2 Timothy 1

1 Paul, an apostle of Jesus Christ by the will of God, according to the promise of life which is in Christ Jesus,

Paulus, Jesu Christi Apostel, genom Guds vilja, till att predika lifsens löfte, i Christo Jesu;

2 To Timothy, my dearly beloved son: Grace, mercy, and peace, from God the Father and Christ Jesus our Lord.

Minom kära son Timotheo: Nåd, barmhertighet, frid af Gud Fader, och Christo Jesu vårom Herra.

3 I thank God, whom I serve from my forefathers with pure conscience, that without ceasing I have remembrance of you in my prayers night and day;

Jag tackar Gudi, den jag tjenar ifrå mina föräldrar, uti ett rent samvet, att jag utan upphåll hafver din åminnelse i mina böner, natt och dag.

4 Greatly desiring to see you, being mindful of your tears, that I may be filled with joy;

Och mig längtar efter att se dig, när jag tänker på dina tårar; på det jag med glädje måtte uppfylld varda.

5 When I call to remembrance the unfeigned faith that is in you, which dwelled first in your grandmother Lois, and your mother Eunice; and I am persuaded that in you also.

Och jag drager mig till minnes den oskrymtade tro, som i dig är, den tillförene bodde uti dine fadermoder Loide, och i dine moder Evnica; är jag viss att sammalunda ock i dig;

6 Why I put you in remembrance that you stir up the gift of God, which is in you by the putting on of my hands.

För hvilka saks skull jag förmanar dig, att du uppväcker Guds gåfvo, som i dig är, genom mina händers påläggning.

7 For God has not given us the spirit of fear; but of power, and of love, and of a sound mind.

Ty Gud hafver icke gifvit oss räddhågans anda, utan kraftenes, och kärlekens, och tuktighetenes.

8 Be not you therefore ashamed of the testimony of our Lord, nor of me his prisoner: but be you partaker of the afflictions of the gospel according to the power of God;

Derföre skäm dig icke vid vårs Herras vittnesbörd; icke heller vid mig, som är hans fånge; utan var delaktig uti Evangelii bedröfvelse, efter Guds kraft;

9 Who has saved us, and called us with an holy calling, not according to our works, but according to his own purpose and grace, which was given us in Christ Jesus before the world began, (aiōnios g166)

Den oss frälsat hafver, och kallat med en helig kallelse; icke efter våra gerningar, utan efter sitt uppsåt, och nåd, den oss gifven är i Christo Jesu, för evig tid. (aiōnios g166)

10 But is now made manifest by the appearing of our Savior Jesus Christ, who has abolished death, and has brought life and immortality to light through the gospel:

Men nu är hon uppenbar vorden genom vår Frälsares Jesu Christi uppenbarelse, den der döden borttagit hafver, och lifvet och ett oförgängeligit väsende framburit i ljuset, genom Evangelium;

11 Whereunto I am appointed a preacher, and an apostle, and a teacher of the Gentiles.

Uti hvilket jag är satter till en predikare, och Apostel, och Hedningarnas lärare;

12 For the which cause I also suffer these things: nevertheless I am not ashamed: for I know whom I have believed, and am persuaded that he is able to keep that which I have committed to him against that day.

För hvilka saks skull jag ock detta lider; och skämmes dock intet; ty jag vet på hvem jag tror, och är viss att han förmår förvara mitt betrodda gods intill den dagen.

13 Hold fast the form of sound words, which you have heard of me, in faith and love which is in Christ Jesus.

Håll dig efter de helsosamma ords eftersyn, som du hört hafver af mig, om trona och kärleken i Christo Jesu.

14 That good thing which was committed to you keep by the Holy Ghost which dwells in us.

Detta goda betrodda godset bevara genom den Helga Anda, den uti oss bor.

15 This you know, that all they which are in Asia be turned away from me; of whom are Phygellus and Hermogenes.

Du vetst att alle de, som i Asien äro, hafva vändt sig ifrå mig; ibland hvilka är Phygellus, och Hermogenes.

16 The Lord give mercy to the house of Onesiphorus; for he oft refreshed me, and was not ashamed of my chain:

Herren gifve Onesiphori huse barmhertighet; ty han hafver ofta vederqvickt mig, och skämdes icke vid mina kedjo;

17 But, when he was in Rome, he sought me out very diligently, and found me.

Utan, då han var i Rom, sökte han fliteliga efter mig, och fann mig.

18 The Lord grant to him that he may find mercy of the Lord in that day: and in how many things he ministered to me at Ephesus, you know very well.

Gifve honom Herren, att han finner barmhertighet när Herranom på den dagen; och i huru mång stycke han mig till tjenst var i Epheso, vetst du bäst.