Psalms 56

1 For the Chief Musician. To the tune of “Silent Dove in Distant Lands.” A poem by David, when the Philistines seized him in Gath. Be merciful to me, God, for man wants to swallow me up. All day long, he attacks and oppresses me.

För sångmästaren, efter »Den stumma duvan i fjärran»; en sång av David, når filistéerna grepo honom i Gat.

2 My enemies want to swallow me up all day long, for they are many who fight proudly against me.

Var mig nådig, o Gud, ty människor stå mig efter livet; beständigt tränga mig stridsmän.

3 When I am afraid, I will put my trust in you.

Mina förföljare stå mig beständigt efter livet; ja, de äro många, som i högmod strida mot mig.

4 In God, I praise his word. In God, I put my trust. I will not be afraid. What can flesh do to me?

Men när fruktan kommer över mig, sätter jag min förtröstan på dig.

5 All day long they twist my words. All their thoughts are against me for evil.

Med Guds hjälp skall jag få prisa hans ord, på Gud förtröstar jag och skall icke frukta; vad kan det som är kött göra mig?

6 They conspire and lurk, watching my steps. They are eager to take my life.

Beständigt förbittra de livet för mig, alla deras tankar gå ut på att skada mig.

7 Shall they escape by iniquity? In anger cast down the peoples, God.

De rota sig samman, de lägga försåt, de vakta på mina steg, ty de stå efter mitt liv.

8 You count my wanderings. You put my tears into your container. Are not they in your book?

Skulle de räddas med all sin ondska? Nej, slå ned folken, Gud, i din vrede.

9 Then my enemies shall turn back in the day that I call. I know this: that God is for me.

Du har räknat min flykts dagar. Samla mina tårar i din lägel; de stå ju i din bok.

10 In God, I will praise his word. In the LORD, I will praise his word.

Så måste då mina fiender vika tillbaka på den dag då jag ropar; det vet jag, att Gud står mig bi.

11 I have put my trust in God. I will not be afraid. What can man do to me?

Med Guds hjälp skall jag få prisa hans ord; med HERRENS hjälp skall jag få prisa hans ord.

12 Your vows are on me, God. I will give thank offerings to you.

På Gud förtröstar jag och skall icke frukta; vad kunna människor göra mig?

13 For you have delivered my soul from death, and prevented my feet from falling, that I may walk before God in the light of the living.

Jag har löften att infria till dig, o Gud; jag vill betala dig lovoffer. Ty du har räddat min själ från döden, ja, mina fötter ifrån fall, så att jag kan vandra inför Gud i de levandes ljus.