Psalms 18
1 To him that excelleth. A Psalme of Dauid the seruant of the Lord, which spake unto the Lord the wordes of this song (in the day that the Lord delivered him for the hande of all this enemies, and form the and of saul) and sayd, I will loue thee dearely, O Lord my strength.
En Psalm, till att föresjunga, Davids, Herrans tjenares; hvilken denna visos ord talade till Herran, på den tid Herren honom hulpit hade ifrå hans fiendars hand, och ifrå Sauls hand; Och sade: Hjerteliga, kär hafver jag dig, Herre, min starkhet;
2 The Lord is my rocke, and my fortresse, and he that deliuereth me, my God and my strength: in him will I trust, my shield, the horne also of my saluation, and my refuge.
Herre, min klippa, min borg, min förlossare; min Gud, min tröst, den jag mig vid håller; min sköld, och min salighets horn, och mitt beskydd.
3 I will call vpon the Lord, which is worthie to be praysed: so shall I be safe from mine enemies.
Jag vill lofva och åkalla Herren; så blifver jag ifrå mina ovänner förlöst.
4 The sorowes of death compassed me, and the floods of wickednes made me afraide.
Ty dödsens band hafva, omfattat mig, och Belials bäcker förskräckt mig.
Helvetes band hafva omfattat mig, och dödsens snaror öfverfallit mig. (Sheol h7585)
6 But in my trouble did I call vpon the Lord, and cryed vnto my God: he heard my voyce out of his Temple, and my crye did come before him, euen into his eares.
När jag är i ångest, så åkallar jag Herran, och ropar till min Gud; så hörer han mina röst af sitt tempel, och mitt rop kommer för honom till hans öron.
7 Then the earth trembled, and quaked: the foundations also of the mountaines mooued and shooke, because he was angrie.
Jorden bäfvade och gaf sig, och bergens grundvalar rördes och bäfvade, då han vred var.
8 Smoke went out at his nostrels, and a consuming fire out of his mouth: coales were kindled thereat.
Damb gick upp af hans näso, och förtärande eld af hans mun; så att det ljungade deraf.
9 He bowed the heauens also and came downe, and darkenes was vnder his feete.
Han böjde himmelen, och for neder, och mörker var under hans fötter.
10 And he rode vpon Cherub and did flie, and he came flying vpon the wings of the winde.
Och han för uppå Cherub, och flög; han sväfde på vädrens vingar.
11 He made darkenes his secrete place, and his pauilion round about him, euen darkenesse of waters, and cloudes of the ayre.
Hans tjäll omkring honom var mörker, och svart tjockt moln, der han inne fördold var.
12 At the brightnes of his presence his clouds passed, haylestones and coles of fire.
Af skenet för honom delte sig skyn, med hagel och ljungande.
13 The Lord also thundred in the heauen, and the Highest gaue his voyce, haylestones and coales of fire.
Och Herren dundrade i himmelen; och den Högste lät sitt dunder ut, med hagel och ljungande.
14 Then hee sent out his arrowes and scattred them, and he increased lightnings and destroyed them.
Han sköt sina skott, och förströdde dem; han lät fast ljunga, och förskräckte dem.
15 And the chanels of waters were seene, and the foundations of the worlde were discouered at thy rebuking, O Lord, at the blasting of the breath of thy nostrels.
Der såg man vattuådrorna; och jordenes grund vardt blottad, Herre, af ditt straff, af dine näsos anda och blåst.
16 He hath sent downe from aboue and taken mee: hee hath drawen mee out of many waters.
Han sände utaf höjdene, och hemtade mig; och drog mig utu stor vatten.
17 He hath deliuered mee from my strong enemie, and from them which hate me: for they were too strong for me.
Han halp mig ifrå mina starka fiendar; ifrå mina hatare, som mig för mägtige voro;
18 They preuented me in the day of my calamitie: but the Lord was my stay.
De mig öfverföllo i mins motgångs tid; och Herren vardt min tröst.
19 Hee brought mee foorth also into a large place: hee deliuered mee because hee fauoured me.
Och han förde mig ut på rymdena; han tog mig derut; ty han hade lust till mig.
20 The Lord rewarded me according to my righteousnes: according to the purenes of mine hands he recompensed me:
Herren gör väl emot mig, efter mina rättfärdighet; han vedergäller mig efter mina händers renhet.
21 Because I kept the wayes of the Lord, and did not wickedly against my God.
Ty jag håller Herrans vägar, och är icke ogudaktig emot min Gud.
22 For all his Lawes were before mee, and I did not cast away his commandements from mee.
Ty alla hans rätter hafver jag för ögon, och hans bud kastar jag icke ifrå mig.
23 I was vpright also with him, and haue kept me from my wickednes.
Men jag; är utan vank för honom, och bevarar mig för min synd.
24 Therefore the Lord rewarded me according to my righteousnesse, and according to the purenes of mine hands in his sight.
