John 4
1 When therefore the Lord knew that the Pharisees had heard that Jesus was making and baptizing more disciples than John
Men Herren fick nu veta att fariséerna hade hört hurusom Jesus vann flera lärjungar och döpte flera än Johannes;
2 (although Jesus himself baptized not, but his disciples),
dock var det icke Jesus själv som döpte, utan hans lärjungar.
3 he left Judæa, and departed again into Galilee.
Då lämnade han Judeen och begav sig åter till Galileen.
4 And he must needs pass through Samaria.
Därvid måste han taga vägen genom Samarien.
5 So he cometh to a city of Samaria, called Sychar, near to the parcel of ground that Jacob gave to his son Joseph:
Så kom han till en stad i Samarien som hette Sykar, nära det jordstycke som Jakob gav åt sin son Josef.
6 and Jacob’s well was there. Jesus therefore, being wearied with his journey, sat thus by the well. It was about the sixth hour.
Och där var Jakobs brunn. Eftersom nu Jesus var trött av vandringen, satte han sig strax ned vid brunnen. Det var vid den sjätte timmen.
7 There cometh a woman of Samaria to draw water: Jesus saith unto her, Give me to drink.
Då kom en samaritisk kvinna för att hämta vatten. Jesus sade till henne: »Giv mig att dricka.»
8 For his disciples were gone away into the city to buy food.
Hans lärjungar hade nämligen gått in i staden för att köpa mat.
9 The Samaritan woman therefore saith unto him, How is it that thou, being a Jew, askest drink of me, who am a Samaritan woman? (For Jews have no dealings with Samaritans.)
Då sade den samaritiska kvinnan till honom: »Huru kan du, som är jude, bedja mig, som är en samaritisk kvinna, om något att dricka?» Judarna hava nämligen ingen umgängelse med samariterna.
10 Jesus answered and said unto her, If thou knewest the gift of God, and who it is that saith to thee, Give me to drink; thou wouldest have asked of him, and he would have given thee living water.
Jesus svarade och sade till henne: »Förstode du Guds gåva, och vem den är som säger till dig: 'Giv mig att dricka', så skulle i stället du hava bett honom, och han skulle då hava givit dig levande vatten.»
11 The woman saith unto him, Sir, thou hast nothing to draw with, and the well is deep: whence then hast thou that living water?
Kvinnan sade till honom: »Herre, du har ju intet att hämta upp vatten med, och brunnen är djup. Varifrån får du då det friska vattnet?»
12 Art thou greater than our father Jacob, who gave us the well, and drank thereof himself, and his sons, and his cattle?
Icke är du väl förmer än vår fader Jakob, som gav oss brunnen och själv med sina barn och sin boskap drack ur den?»
13 Jesus answered and said unto her, Every one that drinketh of this water shall thirst again:
Jesus svarade och sade till henne: »Var och en som dricker av detta vatten, han bliver törstig igen;
15 The woman saith unto him, Sir, give me this water, that I thirst not, neither come all the way hither to draw.
Kvinnan sade till honom: »Herre, giv mig det vattnet, så att jag icke mer behöver törsta och komma hit för att hämta vatten.»
16 Jesus saith unto her, Go, call thy husband, and come hither.
Han sade till henne: »Gå och hämta din man, och kom sedan tillbaka.»
17 The woman answered and said unto him, I have no husband. Jesus saith unto her, Thou saidst well, I have no husband:
Kvinnan svarade och sade: »Jag har ingen man.» Jesus sade till henne: »Du har rätt i vad du säger, att du icke har någon man.»
18 for thou hast had five husbands; and he whom thou now hast is not thy husband: this hast thou said truly.
Ty fem män har du haft, och den du nu har är icke din man; däri sade du sant.
19 The woman saith unto him, Sir, I perceive that thou art a prophet.
Då sade kvinnan till honom: »Herre, jag ser att du är en profet.
