Job 15
1 Then Eliphaz the Temanite answered,
Då svarade Eliphas af Thema, och sade:
2 “Should a wise man answer with vain knowledge, and fill himself with the east wind?
Skall en vis man tala så i vädret, och uppfylla sin buk med väder?
3 Should he reason with unprofitable talk, or with speeches with which he can do no good?
Du straffar med onyttigom ordom, och ditt tal kommer intet till gagns.
4 Yes, you do away with fear, and hinder devotion before God.
Du hafver bortkastat räddhågan, och talar förakteliga för Gudi;
5 For your iniquity teaches your mouth, and you choose the language of the crafty.
Ty så lärer din ondska din mun, och du hafver utvalt ena skalkatungo.
6 Your own mouth condemns you, and not I. Yes, your own lips testify against you.
Din mun skall fördöma dig, och icke jag; dina läppar skola svara dig.
7 “Are you the first man who was born? Or were you brought out before the hills?
Äst du den första menniska, som född är? Äst du för all berg aflader?
8 Have you heard the secret counsel of God? Do you limit wisdom to yourself?
Hafver du hört Guds hemliga råd? Och är sjelfva visdomen ringare än du?
9 What do you know that we do not know? What do you understand which is not in us?
Hvad vetst du, det vi icke vete? Hvad förstår du, det som icke är när oss?
10 With us are both the gray-headed and the very aged men, much older than your father.
Gråhårote och gamle äro när oss, som länger hafva lefvat än dine fäder.
11 Are the consolations of God too small for you, even the word that is gentle toward you?
Skulle Guds hugsvalelse så ringa aktas för dig? Men du hafver något hemligit stycke när dig.
12 Why does your heart carry you away? Why do your eyes flash,
Hvad tager ditt hjerta före? Hvi ser du så stolt ut?
13 that you turn your spirit against God, and let such words go out of your mouth?
Hvi sätter ditt sinne sig emot Gud, att du låter sådana ord gå af dinom mun?
14 What is man, that he should be clean? What is he who is born of a woman, that he should be righteous?
Hvad är en menniska, att hon skulle vara ren; och att han skulle vara rättfärdig, som af qvinno född är?
15 Behold, he puts no trust in his holy ones. Yes, the heavens are not clean in his sight;
Si, ibland hans helga är ingen ostraffelig, och himlarna äro icke rene för honom.
16 how much less one who is abominable and corrupt, a man who drinks iniquity like water!
Huru mycket mer menniskan, som är stygg och ond; den der orättfärdighetena dricker såsom vatten?
17 “I will show you, listen to me; that which I have seen I will declare
Jag vill visa dig det, hör mig; jag vill förtälja dig, hvad jag sett hafver;
18 (which wise men have told by their fathers, and have not hidden it;
Hvad de vise sagt hafva, och för deras fader icke hafver fördoldt varit;
19 to whom alone the land was given, and no stranger passed among them):
Hvilkom allena landet gifvet är, så att ingen främmande må gå ibland dem.
20 the wicked man writhes in pain all his days, even the number of years that are laid up for the oppressor.
En ogudaktig bäfvar i alla sina lifsdagar, och enom tyrann är hans åratal fördoldt.
21 A sound of terrors is in his ears. In prosperity the destroyer will come on him.
Hvad han hörer, det förskräcker honom; och ändå att frid är, så hafver han dock den sorg, att han skall förderfvas.
22 He does not believe that he will return out of darkness. He is waited for by the sword.
Han tror icke, att han skall kunna undfly olyckona, och förmodar sig alltid svärdet.
23 He wanders abroad for bread, saying, ‘Where is it?’ He knows that the day of darkness is ready at his hand.
När han far ut hit och dit efter sin näring, så tycker honom att hans olyckos tid är för handene.
24 Distress and anguish make him afraid. They prevail against him, as a king ready to the battle.
Ångest och nöd förskräcka honom, och slå honom ned, såsom en Konung med enom här;
25 Because he has stretched out his hand against God, and behaves himself proudly against the Almighty,
Ty han hafver utsträckt sina hand emot Gud, och emot den Allsmägtiga förstärkt sig.
26 he runs at him with a stiff neck, with the thick shields of his bucklers,
Han löper med hufvudet emot honom, och står halsstyf emot honom.
27 because he has covered his face with his fatness, and gathered fat on his thighs.
Han hafver upphäfvit sig emot honom, och satt sig hårdt emot honom.
28 He has lived in desolate cities, in houses which no one inhabited, which were ready to become heaps.
Men han skall bo i nederslagna städer, der inga hus äro; utan ligga i enom hop.
29 He will not be rich, neither will his substance continue, neither will their possessions be extended on the earth.
Han skall icke varda rik, och hans gods skall icke förökas; och skall icke utspridas i landena.
30 He will not depart out of darkness. The flame will dry up his branches. He will go away by the breath of God’s mouth.
Han skall icke undfly olycko; eldslågen skall förtorka hans grenar; och skall varda borttagen af hans muns anda.
31 Let him not trust in emptiness, deceiving himself, for emptiness will be his reward.
Han är så bedragen, att han icke tror att det skall varda värre med honom.
32 It will be accomplished before his time. His branch will not be green.
Han får en ända, när honom obeqvämt är; och hans gren skall icke grönskas.
33 He will shake off his unripe grape as the vine, and will cast off his flower as the olive tree.
Han varder afhemtad såsom en omogen drufva af vinträt, och såsom ett oljoträ bortfaller sitt blomster.
34 For the company of the godless will be barren, and fire will consume the tents of bribery.
Ty de skrymtares församling skall blifva ensam, och elden skall förtära hans hus, som gåfvor tager.
35 They conceive mischief and produce iniquity. Their heart prepares deceit.”
Han anar olycko, och föder vedermödo; och deras buk bär list fram.