Derföre vedergäller mig Herren, efter mina rättfärdighet; efter mina händers renhet för hans ögon.
25 With the godly thou wilt shewe thy selfe godly: with the vpright man thou wilt shew thy selfe vpright.
Med de heliga äst du helig; och med de fromma, äst du from;
26 With the pure thou wilt shewe thy selfe pure, and with the froward thou wilt shewe thy selfe froward.
Och med de rena äst du ren; och vid de afvoga ställer du dig afvog.
27 Thus thou wilt saue the poore people, and wilt cast downe the proude lookes.
Ty du hjelper det elända folket, och de höga ögon förnedrar du.
28 Surely thou wilt light my candle: the Lord my God wil lighten my darkenes.
Ty du upplyser mina lykto; Herren, min Gud, gör mitt mörker ljust.
29 For by thee I haue broken through an hoste, and by my God I haue leaped ouer a wall.
Ty med dig kan jag nederlägga krigsfolk, och med minom Gud öfver muren springa.
30 The way of God is vncorrupt: the worde of the Lord is tried in the fire: he is a shield to all that trust in him.
Guds vägar äro utan vank; Herrans tal äro genomluttrad; han är en sköld allom dem som trösta uppå honom.
31 For who is God besides the Lord? and who is mightie saue our God?
Ty ho är en Gud, utan Herren; eller en starker, utan vår Gud?
32 God girdeth me with strength, and maketh my way vpright.
Gud omgjordar mig med kraft, och gör mina vägar utan vank.
33 He maketh my feete like hindes feete, and setteth me vpon mine high places.
Han gör mina fötter lika som hjortars, och sätter mig på mina höjder.
34 He teacheth mine hands to fight: so that a bowe of brasse is broken with mine armes.
Han lärer mina hand strida, och min arm spänna kopparbågan.
35 Thou hast also giuen me the shield of thy saluation, and thy right hand hath stayed me, and thy louing kindenes hath caused me to increase.
Och du gifver mig dins salighets sköld, och din högra hand stärker mig; och när du förnedrar mig, gör du mig storan.
36 Thou hast enlarged my steps vnder mee, and mine heeles haue not slid.
Du gör under mig rum till att gå, att mina fötter icke skola slinta.
37 I haue pursued mine enemies, and taken them, and haue not turned againe till I had consumed them.
Jag vill jaga efter mina fiendar, och gripa dem; och intet omvända, tilldess jag hafver nederlagt dem.
38 I haue wounded them, that they were not able to rise: they are fallen vnder my feete.
Jag skall slå dem, och de skola icke kunna mig emotstå; de måste falla under mina fötter.
39 For thou hast girded me with strength to battell: them, that rose against me, thou hast subdued vnder me.
Du kan rusta mig med starkhet till strid; du kan kasta dem under mig, som sig emot mig sätta.
40 And thou hast giuen me the neckes of mine enemies, that I might destroy them that hate me.
Du gifver mig mina fiendar på flyktena, att jag må förstöra mina hatare.
41 They cryed but there was none to saue them, euen vnto the Lord, but hee answered them not.
De ropa, men der är ingen hjelpare: till Herran, men han svarar dem intet.
42 Then I did beate them small as the dust before the winde: I did treade them flat as the clay in the streetes.
Jag skall sönderstöta dem som stoft för vädret; jag skall bortkasta dem såsom träck på gatomen.
43 Thou hast deliuered me from the contentions of the people: thou hast made me the head of the heathen: a people, whom I haue not knowen, shall serue me.
Du hjelper mig ifrå det trätosamma folket, och gör mig till ett hufvud ibland Hedningarna; ett folk, som jag intet kände, tjenar mig.
44 As soone as they heare, they shall obey me: the strangers shall be in subiection to me.
Det hörer mig med hörsam öron; men de främmande barn förneka mig.
45 Strangers shall shrinke away, and feare in their priuie chambers.
De främmande barn försmäkta, och brytas i sina bojor.
46 Let the Lord liue, and blessed be my strength, and the God of my saluation be exalted.
Herren lefver, och lofvad vare min tröst; och mins salighets Gud varde upphöjd.
47 It is God that giueth me power to auenge me, and subdueth the people vnder me.
Gud, som mig hämnd gifver, och tvingar folken under mig;
48 O my deliuerer from mine enemies, euen thou hast set mee vp from them, that rose against me: thou hast deliuered mee from the cruell man.
Den mig hjelper ifrå mina fiendar, och upphöjer mig ifrå dem, som sätta sig emot mig; du hjelper mig ifrå de vrånga.
49 Therefore I will prayse thee, O Lord, among the nations, and wil sing vnto thy Name.
Derföre vill jag tacka dig, Herre, ibland Hedningarna, och lofsjunga dino Namne;
50 Great deliuerances giueth hee vnto his King, and sheweth mercie to his anoynted, euen to Dauid, and to his seede for euer.
Den sinom Konung stor salighet bevisar, och gör sinom smorda godt; David, och hans säd evinnerliga.
