Psalms 95

1 Come, let vs reioyce vnto the Lord: let vs sing aloude vnto the rocke of our saluation.

Kommen, låtom oss höja glädjerop till HERREN, jubel till vår frälsnings klippa.

2 Let vs come before his face with praise: let vs sing loude vnto him with Psalmes.

Låtom oss träda fram för hans ansikte med tacksägelse och höja jubel till honom med lovsånger.

3 For the Lord is a great God, and a great King aboue all gods.

Ty HERREN är en stor Gud, en stor konung över alla gudar.

4 In whose hande are the deepe places of the earth, and the heightes of the mountaines are his:

Han har jordens djup i sin hand, och bergens höjder äro hans;

5 To whome the Sea belongeth: for hee made it, and his handes formed the dry land.

hans är havet, ty han har gjort det, och hans händer hava danat det torra.

6 Come, let vs worship and fall downe, and kneele before the Lord our maker.

Kommen, låtom oss tillbedja och nedfalla, låtom oss knäböja för HERREN, vår skapare.

7 For he is our God, and we are the people of his pasture, and the sheepe of his hande: to day, if ye will heare his voyce,

Ty han är vår Gud, och vi äro det folk som han har till sin hjord, vi äro får som stå under hans vård.

8 Harden not your heart, as in Meribah, and as in the day of Massah in the wildernesse.

O att I villen i dag höra hans röst! Förhärden icke edra hjärtan såsom i Meriba, såsom på Massas dag i öknen,

9 Where your fathers tempted me, proued me, though they had seene my worke.

där edra fäder frestade mig, där de prövade mig, fastän de hade sett mina verk.

10 Fourtie yeeres haue I contended with this generation, and said, They are a people that erre in heart, for they haue not knowen my wayes.

I fyrtio år var det släktet mig till leda, och jag sade: "De äro ett folk som far vilse med sitt hjärta, och de vilja icke veta av mina vägar."

11 Wherefore I sware in my wrath, saying, Surely they shall not enter into my rest.

Så svor jag då i min vrede: "De skola icke komma in i min vila."