Isaiah 8

1 Moreover the LORD said to me, Take you a great roll, and write in it with a man’s pen concerning Mahershalalhashbaz.

Och Herren sade till mig: Tag dig ett stort bref, och skrif deruti med en menniskos styl: Röfva snart; hasta till byte.

2 And I took to me faithful witnesses to record, Uriah the priest, and Zechariah the son of Jeberechiah.

Och jag tog till mig tu trogen vittne, Presten Uria, och Zacharia, Jeberechia son;

3 And I went to the prophetess; and she conceived, and bore a son. Then said the LORD to me, Call his name Mahershalalhashbaz.

Och gick till ena Prophetisso; hon vardt hafvandes, och födde en son; och Herren sade till mig: Kalla honom: Röfva snart; hasta till byte.

4 For before the child shall have knowledge to cry, My father, and my mother, the riches of Damascus and the spoil of Samaria shall be taken away before the king of Assyria.

Ty förr än pilten skall kunna säga: Käre fader, kära moder; skall Damascos magt och Samarie byte borttaget varda, genom Konungen af Assyrien.

5 The LORD spoke also to me again, saying,

Och Herren talade ytterligare med mig, och sade:

6 For as much as this people refuses the waters of Shiloah that go softly, and rejoice in Rezin and Remaliah’s son;

Efter detta folket föraktar det vattnet i Siloa, hvilket så stilla löper, och tröster uppå Rezin och Remalia son;

7 Now therefore, behold, the Lord brings up on them the waters of the river, strong and many, even the king of Assyria, and all his glory: and he shall come up over all his channels, and go over all his banks:

Si, så skall Herren låta komma öfver dem starkt och mycket strömvatten; nämliga Konungen af Assyrien, och all hans härlighet, att de skola fara öfver alla deras bäcker, och gå öfver alla deras stränder;

8 And he shall pass through Judah; he shall overflow and go over, he shall reach even to the neck; and the stretching out of his wings shall fill the breadth of your land, O Immanuel.

Och skola infalla uti Juda, och flöda, och gå öfver, tilldess att de räcka upp till halsen; och skola utsträcka sina vingar, så att de uppfylla ditt land, o ImmanuEl, så vidt som det är.

9 Associate yourselves, O you people, and you shall be broken in pieces; and give ear, all you of far countries: gird yourselves, and you shall be broken in pieces; gird yourselves, and you shall be broken in pieces.

Varer vrede, I folk, och gifver likväl flyktena; hörer, I alle som ären i fjerran land, ruster eder, och gifver dock flyktena; ruster eder, och gifver dock flyktena.

10 Take counsel together, and it shall come to nothing; speak the word, and it shall not stand: for God is with us.

Besluter ett råd, och der varde intet af, talens vid, och det bestå intet; ty här är ImmanuEl.

11 For the LORD spoke thus to me with a strong hand, and instructed me that I should not walk in the way of this people, saying,

Ty så säger Herren till mig, lika som han fattade mig vid handena, och underviste mig, att jag icke skulle vandra på detta folks väg, och säger:

12 Say you not, A confederacy, to all them to whom this people shall say, A confederacy; neither fear you their fear, nor be afraid.

I skolen icke säga: Förbund. Detta folk talar om intet annat, utan om förbund. Frukter eder icke såsom de göra, och grufver eder icke;

13 Sanctify the LORD of hosts himself; and let him be your fear, and let him be your dread.

Utan helger Herran Zebaoth; honom låter vara edor fruktan och förskräckelse;

14 And he shall be for a sanctuary; but for a stone of stumbling and for a rock of offense to both the houses of Israel, for a gin and for a snare to the inhabitants of Jerusalem.

Så skall han varda en helgelse; men en stötesten och en förargelseklippa dem tvem Israels husom, Jerusalems inbyggarom till snaro och fall;

15 And many among them shall stumble, and fall, and be broken, and be snared, and be taken.

Så att månge af dem skola derpå stöta sig, falla och sönderkrossas, besnärjas och fångne varda.

16 Bind up the testimony, seal the law among my disciples.

Bind samman vittnesbördet; försegla lagen intill mina lärjungar.

17 And I will wait on the LORD, that hides his face from the house of Jacob, and I will look for him.

Ty jag hoppas uppå Herran, den sitt anlete för Jacobs hus bortgömt hafver; men jag vänter efter honom.

18 Behold, I and the children whom the LORD has given me are for signs and for wonders in Israel from the LORD of hosts, which dwells in mount Zion.

Si, här är jag, och barnen som Herren mig gifvit hafver, till ett tecken och under i Israel, af Herranom Zebaoth, den der bor på bergena Zion.

19 And when they shall say to you, Seek to them that have familiar spirits, and to wizards that peep, and that mutter: should not a people seek to their God? for the living to the dead?

Men då de säga till eder: I måsten fråga af spåmän och tecknatydare, de der mycket tala och disputera, så skolen I säga: Skall icke ett folk fråga sin Gud? Skall man fråga de döda om de lefvande?

20 To the law and to the testimony: if they speak not according to this word, it is because there is no light in them.

Ja, efter lag och vittnesbörd; om de det icke säga, så skola de icke få morgonrodnan;

21 And they shall pass through it, hardly bestead and hungry: and it shall come to pass, that when they shall be hungry, they shall fret themselves, and curse their king and their God, and look upward.

Utan skola gå, omkring i landena slagne och hungroge; men när de hunger lida, så skola de vrede varda, och banna sinom Konung och sinom Gud, och se upp.

22 And they shall look to the earth; and behold trouble and darkness, dimness of anguish; and they shall be driven to darkness.

De skola ock se neder på Jordena, och intet finna annat än bedröfvelse och mörker; ty de äro förmörkrade i ångest, och gå ville i mörkret.