Psalms 102
1 The prayer of the pauper, when he was anxious, and so he poured out his petition in the sight of the Lord. O Lord, hear my prayer, and let my outcry reach you.
Bön av en betryckt, när han försmäktar och utgjuter sitt bekymmer inför HERREN. HERRE, hör min bön, och låt mitt rop komma inför dig.
2 Do not turn your face away from me. In whatever day that I am in trouble, incline your ear to me. In whatever day that I will call upon you, heed me quickly.
Dölj icke ditt ansikte för mig, när jag är i nöd. Böj ditt öra till mig; när jag ropar, så skynda att svara mig.
3 For my days have faded away like smoke, and my bones have dried out like firewood.
Ty mina dagar hava försvunnit såsom rök, benen i min kropp äro förtorkade såsom av eld.
4 I have been cut down like hay, and my heart has withered, for I had forgotten to eat my bread.
Mitt hjärta är förbränt såsom gräs och förvissnat; ty jag förgäter att äta mitt bröd.
5 Before the voice of my groaning, my bone has adhered to my flesh.
För min högljudda suckans skull tränga benen i min kropp ut till huden.
6 I have become like a pelican in solitude. I have become like a night raven in a house.
Jag är lik en pelikan i öknen, jag är såsom en uggla bland ruiner.
7 I have kept vigil, and I have become like a solitary sparrow on a roof.
Jag får ingen sömn och har blivit lik en ensam fågel på taket.
8 All day long my enemies reproached me, and those who praised me swore oaths against me.
Hela dagen smäda mig mina fiender; de som rasa mot mig förbanna med mitt namn.
9 For I chewed on ashes like bread, and I mixed weeping into my drink.
Ty jag äter aska såsom bröd och blandar min dryck med gråt,
10 By the face of your anger and indignation, you lifted me up and threw me down.
för din vredes och förtörnelses skull, därför att du har gripit mig och kastat mig bort.
11 My days have declined like a shadow, and I have dried out like hay.
Mina dagar äro såsom skuggan, när den förlänges, och jag själv förvissnar såsom gräs.
12 But you, O Lord, endure for eternity, and your memorial is from generation to generation.
Men du, o HERRE, tronar evinnerligen, och din åminnelse varar från släkte till släkte.
13 You will rise up and take pity on Zion, for it is time for its mercy, for the time has come.
Du skall stå upp och förbarma dig över Sion; se, det är tid att du bevisar det nåd; ja, stunden har kommit.
14 For its stones have pleased your servants, and they will take pity on its land.
Ty dina tjänare hava dess stenar kära och ömka sig över dess grus.
15 And the Gentiles will fear your name, O Lord, and all the kings of the earth your glory.
Då skola hedningarna frukta HERRENS namn och alla jordens konungar din härlighet,
16 For the Lord has built up Zion, and he will be seen in his glory.
när en gång HERREN har byggt upp Sion och uppenbarat sig i sin härlighet;
17 He has noticed the prayer of the humble, and he has not despised their petition.
när han har vänt sig till de utblottades bön och upphört att förakta deras bön.
18 Let these things be written in another generation, and the people who will be created will praise the Lord.
Det skall tecknas upp för ett kommande släkte, och det folk som varder skapat skall lova HERREN,
19 For he has gazed from his high sanctuary. From heaven, the Lord has beheld the earth.
att han har blickat ned från sin heliga höjd, att HERREN har skådat från himmelen ned till jorden,
20 So may he hear the groans of those in shackles, in order that he may release the sons of the slain.
för att höra den fångnes klagan, för att befria dödens barn,
21 So may they announce the name of the Lord in Zion and his praise in Jerusalem:
på det att man i Sion må förkunna HERRENS namn och hans lov i Jerusalem,
22 while the people convene, along with kings, in order that they may serve the Lord.
när alla folk församlas, och alla riken, för att tjäna HERREN.
23 He responded to him in the way of his virtue: Declare to me the brevity of my days.
Han har på vägen nedböjt min kraft, han har förkortat mina dagar.
24 Do not call me back in the middle of my days: your years are from generation to generation.
Jag säger: Min Gud, tag mig icke bort i mina halva dagar, du vilkens år vara från släkte till släkte.
25 In the beginning, O Lord, you founded the earth. And the heavens are the work of your hands.
I urtiden lade du jordens grund, och himlarna äro dina händer verk:
26 They will perish, but you remain. And all will grow old like a garment. And, like a blanket, you will change them, and they will be changed.
de skola förgås, men du förbliver, de skola alla nötas ut såsom en klädnad; du skall förvanda dem såsom man byter om sin dräkt, och de fara hän.
27 Yet you are ever yourself, and your years will not decline.
Men du är densamme, och dina år skola icke hava någon ände.
28 The sons of your servants will live, and their offspring will be guided aright in every age.
Dina tjänares barn skola få bo i landet, och deras avkomma skall bestå inför dig.
