet skulle omskäras, kallades hans Namn JESUS; hvilket så kalladt var af Ängelen, förr än han aflad vardt i moderlifvet.
22 And when the days of her purification according to the law of Moses were accomplished, they brought him to Jerusalem, to present him to YHWH;
Och då deras renselsedagar voro fullkomnade, efter Mose lag, hade de honom till Jerusalem, på det de skulle bära honom fram för Herran;
23 (As it is written in the law of YHWH, Every male that openeth the womb shall be called holy to YHWH; )
Såsom skrifvet är i Herrans lag: Allt mankön, som först öppnar moderlifvet, skall kallas heligt Herranom;
24 And to offer a sacrifice according to that which is said in the law of YHWH, A pair of turtledoves, or two young pigeons.
Och på det de skulle offra, såsom sagdt var i Herrans lag, ett par turturdufvor, eller två unga dufvor.
25 And, behold, there was a man in Jerusalem, whose name was Simeon; and the same man was just and devout, waiting for the consolation of Israel: and the Holy Spirit was upon him.
Och si, i Jerusalem var en man, benämnd Simeon, och den mannen var rättfärdig och gudfruktig, och vänte efter Israels tröst; och den Helge Ande var med honom.
26 And it was revealed unto him by the Holy Spirit, that he should not see death, before he had seen YHWH 's Messiah.
Och han hade fått svar af den Helga Anda, att han icke skulle se döden, utan han hade sett tillförene Herrans Christ.
27 And he came by the Spirit into the temple: and when the parents brought in the child Yahushua, to do for him after the custom of the law,
Och han kom af Andans tillskyndelse i templet. Och föräldrarna båro in barnet Jesum, att de skulle göra för honom, såsom sedvänja var i lagen.
28 Then took he him up in his arms, and blessed YHWH, and said,
Då tog han honom i sin famn, och lofvade Gud, och sade:
29 YHWH, now lettest thou thy servant depart in peace, according to thy word:
Herre, nu låter du din tjenare fara i frid, efter som du sagt hafver;
30 For mine eyes have seen thy salvation,
Ty min ögon hafva sett dina salighet;
31 Which thou hast prepared before the face of all people;
Hvilka du beredt hafver för allo folke;
32 A light to lighten the Gentiles, and the glory of thy people Israel.
Ett Ljus till Hedningarnas upplysning, och ditt folk Israel till pris.
33 And Joseph and his mother marvelled at those things which were spoken of him.
Och Joseph och hans moder förundrade sig på det, som sades om honom.
34 And Simeon blessed them, and said unto Mary his mother, Behold, this child is set for the fall and rising again of many in Israel; and for a sign which shall be spoken against;
Och Simeon välsignade dem, och sade till Maria, hans moder: Si, denne är satt till ett fall och uppståndelse mångom i Israel, och till ett tecken, hvilko emot sagdt varder.
35 (Yea, a sword shall pierce through thy own soul also, ) that the thoughts of many hearts may be revealed.
Ja, ett svärd skall ock gå igenom dina själ, på det mång hjertans tankar skola uppenbaras.
36 And there was one Anna, a prophetess, the daughter of Phanuel, of the tribe of Aser: she was of a great age, and had lived with an husband seven years from her virginity;
Och der var en Prophetissa, benämnd Hanna, Phanuels dotter, af Assurs slägte; hon var kommen till en stor ålder, och hade lefvat i sju år med sin man, ifrå sin jungfrudom;
37 And she was a widow of about fourscore and four years, which departed not from the temple, but served YHWH with fastings and prayers night and day.
Och var nu en enka, vid fyra och åttatio år; hon kom aldrig bort utu templet, tjenandes Gudi, med fasto och böner, natt och dag.
38 And she coming in that instant gave thanks likewise unto YHWH, and spake of him to all them that looked for redemption in Jerusalem.
Hon kom ock dertill i samma stundene, och prisade Herran; och talade om honom till alla dem, som i Jerusalem vänte förlossning.
39 And when they had performed all things according to the law of YHWH, they returned into Galilee, to their own city Nazareth.
Och då de all ting fullbordat hade efter Herrans lag, drogo de in i Galileen igen, uti sin stad Nazareth.
40 And the child grew, and waxed strong in spirit, filled with wisdom: and the grace of YHWH was upon him.
Men barnet växte upp, och förstärktes i Andanom, och uppfylldes med vishet; och Guds nåd var med honom.
41 Now his parents went to Jerusalem every year at the feast of the passover.
Och hans föräldrar gingo årliga till Jerusalem, till Påskahögtiden.
42 And when he was twelve years old, they went up to Jerusalem after the custom of the feast.
Och då han vardt tolf åra gammal, och de uppfarne voro till Jerusalem, efter högtidenes sedvänjo;
43 And when they had fulfilled the days, as they returned, the child Yahushua tarried behind in Jerusalem; and Joseph and his mother knew not of it.
Och de fullkomnat hade dagarna, och gingo hem igen, blef pilten Jesus qvar i Jerusalem, och Joseph och hans moder visste der intet af.
44 But they, supposing him to have been in the company, went a day's journey; and they sought him among their kinsfolk and acquaintance.
Men de mente, att han var i sällskapet, och de gingo ena dagsled, och sökte honom ibland fränder och vänner.
45 And when they found him not, they turned back again to Jerusalem, seeking him.
Och då de icke funno honom, gingo de till Jerusalem igen, och sökte honom.
46 And it came to pass, that after three days they found him in the temple, sitting in the midst of the doctors, both hearing them, and asking them questions.
Så begaf det sig, efter tre dagar funno de honom i templet, sittandes midt ibland de lärare, hörandes dem, och frågandes dem;
47 And all that heard him were astonished at his understanding and answers.
Och alle, de honom hörde, förskräckte sig öfver hans förstånd och svar.
48 And when they saw him, they were amazed: and his mother said unto him, Son, why hast thou thus dealt with us? behold, thy father and I have sought thee sorrowing.
Och då de sågo honom, förundrade de sig; och hans moder sade till honom: Min Son, hvi gjorde du oss detta? Si, din fader och jag hafve sökt efter dig sörjande.
49 And he said unto them, How is it that ye sought me? knew ye not that I must be about my Father's business?
Och han sade till dem: Hvad är det, att I sökten mig? Vissten I icke, att uti de stycker, som min Fader tillhöra, bör mig vara?
50 And they understood not the saying which he spake unto them.
Och de förstodo icke ordet, som han med dem talade.
51 And he went down with them, and came to Nazareth, and was subject unto them: but his mother kept all these sayings in her heart.
Och så for han ned med dem, och kom till Nazareth, och var dem underdånig; men hans moder gömde all dessa ord uti sitt hjerta.
52 And Yahushua increased in wisdom and stature, and in favour with YHWH and man.
Och Jesus växte till i visdom, ålder och nåde, för Gud och menniskor.
