Proverbs 30
1 THE WORDS OF AGUR THE SONNE OF JAKEH. The prophecie which ye man spake vnto Ithiel, euen to Ithiel, and Vcal.
Detta är Agurs, Jake sons, ord, lära och tal; dens mansens, till Ithiel, ja till Ithiel och Uchal.
2 Surely I am more foolish then any man, and haue not the vnderstanding of a man in me.
Ty jag är den aldragalnaste, och menniskors förstånd är icke när mig.
3 For I haue not learned wisedome, nor atteined to the knowledge of holy things.
Jag hafver icke lärt vishet; och hvad heligt är, vet jag icke.
4 Who hath ascended vp to heauen, and descended? Who hath gathered the winde in his fist? Who hath bound the waters in a garment? Who hath established all the endes of the world? What is his name, and what is his sonnes name, if thou canst tell?
Hvilken far upp till himmelen, och neder? Ho fattar vädret i sina händer? Ho binder vattnet uti ett kläde? Ho hafver stadfäst alla verldenes ändar? Huru heter han? Och huru heter hans Son? Vetst du det?
5 Euery worde of God is pure: he is a shield to those, that trust in him.
All Guds ord äro genomluttrad, och äro en sköld dem som tro uppå honom.
6 Put nothing vnto his wordes, least he reproue thee, and thou be found a lyar.
Lägg intet till hans ord, att han icke skall straffa dig, och du varder lögnaktig funnen.
7 Two things haue I required of thee: denie me them not before I die.
Tu ting bedes jag af dig, att du dock icke ville neka mig dem, förr än jag dör:
8 Remooue farre from me vanitie and lyes: giue me not pouertie, nor riches: feede me with foode conuenient for me,
Afguderi och lögn låt vara långt ifrå mig; fattigdom och rikedom gif mig icke, men låt mig min afskilda del af spis få.
9 Least I be full, and denie thee, and say, Who is the Lord? or least I be poore and steale, and take the Name of my God in vaine.
Jag måtte eljest, om jag alltför mätt vorde, neka och säga: Ho är Herren? eller, om jag alltför fattig vorde, måtte stjäla, och förtaga mig på mins Guds Namn.
10 Accuse not a seruant vnto his master, lest he curse thee, when thou hast offended.
Förråd icke tjenaren för hans herra, att han icke bannar dig, och du kommer i skuld.
11 There is a generation that curseth their father, and doeth not blesse their mother.
Det är ett slägte, som banna sin fader, och icke välsigna sina moder;
12 There is a generation that are pure in their owne conceite, and yet are not washed from their filthinesse.
Ett slägte, som sig tycker rent vara, och äro dock icke ifrå sinom träck rene tvagne;
13 There is a generation, whose eies are hautie, and their eye liddes are lifted vp.
Ett slägte, som sin ögon högt upphäfva, och sin ögnahvarf högt upphålla;
14 There is a generation, whose teeth are as swordes, and their chawes as kniues to eate vp the afflicted out of the earth, and the poore from among men.
Ett slägte, som hafver svärd för tänder, hvilke med sina oxlatänder uppfräta och förtära de elända i landena, och de fattiga ibland menniskorna.
15 The horse leache hath two daughters which crye, Giue, giue. There be three things that will not be satisfied: yea, foure that say not, It is ynough.
Iglen har två döttrar: Bär hit, Bär hit. Tre ting stå icke till att mätta, och det fjerde säger icke: Det är nog:
16 The graue, and the barren wombe, the earth that cannot be satisfied with water, and the fire that sayeth not, It is ynough. (Sheol h7585)
Helvetet, en ofruktsam qvinnos lif; jorden varder icke af vattnet mätt; och elden säger icke: Det är nog. (Sheol h7585)
17 The eye that mocketh his father and despiseth the instruction of his mother, let ye rauens of the valley picke it out, and the yong eagles eate it.
Ett öga, som bespottar fadren, och försmår att lyda modrene, det måste korparna vid bäcken uthugga, och de unga örnar uppfräta.
18 There be three thinges hid from me: yea, foure that I knowe not,
Tre ting äro mig förunderlige, och det fjerde vet jag icke:
19 The way of an eagle in the aire, the way of a serpent vpon a stone, ye way of a ship in ye middes of the sea, and the way of a man with a maide.
Örnens väg i vädret; ormens väg på hälleberget; skeppets väg midt i hafvet; och ens mans väg till ena pigo.
20 Such is ye way also of an adulterous woman: she eateth and wipeth her mouth, and sayth, I haue not committed iniquitie.
Alltså är horkonones väg; hon uppsluker, och stryker sig om munnen, och säger: Jag hafver intet illa gjort.
21 For three things the earth is moued: yea, for foure it cannot susteine it selfe:
Ett land varder igenom tre ting oroligit, och det fjerde kan det icke fördiaga:
22 For a seruant when he reigneth, and a foole when he is filled with meate,
En tjenare, då han Konung varder; en dåre, då han alltför mätt är;
23 For the hatefull woman, when she is married, and for a handmaid that is heire to her mistres.
En vanartig, då hon gift varder; och en tjenarinna, då hon sina frues artving varder.
24 These be foure small things in the earth, yet they are wise and full of wisedome:
Fyra äro små ting på jordene, och klokare än de vise:
25 The pismires a people not strong, yet prepare they their meate in sommer:
Myrorna, ett svagt folk, likväl skaffa de om sommaren sin spis;
26 The conies a people not mightie, yet make their houses in the rocke:
Kuniler, ett svagt folk, likväl göra de sitt hus i bergsklippomen;
27 The grashopper hath no King, yet goe they forth all by bandes:
Gräshoppor hafva ingen Konung, likväl draga de ut med hela hopar;
28 The spider taketh holde with her handes, and is in Kings palaces.
Spindelen virkar med sina händer, och är i Konungapalats.
29 There be three thinges that order well their going: yea, foure are comely in going,
Tre ting hafva en skön gång, och det fjerde går väl:
30 A lyon which is strong among beastes, and turneth not at the sight of any:
Lejonet mägtigt ibland djuren, och vänder icke tillbaka för någrom;
31 A lusty grayhound, and a goate, and a King against whom there is no rising vp.
En vedehund med starka länder; och en vädur; och en Konung, dem ingen sig emotsätta tör.
32 If thou hast bene foolish in lifting thy selfe vp, and if thou hast thought wickedly, lay thine hand vpon thy mouth.
Hafver du varit fåvitsk, och upphäfvit dig, och haft ondt för händer, så lägg handena på munnen.
33 When one churneth milke, he bringeth foorth butter: and he that wringeth his nose, causeth blood to come out: so he that forceth wrath, bringeth foorth strife.
Då man mjölk kärnar, gör man der smör utaf; och den der näsona trycker, han tvingar der blod ut; och den der vrede uppväcker, han tvingar der träto ut.