20 Our fathers worshipped in this mountain; and ye say, that in Jerusalem is the place where men ought to worship.
Våra fäder hava tillbett på detta berg, men I sägen att i Jerusalem den plats finnes, där man bör tillbedja.»
21 Jesus saith unto her, Woman, believe me, the hour cometh, when neither in this mountain, nor in Jerusalem, shall ye worship the Father.
Jesus sade till henne: »Tro mig, kvinna: den tid kommer, då det varken är på detta berg eller i Jerusalem som I skolen tillbedja Fadern.
22 Ye worship that which ye know not: we worship that which we know; for salvation is from the Jews.
I tillbedjen vad I icke kännen, vi tillbedja vad vi känna -- ty frälsningen kommer från judarna --
23 But the hour cometh, and now is, when the true worshippers shall worship the Father in spirit and truth: for such doth the Father seek to be his worshippers.
men den tid skall komma, ja, den är redan inne, då sanna tillbedjare skola tillbedja Fadern i ande och sanning; ty sådana tillbedjare vill Fadern hava.
24 God is a Spirit: and they that worship him must worship in spirit and truth.
Gud är ande, och de som tillbedja måste tillbedja i ande och sanning.»
25 The woman saith unto him, I know that Messiah cometh (he that is called Christ): when he is come, he will declare unto us all things.
Kvinnan sade till honom: »Jag vet att Messias skall komma, han som ock kallas Kristus; när han kommer, skall han förkunna oss allt.»
26 Jesus saith unto her, I that speak unto thee am [he].
Jesus svarade henne: »Jag, som talar med dig, är den du nu nämnde.»
27 And upon this came his disciples; and they marvelled that he was speaking with a woman; yet no man said, What seekest thou? or, Why speakest thou with her?
I detsamma kommo hans lärjungar; och de förundrade sig över att han talade med en kvinna. Dock frågade ingen vad han ville henne, eller varför han talade med henne.
28 So the woman left her waterpot, and went away into the city, and saith to the people,
Men kvinnan lät sin kruka stå och gick in i staden och sade till folket:
29 Come, see a man, who told me all things that [ever] I did: can this be the Christ?
»Kommen och sen en man som har sagt mig allt vad jag har gjort. Månne icke han är Messias?»
30 They went out of the city, and were coming to him.
Då gingo de ut ur staden och kommo till honom.
31 In the mean while the disciples prayed him, saying, Rabbi, eat.
Under tiden bådo lärjungarna honom och sade: »Rabbi, tag och ät.»
32 But he said unto them, I have meat to eat that ye know not.
Men han svarade dem: »Jag har mat att äta som I icke veten om.»
33 The disciples therefore said one to another, Hath any man brought him [aught] to eat?
Då sade lärjungarna till varandra: »Kan väl någon hava burit mat till honom?»
34 Jesus saith unto them, My meat is to do the will of him that sent me, and to accomplish his work.
Jesus sade till dem: »Min mat är att göra dens vilja, som har sänt mig, och att fullborda hans verk.»
35 Say not ye, There are yet four months, and [then] cometh the harvest? behold, I say unto you, Lift up your eyes, and look on the fields, that they are white already unto harvest.
I sägen ju att det ännu är fyra månader innan skördetiden kommer. Men se, jag säger eder: Lyften upp edra ögon, och sen på fälten, huru de hava vitnat till skörd.
36 He that reapeth receiveth wages, and gathereth fruit unto life eternal; that he that soweth and he that reapeth may rejoice together. (aiōnios g166)
Redan nu får den som skördar uppbära sin lön och samla in frukt till evigt liv; så kunna den som sår och den som skördar tillsammans glädja sig. (aiōnios g166)
37 For herein is the saying true, One soweth, and another reapeth.
Ty här sannas det ordet, att en är den som sår och en annan den som skördar.
38 I sent you to reap that whereon ye have not labored: others have labored, and ye are entered into their labor.
Jag har sänt eder att skörda, där I icke haven arbetat. Andra hava arbetat, och I haven fått gå in i deras arbete.»
