Leviticus 25
1 And the LORD spoke to Moses in mount Sinai, saying,
Och Herren talade med Mose på Sinai berg, och sade:
2 Speak to the children of Israel, and say to them, When you come into the land which I give you, then shall the land keep a sabbath to the LORD.
Tala med Israels barn, och säg till dem: När I kommen in uti det land, som jag eder gifvandes varder, skolen I hålla landsens helg Herranom;
3 Six years you shall sow your field, and six years you shall prune your vineyard, and gather in the fruit thereof;
Så att du i sex år sår din åker, och i sex år skär din vingård, och samlar in fruktena;
4 But in the seventh year shall be a sabbath of rest to the land, a sabbath for the LORD: you shall neither sow your field, nor prune your vineyard.
Men på sjunde årena skall landet hålla Herranom sina stora helg, i hvilko du icke skall så din åker, eller berga din vingård.
5 That which grows of its own accord of your harvest you shall not reap, neither gather the grapes of your vine undressed: for it is a year of rest to the land.
Och hvad af sig sjelfvo växer, efter din afbergning, skall du icke berga; och de vindrufvor, som utan ditt arbete växte äro, skall du icke afhemta, efter det är landsens helgår;
6 And the sabbath of the land shall be meat for you; for you, and for your servant, and for your maid, and for your hired servant, and for your stranger that sojourns with you.
Utan landsens helgår skall du fördenskull hålla, att du skall äta deraf, din tjenare, din tjenarinna, din dagakarl, din husman, din främling när dig;
7 And for your cattle, and for the beast that are in your land, shall all the increase thereof be meat.
Din boskap, och djuren i ditt land, allt det der växer skall vara till mats.
8 And you shall number seven sabbaths of years to you, seven times seven years; and the space of the seven sabbaths of years shall be to you forty and nine years.
Och du skall räkna sju sådana helgår, så att sju år skola sju resor tald varda, och den sju helgårs tiden gör nio och fyratio år.
9 Then shall you cause the trumpet of the jubilee to sound on the tenth day of the seventh month, in the day of atonement shall you make the trumpet sound throughout all your land.
Då skall du låta blåsa i basunen öfver allt edart land, på tionde dagen i sjunde månadenom, rätt på Försonedagen.
10 And you shall hallow the fiftieth year, and proclaim liberty throughout all the land to all the inhabitants thereof: it shall be a jubilee to you; and you shall return every man to his possession, and you shall return every man to his family.
Och I skolen helga det femtionde året, och skolen kalla det ett friår i landena, allom dem som bo derinne; ty det är edart klangår. Så skall hvar och en när eder komma till sina ägor igen, och till sina slägt.
11 A jubilee shall that fiftieth year be to you: you shall not sow, neither reap that which grows of itself in it, nor gather the grapes in it of your vine undressed.
Ty det femtionde året är edart klangår. I skolen intet så, ej heller uppskära det af sig sjelfvo växt är, ej heller afhemta i vingårdenom det utan arbete växt är.
12 For it is the jubilee; it shall be holy to you: you shall eat the increase thereof out of the field.
Förty klangåret skall vara heligt ibland eder. Men I skolen äta allt det som marken bär.
13 In the year of this jubilee you shall return every man to his possession.
Det är klangåret, i hvilko hvar man skall komma till sitt igen.
14 And if you sell something to your neighbor, or buy something of your neighbor’s hand, you shall not oppress one another:
Om du något säljer dinom nästa, eller något köper af honom, skall ingen besnika sin broder;
15 According to the number of years after the jubilee you shall buy of your neighbor, and according to the number of years of the fruits he shall sell to you:
Men efter klangårens tal skall du köpa det af honom, och hvad åren sedan draga kunna, derefter skall han sälja dig det.
16 According to the multitude of years you shall increase the price thereof, and according to the fewness of years you shall diminish the price of it: for according to the number of the years of the fruits does he sell to you.
Efter som åren äro mång till, så skall du låta risa köpet, och efter som de äro få till, skall du låta köpet falla; ty han skall sälja dig det efter som det draga kan.
17 You shall not therefore oppress one another; but you shall fear your God: for I am the LORD your God.
Så besnike nu ingen sin nästa, utan frukta din Gud; ty Jag är Herren edar Gud.
18 Why you shall do my statutes, and keep my judgments, and do them; and you shall dwell in the land in safety.
Derföre görer efter mina stadgar, och håller mina rätter, att I dem gören, på det I mågen tryggeliga bo i landena;
19 And the land shall yield her fruit, and you shall eat your fill, and dwell therein in safety.
Ty landet skall gifva eder sina frukt, att I skolen hafva nog till att äta, och bo tryggeliga derinne.
