Isaiah 18
1 Woe to the land shadowing with wings, which is beyond the rivers of Ethiopia:
Ve thy landena, som far i skugganom under segel, på desso sidone Ethiopiens floder;
2 That sends ambassadors by the sea, even in vessels of bulrushes on the waters, saying, Go, you swift messengers, to a nation scattered and peeled, to a people terrible from their beginning till now; a nation meted out and trodden down, whose land the rivers have spoiled!
Hvilket bådskap sänder till hafs, och i rörskepp far på vattnen. Går åstad, I snare bådskap, till det folk, som rifvet och skinnadt är, till det folk, som grufveligare är än något annat; till det folk, som här och der utmätet och förtrampadt är, hvilkets land vattuströmmar intaga.
3 All you inhabitants of the world, and dwellers on the earth, see you, when he lifts up an ensign on the mountains; and when he blows a trumpet, hear you.
Alle I, som bon på jordene, och I, som i landena sitten, skolen se huru man skall uppresa baneret på bergen, och höra huru man med trummeterna blåsa skall.
4 For so the LORD said to me, I will take my rest, and I will consider in my dwelling place like a clear heat on herbs, and like a cloud of dew in the heat of harvest.
Ty all säger Herren till mig: Jag vill vara stilla, och tillse i mine hyddo; såsom en hette, den der uttorkar regn, och såsom en dagg i skördandenes hetta.
5 For before the harvest, when the bud is perfect, and the sour grape is ripening in the flower, he shall both cut off the sprigs with pruning hooks, and take away and cut down the branches.
Ty för skördandena skall växten förminskas, och den omogna frukten förtorkas, medan hon ännu står i blomma, så att man måste afskära qvistarna med skäro, och afhugga vinträn, och kasta dem bort;
6 They shall be left together to the fowls of the mountains, and to the beasts of the earth: and the fowls shall summer on them, and all the beasts of the earth shall winter on them.
Att man måste låta ligga dem tillsammans foglomen på bergen, och djuromen i landena, att foglarna bygga om sommaren der sitt näste uti, och allahanda djur i landena ligga deruti om vinteren.
7 In that time shall the present be brought to the LORD of hosts of a people scattered and peeled, and from a people terrible from their beginning till now; a nation meted out and trodden under foot, whose land the rivers have spoiled, to the place of the name of the LORD of hosts, the mount Zion.
På den tiden skall det refna och skinnade folket, det grufveligare är än något annat, det här och der afmätet och nedertrampadt är, hvilkets land vattuströmmarna intaga föra Herranom Zebaoth skänker, på det rum, der Herrans Zebaoths Namn är, till Zions berg.
