Psalms 95

1 Come, let vs reioyce vnto the Lord: let vs sing aloude vnto the rocke of our saluation.

Kommer, låter oss glädjas Herranom, och fröjdas för vår salighets tröst.

2 Let vs come before his face with praise: let vs sing loude vnto him with Psalmes.

Låt oss med tack komma inför hans ansigte, och fröjdas för honom med Psalmer.

3 For the Lord is a great God, and a great King aboue all gods.

Ty Herren är en stor Gud, och en stor Konung öfver alla gudar.

4 In whose hande are the deepe places of the earth, and the heightes of the mountaines are his:

Ty i hans hand är hvad som jorden bär, och bergshöjderna äro också hans.

5 To whome the Sea belongeth: for hee made it, and his handes formed the dry land.

Ty hans är hafvet, och hans händer hafva det torra beredt.

6 Come, let vs worship and fall downe, and kneele before the Lord our maker.

Kommer, låter oss tillbedja, och knäböja, och nederfalla för Herranom, den oss gjort hafver.

7 For he is our God, and we are the people of his pasture, and the sheepe of his hande: to day, if ye will heare his voyce,

Ty han är vår Gud, och vi hans fosterfolk, och hans händers får.

8 Harden not your heart, as in Meribah, and as in the day of Massah in the wildernesse.

I dag om I hans röst hören, så förstocker icke edor hjerta, såsom i Meriba skedde, såsom i Massa i öknene;

9 Where your fathers tempted me, proued me, though they had seene my worke.

Der edre fäder försökte mig, förnummo och sågo min verk;

10 Fourtie yeeres haue I contended with this generation, and said, They are a people that erre in heart, for they haue not knowen my wayes.

Att jag i fyratio år mödo hade med detta folk, och sade: Det är sådant folk, att deras hjerta alltid vill den orätta vägen, och de mina vägar icke lära vilja;

11 Wherefore I sware in my wrath, saying, Surely they shall not enter into my rest.

Så att jag svor i mine vrede: De skola icke komma till mina rolighet.