Psalms 17
1 The prayer of Dauid. Heare the right, O Lord, consider my crye: hearken vnto my prayer of lips vnfained.
En bön Davids. Herre, hör rätthetena; gif akt uppå mitt rop, förnim mina bön, den icke utaf en falsk mun går.
2 Let my sentence come forth from thy presence, and let thine eyes beholde equitie.
Tala du i mine sak, och se du uppå hvad rätt är.
3 Thou hast prooued and visited mine heart in the night: thou hast tryed me, and foundest nothing: for I was purposed that my mouth should not offend.
Du pröfvar mitt hjerta, och besöker det om nattena, och ransakar mig, och finner intet; jag hafver satt mig före, att min mun icke öfverträda skall.
4 Concerning the workes of men, by the wordes of thy lips I kept mee from the paths of the cruell man.
Jag förvarar mig i dina läppars orde, för menniskors gerningar, på mördarens väg.
5 Stay my steps in thy paths, that my feete doe not slide.
Behåll min gång på dinom stigom, att min steg icke slinta.
6 I haue called vpon thee: surely thou wilt heare me, O God: incline thine eare to me, and hearken vnto my wordes.
Jag ropar till dig, att du Gud ville höra, mig; böj din öron till mig, hör mitt tal.
7 Shewe thy marueilous mercies, thou that art the Sauiour of them that trust in thee, from such as resist thy right hand.
Bevisa, dina underliga godhet, du, deras Frälsare, som trösta uppå dig, emot dem som sig emot dina högra hand sätta.
8 Keepe me as the apple of the eye: hide me vnder the shadowe of thy wings,
Bevara mig såsom en ögnasten; beskärma mig under dina vingars skugga;
9 From the wicked that oppresse mee, from mine enemies, which compasse me round about for my soule.
För de ogudaktiga, som mig förhärja; för mina ovänner, som efter mina själ stå allt omkring.
10 They are inclosed in their owne fat, and they haue spoken proudely with their mouth.
Deras fete hålla tillsamman; de tala med sin mun stor ord.
11 They haue compassed vs now in our steps: they haue set their eyes to bring downe to the ground:
Hvar vi gå, så äro de kringom oss; sina ögon ställa de derefter, att de måga slå oss till jordena;
12 Like as a lyon that is greedy of pray, and as it were a lyons whelp lurking in secret places.
Såsom ett lejon, som rof begärar; såsom ett ungt lejon, som i kulone sitter.
13 Vp Lord, disappoint him: cast him downe: deliuer my soule from the wicked with thy sworde,
Herre, statt upp, öfverfall honom, och nederslå honom; undsätt mina själ ifrå de ogudaktiga, med ditt svärd;
14 From men by thine hand, O Lord, from men of the world, who haue their portion in this life, whose bellies thou fillest with thine hid treasure: their children haue ynough, and leaue the rest of their substance for their children.
Ifrå dine hands menniskom, Herre, ifrå denne verldenes menniskom, hvilka sin del hafva medan de lefva; dem du buken fyller med dina håfvor; de der barn nog hafva, och låta sina återlefvor sinom barnom.
15 But I will beholde thy face in righteousnes, and when I awake, I shalbe satisfied with thine image.
Men jag vill skåda ditt ansigte i rättfärdighet; jag vill mätt varda, när jag uppvakar efter ditt beläte.
