Isaiah 46
1 Bel bows down, Nebo stoops, their idols were on the beasts, and on the cattle: your carriages were heavy laden; they are a burden to the weary beast.
Bel lutar fast, Nebo är fallen, deras afgudar äro vordne djurom och ökom till tunga, att de skola bära sig trötta af edra bördo.
2 They stoop, they bow down together; they could not deliver the burden, but themselves are gone into captivity.
Ja, de falla, och luta allesamman, och kunna icke bortbära bördona; utan deras själ måste gå i fängelse.
3 Listen to me, O house of Jacob, and all the remnant of the house of Israel, which are borne by me from the belly, which are carried from the womb:
Hörer mig, I af Jacobs hus, och alle återlefde af Israels hus; I som i lifve bärens, och i qvede liggen.
4 And even to your old age I am he; and even to hoar hairs will I carry you: I have made, and I will bear; even I will carry, and will deliver you.
Ja, jag skall bära eder intill åldren, och intilldess I grå varden; jag skall görat; jag skall upplyfta, och bära, och hjelpa.
5 To whom will you liken me, and make me equal, and compare me, that we may be like?
Vid hvem viljen I likna mig, och vid hvem mäten I mig, den jag lik skulle vara?
6 They lavish gold out of the bag, and weigh silver in the balance, and hire a goldsmith; and he makes it a god: they fall down, yes, they worship.
De slå guld utu säcken, och väga ut silfver med vigt, och leja guldsmeden, att han gör der en gud af, för hvilkom de knäfalla och tillbedja.
7 They bear him on the shoulder, they carry him, and set him in his place, and he stands; from his place shall he not remove: yes, one shall cry to him, yet can he not answer, nor save him out of his trouble.
De taga honom uppå axlarna, och bära honom, och sätta honom på sitt rum; der står han, och kommer intet utaf sitt rum; ropar någor till honom, då svarar han intet, och hjelper honom intet af hans nöd.
8 Remember this, and show yourselves men: bring it again to mind, O you transgressors.
På sådant tänker dock, och varer faste; I öfverträdare, går till edart hjerta.
9 Remember the former things of old: for I am God, and there is none else; I am God, and there is none like me,
Tänker uppå det i förtiden af ålder varit hafver; ty jag är Gud, och ingen mer, i en Gud hvilkens like ingenstäds är;
10 Declaring the end from the beginning, and from ancient times the things that are not yet done, saying, My counsel shall stand, and I will do all my pleasure:
Jag, som förkunnar tillförene, hvad härefter komma skall, och tillförene förrän det sker, och säger: Mitt råd blifver ståndandes, och jag gör allt det mig täckes.
11 Calling a ravenous bird from the east, the man that executes my counsel from a far country: yes, I have spoken it, I will also bring it to pass; I have purposed it, I will also do it.
Jag kallar en fogel östanefter, och en man som min anslag fullkomnar af fjerran land. Hvad jag säger, det låter jag ske; hvad jag tänker, det gör jag ock.
12 Listen to me, you stouthearted, that are far from righteousness:
Hörer mig, I stolthjertade, I som långt ären ifrå rättfärdighetene.
13 I bring near my righteousness; it shall not be far off, and my salvation shall not tarry: and I will place salvation in Zion for Israel my glory.
Jag hafver låtit mina rättfärdighet när komma; hon är icke långt borto, och min salighet dröjer icke; ty jag vill gifva salighet I Zion, och mina härlighet i Israel.
