Esther 6
1 The king passed that night without sleep, and so he ordered the histories and chronicles of former times to be brought to him. And when they were reading them before him,
Den natten kunde konungen icke sova; därför lät han hämta krönikan, där minnesvärda händelser voro upptecknade, och man föreläste ur den för konungen.
2 they came to that place where it had been written, how Mordecai had reported the treachery of Bigthan and Teresh the eunuchs, who desired to cut the throat of king Artaxerxes.
Då fann man där skrivet, att Mordokai hade berättat, hurusom Bigetana och Teres, två av de hovmän, som höllo vakt vid tröskeln, hade sökt tillfälle att bära hand på konung Ahasveros.
3 When the king had heard this, he said, “What honor and reward has Mordecai been given for this fidelity?” His servants and ministers said to him, “He has received no compensation at all.”
Konungen frågade: "Vilken ära och upphöjelse har vederfarits Mordokai för detta?" Konungens män, som betjänade honom, svarade: "Intet sådant har vederfarits honom."
4 And immediately the king said, “Who is in the atrium?” For, you see, Haman was entering the inner atrium of the king’s house to suggest to the king that he should order Mordecai to be hanged on the gallows, which had been prepared for him.
Då sade konungen: "Är någon nu tillstädes på gården?" Och Haman hade just kommit in på den yttre gården till konungshuset för att bedja konungen, att Mordokai måtte bliva upphängd på den påle, som han hade låtit sätta upp för hans räkning.
5 The servants answered, “Haman is standing in the atrium.” And the king said, “Let him enter.”
Så svarade honom då konungens tjänare: "Ja, Haman står därute på gården." Konungen sade: "Låt honom komma in."
6 And when he had entered, he said to him, “What ought to be done for the man whom the king wishes to honor?” But Haman, thinking in his heart and supposing that the king would honor no one else but himself,
När då Haman kom in, sade konungen till honom: "Huru skall man göra med den man, som konungen vill ära?" Men Haman tänkte i sitt hjärta: "Vem skulle konungen vilja bevisa ära mer än mig?"
7 answered, “The man whom the king wishes to honor,
Därför sade Haman till konungen: "Om konungen vill ära någon,
8 ought to be clothed with the king’s apparel, and be set upon the horse that the king rides, and receive the royal crown upon his head.
så skall man hämta en konungslig klädnad, som konungen själv har burit, och en häst, som konungen själv har ridit på, och på vilkens huvud en kunglig krona är fäst;
9 And let the first of the king’s rulers and sovereigns hold his horse, and, as they advance through the street of the city, proclaim before him and say, ‘Thus shall he be honored, whom the king decides to honor.’”
och man skall överlämna klädnaden och hästen åt en av konungens förnämsta furstar, och klädnaden skall sättas på den man, som konungen vill ära, och man skall föra honom ridande på hästen fram på den öppna platsen i staden och utropa framför honom: 'Så gör man med den man, som konungen vill ära.'"
10 And the king said to him, “Hurry, take the robe and the horse, and do as you have said to Mordecai the Jew, who sits in front of the gate of the palace. Be careful not to omit any of those things which you have mentioned.”
Då sade konungen till Haman: "Skynda dig att taga klädnaden och hästen, såsom du har sagt, och gör så med juden Mordokai, som sitter i konungens port. Underlåt intet av allt vad du har sagt."
11 And so Haman took the robe and the horse, and arraying Mordecai in the street of the city, and setting him on the horse, he went before him and cried out, “He is worthy of this honor, whom the king has decided to honor.”
Så tog då Haman klädnaden och hästen och satte klädnaden på Mordokai och förde honom ridande fram på den öppna platsen i staden och utropade framför honom: "Så gör man med den man, som konungen vill ära."
12 And Mordecai returned to the palace door. And Haman hurried to go to his house, mourning and hiding his head.
Och Mordokai vände tillbaka till konungens port; men Haman skyndade hem, sörjande och med överhöljt huvud.
13 And he explained to Zeresh his wife and to his friends all that had happened to him. And the wise men, whom he held in counsel, and his wife, answered him, “If Mordecai, before whom you have begun to fall, is from the offspring of the Jews, you will not be able to withstand him, but you will fall in his sight.”
Och när Haman förtäljde för sin hustru Seres och alla sina vänner vad som hade hänt honom, sade hans vise män och hans hustru Seres till honom: "Om Mordokai, som du har begynt att stå tillbaka för, är av judisk börd, så förmår du intet mot honom, utan skall komma alldeles till korta för honom."
14 As they were still speaking, the king’s eunuchs arrived and compelled him to go quickly to the feast, which the queen had prepared.
Medan de ännu så talade med honom, kommo konungens hovmän för att skyndsamt hämta Haman till gästabudet, som Ester hade tillrett.
