Psalms 56
1 To him that excelleth. A Psalme of David on Michtam, concerning the dumme doue in a farre countrey, when the Philistims tooke him in Gath. Be mercifull vnto me, O God, for man would swallow me vp: he fighteth continually and vexeth me.
För sångmästaren, efter "Den stumma duvan i fjärran"; en sång av David, når filistéerna grepo honom i Gat. Var mig nådig, o Gud, ty människor stå mig efter livet; beständigt tränga mig stridsmän.
2 Mine enemies would dayly swallowe mee vp: for many fight against me, O thou most High.
Mina förföljare stå mig beständigt efter livet; ja, de äro många, som i högmod strida mot mig.
3 When I was afrayd, I trusted in thee.
Men när fruktan kommer över mig, sätter jag min förtröstan på dig.
4 I will reioyce in God, because of his word, I trust in God, and will not feare what flesh can doe vnto me.
Med Guds hjälp skall jag få prisa hans ord, på Gud förtröstar jag och skall icke frukta; vad kan det som är kött göra mig?
5 Mine owne wordes grieue me dayly: all their thoughtes are against me to doe me hurt.
Beständigt förbittra de livet för mig, alla deras tankar gå ut på att skada mig.
6 They gather together, and keepe them selues close: they marke my steps, because they waite for my soule.
De rota sig samman, de lägga försåt, de vakta på mina steg, ty de stå efter mitt liv.
7 They thinke they shall escape by iniquitie: O God, cast these people downe in thine anger.
Skulle de räddas med all sin ondska? Nej, slå ned folken, Gud, i din vrede.
8 Thou hast counted my wandrings: put my teares into thy bottel: are they not in thy register?
Du har räknat min flykts dagar. Samla mina tårar i din lägel; de stå ju i din bok.
9 When I cry, then mine enemies shall turne backe: this I know, for God is with me.
Så måste då mina fiender vika tillbaka på den dag då jag ropar; det vet jag, att Gud står mig bi.
10 I will reioyce in God because of his worde: in the Lord wil I reioyce because of his worde.
Med Guds hjälp skall jag få prisa hans ord; med HERRENS hjälp skall jag få prisa hans ord.
11 In God doe I trust: I will not be afrayd what man can doe vnto me.
På Gud förtröstar jag och skall icke frukta; vad kunna människor göra mig?
12 Thy vowes are vpon me, O God: I will render prayses vnto thee.
Jag har löften att infria till dig, o Gud; jag vill betala dig lovoffer.
13 For thou hast deliuered my soule from death, and also my feete from falling, that I may walke before God in the light of the liuing.
Ty du har räddat min själ från döden, ja, mina fötter ifrån fall, så att jag kan vandra inför Gud i de levandes ljus.
