Genesis 33
1 And Jacob lifted up his eyes, and looked, and, behold, Esau came, and with him four hundred men. And he divided the children to Leah, and to Rachel, and to the two handmaids.
Jacob hof upp sin ögon, och såg sin broder Esau komma med fyrahundrade män. Och skifte sin barn till Lea, och till Rachel, och till båda tjensteqvinnorna.
2 And he put the handmaids and their children foremost, and Leah and her children after, and Rachel and Joseph last.
Och skickade tjensteqvinnorna med deras barn främst; och Lea med hennes barn dernäst; och Rachel med Joseph efterst.
3 And he passed over before them, and bowed himself to the ground seven times, until he came near to his brother.
Och han gick fram för dem, och bugade sig sju resor ned på jordena, till dess han kom fram till sin broder.
4 And Esau ran to meet him, and embraced him, and fell on his neck, and kissed him: and they wept.
Men Esau lopp emot honom, och tog honom i famn, och fick honom om halsen, och kysste honom; och de greto.
5 And he lifted up his eyes, and saw the women and the children; and said, Who are those with you? And he said, The children which God has graciously given your servant.
Och hof upp sin ögon, och såg qvinnorna med barnen, och sade: Ho äro desse med dig? Han svarade: Det äro barnen, som Gud dinom tjenare beskärt hafver.
6 Then the handmaidens came near, they and their children, and they bowed themselves.
Och tjensteqvinnorna gingo fram med deras barn, och bugade sig för honom.
7 And Leah also with her children came near, and bowed themselves: and after came Joseph near and Rachel, and they bowed themselves.
Lea gick ock fram med sin barn, och bugade sig för honom. Sedan gick Joseph och Rachel fram, och bugade sig ock för honom.
8 And he said, What mean you by all this drove which I met? And he said, These are to find grace in the sight of my lord.
Och han sade: Hvad vill du med allan den skaran, som jag hafver mött? Han svarade: Att jag måtte finna nåd för minom herra.
9 And Esau said, I have enough, my brother; keep that you have to yourself.
Esau sade: Jag hafver nog, min broder; behåll det du hafver.
10 And Jacob said, No, I pray you, if now I have found grace in your sight, then receive my present at my hand: for therefore I have seen your face, as though I had seen the face of God, and you were pleased with me.
Jacob svarade: Ack nej! hafver jag funnit nåd för dig, så tag min skänk af mine hand; förty jag såg ditt ansigte, lika som jag hade sett Guds ansigte; och tag det täckeliga af mig.
11 Take, I pray you, my blessing that is brought to you; because God has dealt graciously with me, and because I have enough. And he urged him, and he took it.
Tag den välsignelsen, som jag hafver fört till dig; ty Gud hafver mig det beskärt, och jag hafver all ting nog. Så nödgade han honom, till dess han anammade det.
12 And he said, Let us take our journey, and let us go, and I will go before you.
Och han sade: Låt oss fara framåt, och resa, jag vill fara med dig.
13 And he said to him, My lord knows that the children are tender, and the flocks and herds with young are with me: and if men should overdrive them one day, all the flock will die.
Men han sade till honom: Min herre, du vetst att jag hafver späd barn när mig, dertill får och fä, som än äro unge; när de en dag för hastigt drifne vordo, dödde mig hela hjorden.
14 Let my lord, I pray you, pass over before his servant: and I will lead on softly, according as the cattle that goes before me and the children be able to endure, until I come to my lord to Seir.
Min herre fare fram före åt för sin tjenare: Jag vill sakta följa, efter som boskapen och barnen gå kunna, till dess jag kommer till min herra i Seir.
15 And Esau said, Let me now leave with you some of the folk that are with me. And he said, What needs it? let me find grace in the sight of my lord.
Esau sade: Så vill jag dock låta blifva när dig något af folket, som med mig är. Han svarade: Hvad görs det behof? Låt mig man finna nåd för minom herra.
16 So Esau returned that day on his way to Seir.
Så for Esau den dagen tillbaka sin väg åt Seir.
17 And Jacob journeyed to Succoth, and built him an house, and made booths for his cattle: therefore the name of the place is called Succoth.
Och Jacob for till Succoth, och byggde sig ett hus, och gjorde hyddor till sin boskap. Deraf heter det rummet Succoth.
18 And Jacob came to Shalem, a city of Shechem, which is in the land of Canaan, when he came from Padanaram; and pitched his tent before the city.
Derefter kom Jacob till Salem, till den staden Sichem, som ligger i Canaans lande, sedan han var kommen utaf Mesopotamien, och gjorde sitt lägre för stadenom.
19 And he bought a parcel of a field, where he had spread his tent, at the hand of the children of Hamor, Shechem’s father, for an hundred pieces of money.
Och köpte ett stycke åker af Hemors Sichems faders barnom, för hundrade penningar.
20 And he erected there an altar, and called it EleloheIsrael.
Der slog han upp sin tjäll, och uppreste der ett altare, och åkallade dens starka Israels Guds namn.
