Job 37
1 At this, my heart became frightened, and it has been moved from its place.
Ja, vid sådant förskräckes mitt hjärta, bävande spritter det upp.
2 Pay close attention to the alarm of his voice and to the sound that proceeds from his mouth.
Hören, hören huru hans röst ljuder vred, hören dånet som går ut ur hans mun.
3 He beholds everything under the heavens, and his light reaches beyond the ends of the earth.
Han sänder det åstad, så långt himmelen når, och sina ljungeldar bort till jordens ändar.
4 After this, a noise will sound; he will thunder with the voice of his greatness, and it will not be tracked down, yet his voice will be obeyed.
Efteråt ryter så dånet, när han dundrar med sin väldiga röst; och på ljungeldarna spar han ej, då hans röst låter höra sig.
5 God will thunder with his voice miraculously, for he performs great and unsearchable things.
Ja, underbart dundrar Gud med sin röst, stora ting gör han, utöver vad vi förstå.
6 He commands the snow to descend on earth, and the winter rains, and the shower of his strength.
Se, åt snön giver han bud: "Fall ned till jorden", så ock åt regnskuren, åt sitt regnflödes mäktiga skur.
7 He signs the hand of all men, so that each one may know his works.
Därmed fjättrar han alla människors händer, så att envar som han har skapat kan lära därav.
8 The beast will enter his hiding-place, and he will remain in his cave.
Då draga sig vilddjuren in i sina gömslen, och i sina kulor lägga de sig till ro.
9 From the interior, a storm will come forth, and a cold winter from the north.
Från Stjärngemaket kommer då storm och köld genom nordanhimmelens stjärnor;
10 As God breathes out, frost forms, and the waters are poured forth very widely again.
med sin andedräkt sänder Gud frost, och de vida vattnen betvingas.
11 Crops desire clouds, and the clouds scatter their light.
Skyarna lastar han ock med väta och sprider omkring sina ljungeldsmoln.
12 It shines all around, wherever the will of him that governs them will lead, to anywhere he will command, over the whole face of the earth,
De måste sväva än hit, än dit, alltefter hans rådslut och de uppdrag de få, vadhelst han ålägger dem på jordens krets.
13 whether in one tribe, or in his own region, or in whatever place of his mercy that he will order them to be found.
Än är det som tuktoris, än med hjälp åt hans jord, än är det med nåd som han låter dem komma.
14 Listen to these things, Job. Stand up and consider the wonders of God.
Lyssna då härtill, du Job; stanna och betänk Guds under.
15 Do you know when God ordered the rains, so as to show the light of his clouds?
Förstår du på vad sätt Gud styr deras gång och låter ljungeldarna lysa fram ur sina moln?
16 Do you know the great paths of the clouds, and the perfect sciences?
Förstår du lagen för skyarnas jämvikt, den Allvises underbara verk?
17 Are not your garments hot, when the south wind blows across the land?
Förstår du huru kläderna bliva dig så heta, när han låter jorden domna under sunnanvinden?
18 Perhaps you have made the heavens with him, which are very solid, as if they had been cast from brass.
Kan du välva molnhimmelen så som han, så fast som en spegel av gjuten metall?
19 Reveal to us what we should say to him, for, of course, we are wrapped in darkness.
Lär oss då vad vi skola säga till honom; för vårt mörkers skull hava vi intet att lägga fram.
20 Who will explain to him the things that I am saying? Even while a man is still speaking, he will be devoured.
Ej må det bebådas honom att jag vill tala. Månne någon begär sitt eget fördärv?
21 Although they do not see the light, the air will be thickened suddenly into clouds, and the wind, passing by, will drive them away.
Men synes icke redan skenet? Strålande visar han sig ju mellan skyarna, där vinden har gått fram och sopat dem undan.
22 Riches arrive from the north, and fearful praise reaches out to God.
I guldglans kommer han från norden. Ja, Gud är höljd i fruktansvärt majestät;
23 We are not worthy to be able to find him. Great in strength, great in judgment, great in justice: he is indescribable.
den Allsmäktige kunna vi icke fatta, honom som är så stor i kraft, honom som ej kränker rätten, ej strängaste rättfärdighet.
24 Therefore, men will fear him, and all those who seem to themselves to be wise, will not dare to contemplate him.
Fördenskull frukta människorna honom; men de självkloka -- dem alla aktar han ej på.
