Psalms 60
1 O God, you have cast us off, you have scattered us, you have been displeased; O turn yourself to us again.
Ett gyldene klenodium Davids, till att föresjunga, om ett gyldene rosenspann, till att lära; Då han stridt hade med de Syrer i Mesopotamien, och med de Syrer af Zoba; då Joab omvände, och slog de Edomeer i saltdalenom, tolftusend. Gud, du som oss bortdrifvit och förstrött hafver, och vast vred, trösta oss igen.
2 You have made the earth to tremble; you have broken it: heal the breaches thereof; for it shakes.
Du, som jordena hafver berört och remna låtit, hela hennes refvor, den så förfallen är.
3 You have showed your people hard things: you have made us to drink the wine of astonishment.
Ty du hafver bevist dino folke ett hårdt ting; du hafver gifvit oss en dryck vin, att vi omkullfalla måste.
4 You have given a banner to them that fear you, that it may be displayed because of the truth. (Selah)
Men du hafver dock gifvit ett tecken dem som dig frukta; hvilket de uppreste, att de skulle säkre vara. (Sela)
5 That your beloved may be delivered; save with your right hand, and hear me.
På det dine vänner skola förlöste varda; så hjelp nu med dine högra hand, och hör oss.
6 God has spoken in his holiness; I will rejoice, I will divide Shechem, and mete out the valley of Succoth.
Gud talar i sinom helgedom, dess gläder jag mig; och vill dela Sichem, och afmäta Succoths dal.
7 Gilead is mine, and Manasseh is mine; Ephraim also is the strength of my head; Judah is my lawgiver;
Gilead är min, min är Manasse; Ephraim är mins hufvuds magt; Juda är min Förste.
8 Moab is my wash pot; over Edom will I cast out my shoe: Philistia, triumph you because of me.
Moab är mitt tvättekar; mina skor sträcker jag utöfver Edom; Philistea fägnar mig.
9 Who will bring me into the strong city? who will lead me into Edom?
Ho vill föra mig uti en fast stad? Ho leder mig intill Edom?
10 Will not you, O God, which had cast us off? and you, O God, which did not go out with our armies?
Skall icke du göra det, Gud, som oss bortdrifver; och icke utdrager, Gud, med vår här?
11 Give us help from trouble: for vain is the help of man.
Skaffa oss bistånd i nödene; ty menniskors hjelp är fåfäng.
12 Through God we shall do valiantly: for he it is that shall tread down our enemies.
Med Gudi vilje vi mägtig ting göra; han skall underträda våra fiendar.