39 And from that city many of the Samaritans believed on him because of the word of the woman, who testified, He told me all things that [ever] I did.
Och många samariter från den staden kommo till tro på honom för kvinnans ords skull, då hon vittnade att han hade sagt henne allt vad hon hade gjort.
40 So when the Samaritans came unto him, they besought him to abide with them: and he abode there two days.
När sedan samariterna kommo till honom, både de honom att stanna kvar hos dem. Så stannade han där i två dagar.
41 And many more believed because of his word;
Och långt flera kommo då till tro för hans egna ords skull.
42 and they said to the woman, Now we believe, not because of thy speaking: for we have heard for ourselves, and know that this is indeed the Saviour of the world.
Och de sade till kvinnan: »Nu är det icke mer för dina ords skull som vi tro, ty vi hava nu själva hört honom, och vi veta nu att han i sanning är världens Frälsare.»
43 And after the two days he went forth from thence into Galilee.
Men efter de två dagarna gick han därifrån till Galileen.
44 For Jesus himself testified, that a prophet hath no honor in his own country.
Ty Jesus vittnade själv att en profet icke är aktad i sitt eget fädernesland.
45 So when he came into Galilee, the Galilæans received him, having seen all the things that he did in Jerusalem at the feast: for they also went unto the feast.
När han nu kom till Galileen, togo galiléerna vänligt emot honom, eftersom de hade sett allt vad han hade gjort i Jerusalem vid högtiden. Också de hade nämligen varit där vid högtiden.
46 He came therefore again unto Cana of Galilee, where he made the water wine. And there was a certain nobleman, whose son was sick at Capernaum.
Så kom han åter till Kana i Galileen, där han hade gjort vattnet till vin. I Kapernaum fanns då en man i konungens tjänst, vilkens son låg sjuk.
47 When he heard that Jesus was come out of Judæa into Galilee, he went unto him, and besought [him] that he would come down, and heal his son; for he was at the point of death.
När han nu hörde att Jesus hade kommit från Judeen till Galileen, begav han sig åstad till honom och bad att han skulle komma ned och bota hans son; ty denne låg för döden.
48 Jesus therefore said unto him, Except ye see signs and wonders, ye will in no wise believe.
Då sade Jesus till honom: »Om I icke sen tecken och under, så tron I icke.»
49 The nobleman saith unto him, Sir, come down ere my child die.
Mannen sade till honom: »Herre, kom ned, förrän mitt barn dör.»
50 Jesus saith unto him, Go thy way; thy son liveth. The man believed the word that Jesus spake unto him, and he went his way.
Jesus svarade honom: »Gå, din son får leva.» Då trodde mannen det ord som Jesus sade till honom, och gick.
51 And as he was now going down, his servants met him, saying, that his son lived.
Och medan han ännu var på vägen hem, mötte honom hans tjänare och sade: »Din son kommer att leva.»
52 So he inquired of them the hour when he began to amend. They said therefore unto him, Yesterday at the seventh hour the fever left him.
Då frågade han dem vid vilken timme det hade blivit bättre med honom. De svarade honom: »I går vid den sjunde timmen lämnade febern honom.»
53 So the father knew that [it was] at that hour in which Jesus said unto him, Thy son liveth: and himself believed, and his whole house.
Då märkte fadern att det hade skett just den timme då Jesus sade till honom: »Din son får leva.» Och han kom till tro, så ock hela hans hus.
54 This is again the second sign that Jesus did, having come out of Judæa into Galilee.
Detta var nu åter ett tecken, det andra i ordningen som Jesus gjorde, sedan han hade kommit från Judeen till Galileen. Grundtextens uttryck, som bokstavligen betyder levande vatten, har vanligen betydelsen friskt, rinnande vatten; kvinnan fattar uttrycket i den senare betydelsen. Eller: Jag har sänt eder att skörda, där I icke haven arbetat. Andra hava arbetat, och deras arbete har kommit eder till godo.