20 And if you shall say, What shall we eat the seventh year? behold, we shall not sow, nor gather in our increase:
Och om du vorde sägandes: Hvad skole vi äta på sjunde årena; ty vi så intet, och församle ingen årsväxten?
21 Then I will command my blessing on you in the sixth year, and it shall bring forth fruit for three years.
Så vill jag bjuda min välsignelse i sjette årena öfver eder, så att det skall göra eder treåra växt.
22 And you shall sow the eighth year, and eat yet of old fruit until the ninth year; until her fruits come in you shall eat of the old store.
Det I sån på de åttonde årena, och af den gamla årsväxten, der äter af intill nionde året, så att I äten af det gamla, intilldess åter ny årsväxt kommer.
23 The land shall not be sold for ever: for the land is mine, for you are strangers and sojourners with me.
Derföre skolen I icke sälja landet evinnerliga; ty landet är mitt, och I ären främmande och gäster före mig.
24 And in all the land of your possession you shall grant a redemption for the land.
Och I skolen i allt edart land låta landet till lösen.
25 If your brother be waxen poor, and has sold away some of his possession, and if any of his kin come to redeem it, then shall he redeem that which his brother sold.
Om din broder varder fattig, och säljer dig sina ägor, och hans näste skyldman kommer till honom, och vill lösat, så skall han lösa det hans broder sålt hafver.
26 And if the man have none to redeem it, and himself be able to redeem it;
Om någor vore, som ingen lösare hafver, och kan med sine hand så mycket åstadkomma, att han löser en del;
27 Then let him count the years of the sale thereof, and restore the remainder to the man to whom he sold it; that he may return to his possession.
Då skall man räkna åratalet sedan han såldet, och hvad igenstår, gifve honom, som köpt hafver, att han må komma till sina ägor igen.
28 But if he be not able to restore it to him, then that which is sold shall remain in the hand of him that has bought it until the year of jubilee: and in the jubilee it shall go out, and he shall return to his possession.
Om hans hand icke kan finna så mycket, att han kan få någon del igen, så skall det, som han sålt hafver, vara i köparens händer intill klangåret; då skall det vara ute, och han komme till sina ägor igen.
29 And if a man sell a dwelling house in a walled city, then he may redeem it within a whole year after it is sold; within a full year may he redeem it.
Ho som säljer bort ett boningahus innan stadsmuren, han hafver ett helt års frist till att lösa det igen; det skall vara tiden, innan hvilken han det lösa må.
30 And if it be not redeemed within the space of a full year, then the house that is in the walled city shall be established for ever to him that bought it throughout his generations: it shall not go out in the jubilee.
Om han icke löser det förra än hela året ute är, så skall köparen behålla det evinnerliga, och hans efterkommande; och skall icke löst utgå i klangårena.
31 But the houses of the villages which have no wall round about them shall be counted as the fields of the country: they may be redeemed, and they shall go out in the jubilee.
Men är det ett hus i sådana by, der ingen mur om är, det skall man räkna lika med markene i landena; och skall varda löst, och i klangårena fritt utgå.
32 Notwithstanding the cities of the Levites, and the houses of the cities of their possession, may the Levites redeem at any time.
De Leviters städer, och husen i städerna, der deras ägor inne äro, måga alltid löste varda.
33 And if a man purchase of the Levites, then the house that was sold, and the city of his possession, shall go out in the year of jubilee: for the houses of the cities of the Levites are their possession among the children of Israel.
Den som något löser ifrå de Leviter, den skall gå derifrån i klangårena; vare sig hus eller stad, som han besutit hafver; förty husen uti de Leviters städer äro deras ägor ibland Israels barn.
34 But the field of the suburbs of their cities may not be sold; for it is their perpetual possession.
Men markena för deras städer skall man icke sälja; förty det är deras egendom evinnerliga.
35 And if your brother be waxen poor, and fallen in decay with you; then you shall relieve him: yes, though he be a stranger, or a sojourner; that he may live with you.
Om din broder varder fattig, och afsigkommer när dig, så skall du taga honom till dig, såsom en främling eller husman, att han må lefva när dig.
36 Take you no usury of him, or increase: but fear your God; that your brother may live with you.
Och du skall icke taga ocker af honom, eller vinning; utan skall frukta din Gud, att din broder må lefva bredevid dig.
37 You shall not give him your money on usury, nor lend him your victuals for increase.
Ty du skall icke få honom dina penningar på ocker, och icke utfå din spis på fördel.
