Zechariah 2

1 I lifted up my eyes again, and looked, and behold a man with a measuring line in his hand.

Och jag hof min ögon upp, och si, en man hade ett mätesnöre i handene.

2 Then said I, Where go you? And he said to me, To measure Jerusalem, to see what is the breadth thereof, and what is the length thereof.

Och jag sade: Hvart går du? Men han sade till mig: Till att mäta Jerusalem, och se huru bredt och långt det vara skall.

3 And, behold, the angel that talked with me went forth, and another angel went out to meet him,

Och si, Ängelen, som med mig talade, gick ut; och en annar Ängel gick ut emot honom;

4 And said to him, Run, speak to this young man, saying, Jerusalem shall be inhabited as towns without walls for the multitude of men and cattle therein:

Och sade till honom: Löp bort, och tala till den unga mannen, och säg: Jerusalem skall besuttet varda utan murar, för mycket folks och fäs skull, som derinne vara skall.

5 For I, says the LORD, will be to her a wall of fire round about, and will be the glory in the middle of her.

Och jag vill, säger Herren, vara en eldsmur deromkring; och skall vara der inne, och bevisa mig härliga derinne.

6 Ho, ho, come forth, and flee from the land of the north, says the LORD: for I have spread you abroad as the four winds of the heaven, said the LORD.

O, o, flyr utu nordlandet, säger Herren; ty jag hafver förstrött eder uti fyra väder under himmelen, säger Herren.

7 Deliver yourself, O Zion, that dwell with the daughter of Babylon.

O, Zion, du som bor när dottrene Babel, fly.

8 For thus says the LORD of hosts; After the glory has he sent me to the nations which spoiled you: for he that touches you touches the apple of his eye.

Ty så säger Herren Zebaoth: Han hafve sändt mig till Hedningarna, som eder beröfvat hafva; deras magt hafver en ända i den eder rörer, han rörer hans ögnasten.

9 For, behold, I will shake my hand on them, and they shall be a spoil to their servants: and you shall know that the LORD of hosts has sent me.

Ty si, jag vill upphäfva mina hand öfver dem, att de skola varda dem ett rof, som dem tjent hafva; att I skolen förnimma att Herren Zebaoth mig sändt hafver.

10 Sing and rejoice, O daughter of Zion: for, see, I come, and I will dwell in the middle of you, says the LORD.

Fröjda dig, och var glad, du dotter Zion; ty si, jag kommer, och vill bo när dig, säger Herren.

11 And many nations shall be joined to the LORD in that day, and shall be my people: and I will dwell in the middle of you, and you shall know that the LORD of hosts has sent me to you.

Och på den tiden skola månge Hedningar gifva sig intill Herran, och skola vara mitt folk; och jag skall bo när dig, att du skall förnimma, att Herren Zebaoth mig till dig sändt hafver.

12 And the LORD shall inherit Judah his portion in the holy land, and shall choose Jerusalem again.

Och Herren skall ärfva Juda för sin del, uti de helga landena; och skall åter utvälja Jerusalem.

13 Be silent, O all flesh, before the LORD: for he is raised up out of his holy habitation.

Allt kött vare stilla för Herranom; ty han är uppstånden ifrå sitt helga rum.