Ecclesiastes 7
1 A good name is better than precious ointments: and the day of death than the day of one’s birth.
Bättre är gott namn än god salva, och bättre är dödens dag än födelsedagen.
2 It is better to go to the house of mourning, than to the house of feasting: for in that we are put in mind of the end of all, and the living thinketh what is to come.
Bättre än att gå i gästabudshus är det att gå i sorgehus; ty där är änden för alla människor, och den efterlevande må lägga det på hjärtat.
3 Anger is better than laughter: because by the sadness of the countenance the mind of the offender is corrected.
Bättre är grämelse än löje, ty av det som gör ansiktet sorgset far hjärtat väl.
4 The heart of the wise is where there is mourning, and the heart of fools where there is mirth.
De visas hjärtan äro i sorgehus, och dårarnas hjärtan i hus där man glädes.
5 It is better to be rebuked by a wise man, than to be deceived by the flattery of fools.
Bättre är att höra förebråelser av en vis man än att få höra sång av dårar.
6 For as the crackling of thorns burning under a pot, so is the laughter of a fool: now this also is vanity.
Ty såsom sprakandet av törne under grytan, så är dårarnas löje. Också detta är fåfänglighet.
7 Oppression troubleth the wise, and shall destroy the strength of his heart.
Ty vinningslystnad gör den vise till en dåre, och mutor fördärva hjärtat.
8 Better is the end of a speech than the beginning. Better is the patient man than the presumptuous.
Bättre är slutet på en sak än dess begynnelse; bättre är en tålmodig man än en högmodig.
9 Be not quickly angry: for anger resteth in the bosom of a fool.
Var icke för hastig i ditt sinne till att gräma dig, ty grämelse bor i dårars bröst.
10 Say not: What thinkest thou is the cause that former times were better than they are now? for this manner of question is foolish.
Spörj icke: "Varav kommer det att forna dagar voro bättre än våra?" Ty icke av vishet kan du fråga så.
11 Wisdom with riches is more profitable, and bringeth more advantage to them that see the sun.
Jämgod med arvgods är vishet, ja, hon är förmer i värde för dom som se solen.
12 For as wisdom is a defence, so money is a defence: but learning and wisdom excel in this, that they give life to him that possesseth them.
Ty under vishetens beskärm är man såsom under penningens beskärm, men den förståndiges förmån är att visheten behåller sin ägare vid liv.
13 Consider the works of God, that no man can correct whom he hath despised.
Se på Guds verk; vem kan göra rakt vad han har gjort krokigt?
14 In the good day enjoy good things, and beware beforehand of the evil day: for God hath made both the one and the other, that man may not find against him any just complaint.
Var alltså vid gott mod under den goda dagen, och betänk under den onda dagen att Gud har gjort denna såväl som den andra, för att människan icke skall kunna utfinna något om det som skall ske, när hon är borta.
15 These things also I saw in the days of my vanity: A just man perisheth in his justice, and a wicked man liveth a long time in his wickedness.
Det ena som det andra har jag sett under mina fåfängliga dagar: mången rättfärdig som har förgåtts i sin rättfärdighet, och mången orättfärdig som länge har fått leva i sin ondska.
16 Be not over just: and be not more wise than is necessary, lest thou become stupid.
Var icke alltför rättfärdighet, och var icke alltför mycket vis; icke vill du fördärva dig själv?
17 Be not overmuch wicked: and be not foolish, lest thou die before thy time.
Var icke alltför orättfärdig, och var icke en dåre; icke vill du dö i förtid?
18 It is good that thou shouldst hold up the just, yea and from him withdraw not thy hand: for he that feareth God, neglecteth nothing.
Det är bäst att du håller fast vid det ena, utan att ändå släppa det andra; ty den som fruktar Gud finner en utväg ur allt detta.
19 Wisdom hath strengthened the wise more than ten princes of the city.
Visheten gör den vise starkare än tio väldiga i staden.
20 For there is no just man upon earth, that doth good, and sinneth not.
Ty ingen människa är så rättfärdig på jorden, att hon gör vad gott är och icke begår någon synd.
21 But do not apply thy heart to all words that are spoken: lest perhaps thou hear thy servant reviling thee.
Akta icke heller på alla ord som man talar, eljest kunde du få höra din egen tjänare uttala förbannelser över dig.
22 For thy conscience knoweth that thou also hast often spoken evil of others.
Ditt hjärta vet ju att du själv mången gång har uttalat förbannelser över andra.
23 I have tried all things in wisdom. I have said: I will be wise: and it departed farther from me,
Detta allt har jag försökt att utröna genom vishet. Jag sade: "Jag vill bliva vis", men visheten förblev fjärran ifrån mig.
24 Much more than it was: it is a great depth, who shall find it out?
Ja, tingens väsen ligger i fjärran, djupt nere i djupet; vem kan utgrunda det?
25 I have surveyed all things with my mind, to know, and consider, and seek out wisdom and reason: and to know the wickedness of the fool, and the error of the imprudent:
När jag vände mig med mitt hjärta till att eftersinna och begrunda, och till att söka visheten och det som är huvudsumman, och till att förstå ogudaktigheten i dess dårskap och dåraktigheten i dess oförnuft,
26 And I have found a woman more bitter than death, who is the hunter’s snare, and her heart is a net, and her hands are bands. He that pleaseth God shall escape from her: but he that is a sinner, shall be caught by her.
då fann jag något som var bittrare än döden: kvinnan, hon som själv är ett nät, och har ett hjärta som är en snara, och armar som äro bojor. Den som täckes Gud kan undkomma henne, men syndaren bliver hennes fånge.
27 Lo this have I found, said Ecclesiastes, weighing one thing after another, that I might find out the account,
Se, detta fann jag, säger Predikaren, i det jag lade det ena till det andra för att komma till huvudsumman.
28 Which yet my soul seeketh, and I have not found it. One man among a thousand I have found, a woman among them all I have not found.
Något gives, som min själ beständigt har sökt, men som jag icke har funnit: väl har jag funnit en man bland tusen, men en kvinna har jag icke funnit i hela hopen.
29 Only this I have found, that God made man right, and he hath entangled himself with an infinity of questions. Who is as the wise man? and who hath known the resolution of the word?
Dock se, detta har jag funnit, att Gud har gjort människorna sådana de borde vara, men själva tänka de ut mångahanda funder.
