Genesis 17

1 And when Abram was ninety years old and nine, the LORD appeared to Abram, and said to him, I am the Almighty God; walk before me, and be you perfect.

Då nu Abram nio och niotio år gammal var, syntes honom Herren, och sade till honom: Jag är Gud allsmäktig; vandra för mig och var fullkomlig.

2 And I will make my covenant between me and you, and will multiply you exceedingly.

Och jag skall göra mitt förbund emellan mig och dig, och jag skall föröka dig svårliga.

3 And Abram fell on his face: and God talked with him, saying,

Och Abram föll på sitt ansigte. Och Gud talade yttermera med honom, och sade:

4 As for me, behold, my covenant is with you, and you shall be a father of many nations.

Si, jag äret, och hafver mitt förbund med dig, och du skall varda en fader för mycket folk.

5 Neither shall your name any more be called Abram, but your name shall be Abraham; for a father of many nations have I made you.

Derföre skall du icke mer heta Abram, utan Abraham skall vara ditt namn; ty jag hafver gjort dig till en fader för mycket folk.

6 And I will make you exceeding fruitful, and I will make nations of you, and kings shall come out of you.

Och skall göra dig ganska mycket fruktsamman, och skall göra folk af dig; skola ock Konungar komma af dig.

7 And I will establish my covenant between me and you and your seed after you in their generations for an everlasting covenant, to be a God to you, and to your seed after you.

Och jag vill göra mitt förbund emellan mig och dig, och dina säd efter dig, i deras afkommandom, att det skall vara ett evigt förbund, så att jag skall vara din Gud, och dine säds efter dig.

8 And I will give to you, and to your seed after you, the land wherein you are a stranger, all the land of Canaan, for an everlasting possession; and I will be their God.

Och skall gifva dig, och dine säd efter dig, det land, der du en främling uti äst, nemliga, det hela landet Canaan, till evig besittning; och skall vara deras Gud.

9 And God said to Abraham, You shall keep my covenant therefore, you, and your seed after you in their generations.

Och Gud sade yttermera till Abraham: Så håll nu mitt förbund, du, och din säd efter dig, i deras afkommandom.

10 This is my covenant, which you shall keep, between me and you and your seed after you; Every man child among you shall be circumcised.

Och detta är förbundet, som I hålla skolen, emellan mig och dig, och dina säd efter dig: Allt det mankön ibland eder är skall omskäras.

11 And you shall circumcise the flesh of your foreskin; and it shall be a token of the covenant between me and you.

Men I skolen omskära edars kötts förhud. Det samma skall vara ett tecken till förbundet emellan mig och eder.

12 And he that is eight days old shall be circumcised among you, every man child in your generations, he that is born in the house, or bought with money of any stranger, which is not of your seed.

Hvart och ett piltebarn, då det är åtta dagar gammalt, skolen I omskära i edra afkommander. Sammalunda hvar och en tjenare, hemma födder eller köpter, eller eljest främmande, och icke af edro säd är.

13 He that is born in your house, and he that is bought with your money, must needs be circumcised: and my covenant shall be in your flesh for an everlasting covenant.

Och så skall mitt förbund vara på edro kötte, till ett evigt förbund.

14 And the uncircumcised man child whose flesh of his foreskin is not circumcised, that soul shall be cut off from his people; he has broken my covenant.

Och hvar något piltebarn icke varder omskoret i hans kötts förhud, hans själ skall utrotas utu hans folk, derföre att han mitt förbund icke hållit hafver.

15 And God said to Abraham, As for Sarai your wife, you shall not call her name Sarai, but Sarah shall her name be.

Och Gud sade åter till Abraham: Dina hustru Sarai skall du icke mer kalla Sarai, utan Sara skall vara hennes namn.

16 And I will bless her, and give you a son also of her: yes, I will bless her, and she shall be a mother of nations; kings of people shall be of her.

Ty jag skall välsigna henne, och af henne skall jag gifva dig en son, hvilken jag skall välsigna, och folk skola varda af honom, och Konungar öfver mycket folk.

17 Then Abraham fell on his face, and laughed, and said in his heart, Shall a child be born to him that is an hundred years old? and shall Sarah, that is ninety years old, bear?

Då föll Abraham på sitt ansigte, och log, och sade i sitt hjerta: Skulle mig, som hundrade år gammal är, födas en son? Och Sara, som niotio år gammal är, skulle föda?

18 And Abraham said to God, O that Ishmael might live before you!

Och Abraham sade till Gud: Ack, att dock Ismael måtte få lefva för dig.

19 And God said, Sarah your wife shall bear you a son indeed; and you shall call his name Isaac: and I will establish my covenant with him for an everlasting covenant, and with his seed after him.

Då sade Gud: Ja, Sara din hustru skall föda dig en son, hvilken du skall kalla Isaac; ty med honom skall jag upprätta mitt eviga förbund, och med hans säd efter honom.

20 And as for Ishmael, I have heard you: Behold, I have blessed him, and will make him fruitful, and will multiply him exceedingly; twelve princes shall he beget, and I will make him a great nation.

Dertill hafver jag ock bönhört dig om Ismael: Si, jag hafver välsignat honom, och skall göra honom fruktsamman, och föröka honom ganska svårliga; tolf Förstar skall han föda, och jag skall göra honom till mycket folk.

21 But my covenant will I establish with Isaac, which Sarah shall bear to you at this set time in the next year.

Men mitt förbund skall jag upprätta med Isaac, den Sara dig föda skall, på denna tidenom åt året.

22 And he left off talking with him, and God went up from Abraham.

Och som talet vardt ändadt, for Gud upp ifrån Abraham.

23 And Abraham took Ishmael his son, and all that were born in his house, and all that were bought with his money, every male among the men of Abraham’s house; and circumcised the flesh of their foreskin in the selfsame day, as God had said to him.

Och Abraham tog sin son Ismael och alla tjenare, hemma födda och köpta, och allt det mankön var i hans huse, och omskar förhudena på deras kött, straxt på samma dagenom, som Gud honom sagt hade.

24 And Abraham was ninety years old and nine, when he was circumcised in the flesh of his foreskin.

Och Abraham var nio och niotio år gammal, då han omskar förhudena på sitt kött.

25 And Ishmael his son was thirteen years old, when he was circumcised in the flesh of his foreskin.

Men Ismael hans son var tretton år gammal, då hans kötts förhud omskoren vardt.

26 In the selfsame day was Abraham circumcised, and Ishmael his son.

Allt på enom dag vordo de alle omskorne, Abraham och hans son Ismael;

27 And all the men of his house, born in the house, and bought with money of the stranger, were circumcised with him.

Och allt det mankön var i hans huse, både hemfödde tjenare och köpte, och eljest främmande; alle vordo de omskorne med honom.