Job 20

1 Then Zophar the Naamathite made answer and said,

Därefter tog Sofar från Naama till orda och sade:

2 For this cause my thoughts are troubling me and driving me on.

På sådant tal giva mina tankar mig ett svar, än mer, då jag nu är så upprörd i mitt inre.

3 I have to give ear to arguments which put me to shame, and your answers to me are wind without wisdom.

Smädlig tillrättavisning måste jag höra, och man svarar mig med munväder på förståndigt tal.

4 Have you knowledge of this from early times, when man was placed on the earth,

Vet du då icke att så har varit från evig tid, från den stund då människor sattes på jorden:

5 That the pride of the sinner is short, and the joy of the evil-doer but for a minute?

att de ogudaktigas jubel varar helt kort och den gudlöses glädje ett ögonblick?

6 Though he is lifted up to the heavens, and his head goes up to the clouds;

Om än hans förhävelse stiger upp till himmelen och hans huvud når intill molnen,

7 Like the waste from his body he comes to an end for ever: those who have seen him say, Where is he?

Så förgås han dock för alltid och aktas lik sin träck; de som sågo honom måste fråga: "Var är han?"

8 He is gone like a dream, and is not seen again; he goes in flight like a vision of the night.

Lik en dröm flyger han bort, och ingen finner honom mer; han förjagas såsom en syn om natten.

9 The eye which saw him sees him no longer; and his place has no more knowledge of him.

Det öga som såg honom ser honom icke åter, och hans plats får ej skåda honom mer.

10 His children are hoping that the poor will be kind to them, and his hands give back his wealth.

Hans barn måste gottgöra hans skulder till de arma, hans händer återbära hans vinning.

11 His bones are full of young strength, but it will go down with him into the dust.

Bäst ungdomskraften fyller hans ben, skall den ligga i stoftet med honom.

12 Though evil-doing is sweet in his mouth, and he keeps it secretly under his tongue;

Om än ondskan smakar ljuvligt i hans mun, så att han gömmer den under sin tunga,

13 Though he takes care of it, and does not let it go, but keeps it still in his mouth;

är rädd om den och ej vill gå miste därom, utan håller den förvarad inom sin gom,

14 His food becomes bitter in his stomach; the poison of snakes is inside him.

så förvandlas denna kost i hans inre, bliver huggormsetter i hans liv.

15 He takes down wealth as food, and sends it up again; it is forced out of his stomach by God.

Den rikedom han har slukat måste han utspy; av Gud drives den ut ur hans buk.

16 He takes the poison of snakes into his mouth, the tongue of the snake is the cause of his death.

Ja, huggormsgift kommer han att dricka, av etterormens tunga bliver han dräpt.

17 Let him not see the rivers of oil, the streams of honey and milk.

Ingen bäck får vederkvicka hans syn, ingen ström med flöden av honung och gräddmjölk.

18 He is forced to give back the fruit of his work, and may not take it for food; he has no joy in the profit of his trading.

Sitt fördärv måste han återbära, han får ej njuta därav; hans fröjd svarar ej mot den rikedom han har vunnit.

19 Because he has been cruel to the poor, turning away from them in their trouble; because he has taken a house by force which he did not put up;

Ty mot de arma övade han våld och lät dem ligga där; han rev till sig hus som han ej kan hålla vid makt.

20 There is no peace for him in his wealth, and no salvation for him in those things in which he took delight.

Han visste ej av någon ro för sin buk, men han skall icke rädda sig med sina skatter.

21 He had never enough for his desire; for this cause his well-being will quickly come to an end.

Intet slapp undan hans glupskhet, därför äger och hans lycka intet bestånd.

22 Even when his wealth is great, he is full of care, for the hand of everyone who is in trouble is turned against him.

Mitt i hans överflöd påkommer honom nöd, och envar eländig vänder då mot honom sin hand.

23 God gives him his desire, and sends the heat of his wrath on him, making it come down on him like rain.

Ja, så måste ske, för att hans buk må bliva fylld; sin vredes glöd skall Gud sända över honom och låta den tränga såsom ett regn in i hans kropp.

24 He may go in flight from the iron spear, but the arrow from the bow of brass will go through him;

Om han flyr undan för vapen av järn, så genomborras han av kopparbågens skott.

25 He is pulling it out, and it comes out of his back; and its shining point comes out of his side; he is overcome by fears.

När han då drager i pilen och den kommer ut ur hans rygg, när den ljungande udden kommer fram ur hans galla, då falla dödsfasorna över honom.

26 All his wealth is stored up for the dark: a fire not made by man sends destruction on him, and on everything in his tent.

Idel mörker är förvarat åt hans skatter; till mat gives honom eld som brinner utan pust, den förtär vad som är kvar i hans hydda.

27 The heavens make clear his sin, and the earth gives witness against him.

Himmelen lägger hans missgärning i dagen, och jorden reser sig upp emot honom.

28 The produce of his house is taken away into another country, like things given into the hands of others in the day of wrath.

Vad som har samlats i hans hus far åter sin kos, likt förrinnande vatten, på vredens dag.

29 This is the reward of the evil man, and the heritage given to him by God.

Sådan lott får en ogudaktig människa av Gud, sådan arvedel har av Gud blivit bestämd åt henne.