38 I am the LORD your God, which brought you forth out of the land of Egypt, to give you the land of Canaan, and to be your God.
Ty jag är Herren edar Gud, den eder utur Egypti land fört hafver, att jag skulle gifva eder det landet Canaan, och vara edar Gud.
39 And if your brother that dwells by you be waxen poor, and be sold to you; you shall not compel him to serve as a bondservant:
Om din broder varder fattig när dig, och säljer sig dig, så skall du icke låta honom göra trälars arbete;
40 But as an hired servant, and as a sojourner, he shall be with you, and shall serve you to the year of jubilee.
Utan han skall vara när dig, såsom en dagakarl och en husman, och tjena dig intill klangåret.
41 And then shall he depart from you, both he and his children with him, and shall return to his own family, and to the possession of his fathers shall he return.
Då skall han gå lös ut ifrå dig, och hans barn med honom; och skall komma till sitt slägte igen, och till sina fäders ägor.
42 For they are my servants, which I brought forth out of the land of Egypt: they shall not be sold as slaves.
Förty de äro mine tjenare, de jag utur Egypti land fört hafver; ty skall man icke sälja dem efter trälars sätt.
43 You shall not rule over him with rigor; but shall fear your God.
Och skall du icke med stränghet råda öfver dem, utan frukta din Gud.
44 Both your slaves, and your bondmaids, which you shall have, shall be of the heathen that are round about you; of them shall you buy slaves and bondmaids.
Men vill du hafva trälar och trälinnor, så skall du köpa dem af Hedningarna, som omkring eder äro;
45 Moreover of the children of the strangers that do sojourn among you, of them shall you buy, and of their families that are with you, which they begat in your land: and they shall be your possession.
Af husmän, som främlingar ibland eder äro, och af deras afkommandom, som de när eder uti edro lande föda, dem skolen I hafva till egna;
46 And you shall take them as an inheritance for your children after you, to inherit them for a possession; they shall be your slaves for ever: but over your brothers the children of Israel, you shall not rule one over another with rigor.
Och skolen äga dem, och edor barn efter eder till en evig ägo; dem skolen I låta vara trälar. Men öfver edra bröder, Israels barn, skall ingen öfver den andra råda med stränghet.
47 And if a sojourner or stranger wax rich by you, and your brother that dwells by him wax poor, and sell himself to the stranger or sojourner by you, or to the stock of the stranger’s family:
Om en främling eller en husman växer till när dig, och din broder varder fattig när honom, och säljer sig enom främling, eller husmanne när dig, eller någrom af sine slägt;
48 After that he is sold he may be redeemed again; one of his brothers may redeem him:
Så skall han rätt hafva, sedan han såld är, att varda löst igen; och någor af hans bröder må lösa honom;
49 Either his uncle, or his uncle’s son, may redeem him, or any that is near of kin to him of his family may redeem him; or if he be able, he may redeem himself.
Eller hans faderbroder, eller faderbroders son, eller eljest någor hans när skyldman i hans slägte; eller om hans egen hand kan så mycket åstadkomma, så skall han lösa sig;
50 And he shall reckon with him that bought him from the year that he was sold to him to the year of jubilee: and the price of his sale shall be according to the number of years, according to the time of an hired servant shall it be with him.
Och skall räkna med sin köpare ifrå det året, då han sålde sig, intill klangåret. Och penningarna skola räknade varda efter åratalet, sedan han såldes; och skall hans lön med inräknas för hela tiden.
51 If there be yet many years behind, according to them he shall give again the price of his redemption out of the money that he was bought for.
Om ännu mång år äro intill klangåret, så skall han derefter desto mer gifva för lösnen, efter som han köpt är.
52 And if there remain but few years to the year of jubilee, then he shall count with him, and according to his years shall he give him again the price of his redemption.
Äro få år qvar intill klangåret, så skall han ock derefter igengifva till sin lösning;
53 And as a yearly hired servant shall he be with him: and the other shall not rule with rigor over him in your sight.
Och skall räkna sin lön med honom år från år. Och du skall icke låta råda öfver honom med stränghet för din ögon.
54 And if he be not redeemed in these years, then he shall go out in the year of jubilee, both he, and his children with him.
Om han icke löser sig i denna måtto, så skall han i klangåret lös utgå, och hans barn med honom.
55 For to me the children of Israel are servants; they are my servants whom I brought forth out of the land of Egypt: I am the LORD your God.
Förty Israels barn äro mine tjenare, de jag utur Egypti land fört hafver. Jag är Herren edar Gud.
