1 Samuel 3

1 And the child Samuel ministered to the LORD before Eli. And the word of the LORD was precious in those days; there was no open vision.

Och då pilten Samuel tjente Herranom under Eli, var Herrans ord sällsynt på den tiden, och var fögo Prophetia.

2 And it came to pass at that time, when Eli was laid down in his place, and his eyes began to wax dim, that he could not see;

Och det begaf sig på samma tid, att Eli låg i sino rumme, och hans ögon begynte mörkas, så att han icke se kunde.

3 And before the lamp of God went out in the temple of the LORD, where the ark of God was, and Samuel was laid down to sleep;

Och Samuel hade lagt sig uti Herrans tempel, der Guds ark var, förra än Guds lampa utsläcktes.

4 That the LORD called Samuel: and he answered, Here am I.

Och Herren kallade Samuel. Han svarade: Si, här är jag.

5 And he ran to Eli, and said, Here am I; for you called me. And he said, I called not; lie down again. And he went and lay down.

Och han lopp till Eli, och sade: Si, här är jag, du kallade mig. Han sade: Jag hafver intet kallat dig; gack bort igen, och lägg dig sofva. Och han gick bort, och lade sig sofva.

6 And the LORD called yet again, Samuel. And Samuel arose and went to Eli, and said, Here am I; for you did call me. And he answered, I called not, my son; lie down again.

Och Herren kallade åter Samuel, och Samuel stod upp, och gick till Eli, och sade: Si, här är jag, du hafver kallat mig. Han sade: Jag hafver icke kallat dig, min son; gack bort igen, och lägg dig sofva.

7 Now Samuel did not yet know the LORD, neither was the word of the LORD yet revealed to him.

Men Samuel kände icke ännu Herran, och Herrans ord var honom icke ännu uppenbaradt.

8 And the LORD called Samuel again the third time. And he arose and went to Eli, and said, Here am I; for you did call me. And Eli perceived that the LORD had called the child.

Och Herren kallade Samuel ännu tredje gången, och han stod upp, och gick till Eli, och sade: Si, här är jag, du hafver kallat mig. Så förmärkte Eli, att Herren kallade pilten;

9 Therefore Eli said to Samuel, Go, lie down: and it shall be, if he call you, that you shall say, Speak, LORD; for your servant hears. So Samuel went and lay down in his place.

Och sade till honom: Gack bort igen, och lägg dig sofva; och om han mer kallar dig, så säg: Tala, Herre, ty din tjenare hörer till. Samuel gick bort och lade sig i sitt rum.

10 And the LORD came, and stood, and called as at other times, Samuel, Samuel. Then Samuel answered, Speak; for your servant hears.

Så kom Herren, och gick fram, och kallade såsom tillförene: Samuel, Samuel. Och Samuel sade: Tala, ty din tjenare hörer till.

11 And the LORD said to Samuel, Behold, I will do a thing in Israel, at which both the ears of every one that hears it shall tingle.

Och Herren sade till Samuel: Si, jag skall göra en ting i Israel, så att den det får höra, honom skall gälla i båda hans öron.

12 In that day I will perform against Eli all things which I have spoken concerning his house: when I begin, I will also make an end.

På den dagen skall jag uppväcka öfver Eli allt det jag öfver hans hus sagt hafver; jag skall begynnat och fullkomnat;

13 For I have told him that I will judge his house for ever for the iniquity which he knows; because his sons made themselves vile, and he restrained them not.

Ty jag hafver sagt honom till, att jag vill vara domare öfver hans hus till evig tid, för den missgernings skull, att han visste huru hans söner bedrefvo slem ting, och hafver icke en gång sett illa på dem derföre.

14 And therefore I have sworn to the house of Eli, that the iniquity of Eli’s house shall not be purged with sacrifice nor offering for ever.

Fördenskull hafver jag svorit Eli huse, att denna Eli hus missgerning skall icke försonad varda antingen med offer eller spisoffer, till evig tid.

15 And Samuel lay until the morning, and opened the doors of the house of the LORD. And Samuel feared to show Eli the vision.

Och Samuel låg intill morgonen, och lät upp dörrena af Herrans hus. Och Samuel torde icke säga Eli synena.

16 Then Eli called Samuel, and said, Samuel, my son. And he answered, Here am I.

Då kallade Eli honom, och sade: Samuel, min son. Han svarade: Si, här är jag.

17 And he said, What is the thing that the LORD has said to you? I pray you hide it not from me: God do so to you, and more also, if you hide any thing from me of all the things that he said to you.

Han sade: Hvad är det för ord, som dig sagdt är? Dölj det icke för mig; Gud göre dig det och det, om du något döljer för mig, af det som dig sagdt är.

18 And Samuel told him every whit, and hid nothing from him. And he said, It is the LORD: let him do what seems him good.

Då sade Samuel honom alltsamman, och döljde intet för honom; men han sade: Han är Herren; han göre såsom honom godt tyckes.

19 And Samuel grew, and the LORD was with him, and did let none of his words fall to the ground.

Och Samuel växte till, och Herren var med honom, och intet af all hans ord föll på jordena.

20 And all Israel from Dan even to Beersheba knew that Samuel was established to be a prophet of the LORD.

Och hela Israel, allt ifrå Dan intill BerSaba, visste att Samuel var en trogen Herrans Prophet.

21 And the LORD appeared again in Shiloh: for the LORD revealed himself to Samuel in Shiloh by the word of the LORD.

Och Herren syntes åter i Silo; ty Herren var Samuel uppenbarad vorden i Silo, genom Herrans ord.