Exodus 1

1 Now these are the names of the children of Israel, which came into Egypt; every man and his household came with Jacob.

Desse äro namnen af Israels barn, som kommo in uti Egypten med Jacob; hvar och en kom der in med sitt hus:

2 Reuben, Simeon, Levi, and Judah,

Ruben, Simeon, Levi, Juda,

3 Issachar, Zebulun, and Benjamin,

Isaschar, Zebulon, BenJamin,

4 Dan, and Naphtali, Gad, and Asher.

Dan, Naphthali, Gad, Asser.

5 And all the souls that came out of the loins of Jacob were seventy souls: for Joseph was in Egypt already.

Och alla de själar, som utaf Jacobs länd utgångne voro, voro sjutio. Men Joseph var tillförene uti Egypten.

6 And Joseph died, and all his brothers, and all that generation.

Då nu Joseph död var, och alle hans bröder, och alle de som på den tiden lefvat hade;

7 And the children of Israel were fruitful, and increased abundantly, and multiplied, and waxed exceeding mighty; and the land was filled with them.

Växte Israels barn, och födde barn, och förökades, och vordo ganska månge, så att de uppfyllde landet.

8 Now there arose up a new king over Egypt, which knew not Joseph.

Då vardt en ny Konung öfver Egypten, hvilken intet visste af Joseph.

9 And he said to his people, Behold, the people of the children of Israel are more and mightier than we:

Han sade till sitt folk: Si, Israels barns folk är mycket, och mera än vi.

10 Come on, let us deal wisely with them; lest they multiply, and it come to pass, that, when there falls out any war, they join also to our enemies, and fight against us, and so get them up out of the land.

Nu väl, vi vilje listeliga förlägga dem, att de icke varda så månge. Ty om något örlig påkomme mot oss, måtte de ock gifva sig till våra fiender, och strida emot oss, och draga utu landet.

11 Therefore they did set over them taskmasters to afflict them with their burdens. And they built for Pharaoh treasure cities, Pithom and Raamses.

Och han satte öfver dem arbetsfogdar, som dem betvinga skulle med träldom; ty man byggde Pharao de städer Pithom och Raamses till skatthus.

12 But the more they afflicted them, the more they multiplied and grew. And they were grieved because of the children of Israel.

Men ju mer de betungade folket, ju mer de förökades och förvidgade sig; derföre voro de Israels barnom hätske.

13 And the Egyptians made the children of Israel to serve with rigor:

Och de Egyptier tvingade Israels barn med obarmhertighet till att träla;

14 And they made their lives bitter with hard bondage, in mortar, and in brick, and in all manner of service in the field: all their service, wherein they made them serve, was with rigor.

Och gjorde deras lefverne bittert, med svårt arbete på ler och tegel, och med allahanda släpande på markene, och med allahanda arbete, som de kunde dem pålägga med obarmhertighet.

15 And the king of Egypt spoke to the Hebrew midwives, of which the name of the one was Shiphrah, and the name of the other Puah:

Och Konungen i Egypten sade till jordgummorna för de Ebreiska qvinnor; den ena het Siphra, och den andra Pua:

16 And he said, When you do the office of a midwife to the Hebrew women, and see them on the stools; if it be a son, then you shall kill him: but if it be a daughter, then she shall live.

När I hjelpen de Ebreiska qvinnor, och de skola föda; är det mankön, så dräper det; är det qvinnkön, så låter det lefva.

17 But the midwives feared God, and did not as the king of Egypt commanded them, but saved the men children alive.

Men jordgummorna fruktade Gud, och gjorde ej som Konungen i Egypten sade dem; utan läto barnen lefva.

18 And the king of Egypt called for the midwives, and said to them, Why have you done this thing, and have saved the men children alive?

Då kallade Konungen i Egypten jordgummorna, och sade till dem: Hvarföre gören I det, att I låten lefva barnen?

19 And the midwives said to Pharaoh, Because the Hebrew women are not as the Egyptian women; for they are lively, and are delivered before the midwives come in to them.

Jordgummorna svarade Pharao: De Ebreiska qvinnor äro ej som de Egyptiska; förty de äro hårda qvinnor; förr än jordgumman kommer till dem, hafva de födt.

20 Therefore God dealt well with the midwives: and the people multiplied, and waxed very mighty.

Derföre gjorde Gud väl emot jordgummorna; och folket förökades, och vardt ganska mycket.

21 And it came to pass, because the midwives feared God, that he made them houses.

Och efter jordgummorna fruktade Gud, byggde han dem hus.

22 And Pharaoh charged all his people, saying, Every son that is born you shall cast into the river, and every daughter you shall save alive.

Då böd Pharao allo sino folke, och sade: Allt det mankön, som födt varder, kaster i älfvena, och allt qvinnkön låter lefva.