Exodus 20
1 And God spoke all these words, saying,
Och Gud talade all dessa orden:
2 I am the LORD your God, which have brought you out of the land of Egypt, out of the house of bondage.
Jag är Herren din Gud, den dig utfört hafver af Egypti lande, utu träldomsens huse.
3 You shall have no other gods before me.
Du skall inga andra gudar hafva jemte mig.
4 You shall not make to you any graven image, or any likeness of any thing that is in heaven above, or that is in the earth beneath, or that is in the water under the earth.
Du skall icke göra dig något beläte; ej heller eljest någon liknelse, antingen efter det ofvantill är i himlenom, eller efter det nedre är på jordene; ej heller efter det, som i vattnena är under jordene.
5 You shall not bow down yourself to them, nor serve them: for I the LORD your God am a jealous God, visiting the iniquity of the fathers on the children to the third and fourth generation of them that hate me;
Bed icke till dem, och tjena dem icke; ty jag, Herren din Gud, är en stark hämnare, den som söker fädernas missgerning, inpå barnen, allt intill tredje och fjerde led, de som mig hata;
6 And showing mercy to thousands of them that love me, and keep my commandments.
Och gör barmhertighet uppå mång tusende, som mig hafva kär, och hålla min bud.
7 You shall not take the name of the LORD your God in vain; for the LORD will not hold him guiltless that takes his name in vain.
Du skall icke missbruka Herrans dins Guds Namn; ty Herren skall icke låta honom blifva ostraffad, som hans namn missbrukar.
8 Remember the sabbath day, to keep it holy.
Tänk uppå Sabbathsdagen, att du helgar honom.
9 Six days shall you labor, and do all your work:
Sex dagar skall du arbeta, och göra alla dina gerningar.
10 But the seventh day is the sabbath of the LORD your God: in it you shall not do any work, you, nor your son, nor your daughter, your manservant, nor your maidservant, nor your cattle, nor your stranger that is within your gates:
Men på sjunde dagenom är Herrans dins Guds Sabbath; då skall du intet arbete göra, ej heller din son, ej heller din dotter, ej heller din tjenare, ej heller din tjenarinna, ej heller din ök, ej heller din främling, som innan din stadsport är.
11 For in six days the LORD made heaven and earth, the sea, and all that in them is, and rested the seventh day: why the LORD blessed the sabbath day, and hallowed it.
Ty uti sex dagar hafver Herren gjort himmel och jord, och hafvet, och hvad derinne är, och hvilade på sjunde dagenom. Derföre välsignade Herren Sabbathsdagen, och helgade honom.
12 Honor your father and your mother: that your days may be long on the land which the LORD your God gives you.
Du skall ära din fader och dina moder; på det du skall länge lefva i landena, som Herren din Gud dig gifva skall.
13 You shall not kill.
Du skall icke dräpa.
14 You shall not commit adultery.
Du skall icke göra hor.
15 You shall not steal.
Du skall icke stjäla.
16 You shall not bear false witness against your neighbor.
Du skall icke bära falskt vittnesbörd emot din nästa.
17 You shall not covet your neighbor’s house, you shall not covet your neighbor’s wife, nor his manservant, nor his maidservant, nor his ox, nor his ass, nor any thing that is your neighbor’s.
Du skall icke hafva lust till dins nästas hus. Du skall icke begära dins nästas hustru, ej heller hans tjenare, eller hans tjenarinno, ej heller hans oxa, ej heller hans åsna, ej heller något, det din näste hafver.
18 And all the people saw the thunder, and the lightning, and the noise of the trumpet, and the mountain smoking: and when the people saw it, they removed, and stood afar off.
Och allt folket såg dundret och ljungelden, och basunens ljud, och berget rykandes; och fruktade sig, och flydde, trädandes fjerran;
19 And they said to Moses, Speak you with us, and we will hear: but let not God speak with us, lest we die.
Och sade till Mose: Tala du med oss, vi vilje höra dertill; och låt icke Gud tala med oss, att vi icke skole dö.
20 And Moses said to the people, Fear not: for God is come to prove you, and that his fear may be before your faces, that you sin not.
Mose talade till folket: Frukter eder intet; ty Gud är kommen till att försöka eder; och att hans fruktan skall vara för edor ögon, att I icke synden.
21 And the people stood afar off, and Moses drew near to the thick darkness where God was.
Och folket trädde långt ifrå; men Mose gick in till mörkret, der Gud uti var.
22 And the LORD said to Moses, Thus you shall say to the children of Israel, You have seen that I have talked with you from heaven.
Och Herren sade till honom: Så skall du säga Israels barnom: I hafven sett, att jag af himmelen hafver talat med eder.
23 You shall not make with me gods of silver, neither shall you make to you gods of gold.
Derföre skolen I ingen ting hålla lika vid mig; silfvergudar och gyldene gudar skolen I icke göra eder.
24 An altar of earth you shall make to me, and shall sacrifice thereon your burnt offerings, and your peace offerings, your sheep, and your oxen: in all places where I record my name I will come to you, and I will bless you.
Ett altare af jord gör mig, der du uppå ditt bränneoffer, och tackoffer, din får och fä offra skall; ty på hvad rum jag stiftar mins Namns åminnelse, der vill jag komma till dig, och välsigna dig.
25 And if you will make me an altar of stone, you shall not build it of hewn stone: for if you lift up your tool on it, you have polluted it.
Och om du vill göra mig ett stenaltare, skall du icke göra det af huggen sten; förty om du far deråt med din knif, så gör du det oskärdt.
26 Neither shall you go up by steps to my altar, that your nakedness be not discovered thereon.
Du skall ock icke uppstiga på trappor till mitt altare, att din skam icke skall der blifva upptäckt.
