Acts 4
1 As they spoke to the people, the priests and the captain of the temple and the Sadducees came to them,
Då de nu talade till folket, kommo dertill Presterna, och föreståndaren i templet, och de Sadduceer;
2 being upset because they taught the people and proclaimed in Jesus the resurrection from the dead.
Och togo det illa vid sig, att de lärde folket, och förkunnade, i Jesu, uppståndelsen ifrå de döda;
3 They laid hands on them, and put them in custody until the next day, for it was now evening.
Och togo fatt på dem, och satte dem i häktelse, till annan dagen; ty det var redo aftonen.
4 But many of those who heard the word believed, and the number of the men came to be about five thousand.
Men månge af dem, som orden hört hade, trodde; och vardt talet på männerna vid femtusend.
5 In the morning, their rulers, elders, and scribes were gathered together in Jerusalem.
Så begaf det sig dagen derefter, att deras öfverste och äldste, och Skriftlärde i Jerusalem;
6 Annas the high priest was there, with Caiaphas, John, Alexander, and as many as were relatives of the high priest.
Och Hannas öfverste Prest, och Caiphas, och Johannes, och Alexander, och så månge som voro af öfversta Prestaslägtet, församlade sig;
7 When they had stood Peter and John in the middle of them, they inquired, “By what power, or in what name, have you done this?”
Och hade dem fram för sig, och frågade dem: Af hvad magt, eller i hvad namn, hafven I detta gjort?
8 Then Peter, filled with the Holy Spirit, said to them, “You rulers of the people and elders of Israel,
Petrus, full med den Helga Anda, sade till dem: I öfverste för folket, och äldste i Israel;
9 if we are examined today concerning a good deed done to a crippled man, by what means this man has been healed,
Efter vi i dag blifve dömde för denna välgerningen på denna sjuka mannen, genom hvilka han är helbregda vorden;
10 may it be known to you all, and to all the people of Israel, that in the name of Jesus Christ of Nazareth, whom you crucified, whom God raised from the dead, this man stands here before you whole in him.
Så skall det eder allom vetterligit vara, och allo Israels folke, att genom Jesu Christi Nazareni Namn, den I korsfäst hafven, den Gud uppväckt hafver ifrå de döda, står nu denne helbregda för eder.
11 He is ‘the stone which was regarded as worthless by you, the builders, which has become the head of the corner.’
Han är den stenen, som af eder, byggningsmännerna, förkastad är; och är vorden en hörnsten;
12 There is salvation in no one else, for there is no other name under heaven that is given among men, by which we must be saved!”
Och i ingom androm är salighet; ty det är icke heller något annat Namn under himmelen menniskomen gifvet, i hvilko vi skole salige varda.
13 Now when they saw the boldness of Peter and John, and had perceived that they were unlearned and ignorant men, they marveled. They recognized that they had been with Jesus.
När de sågo sådana allvarlighet i Petro och Johanne, och funno dock att de voro olärde och lekmän, förundrade de sig, och drogo känslo på dem, att de hade varit med Jesus.
14 Seeing the man who was healed standing with them, they could say nothing against it.
Och mannen sågo de ståndandes der när dem, som helbregda var gjorder; ty de kunde der intet emot säga;
15 But when they had commanded them to go aside out of the council, they conferred among themselves,
Utan bödo dem gå ut af Rådet, och handlade sedan emellan sig;
16 saying, “What shall we do to these men? Because indeed a notable miracle has been done through them, as can be plainly seen by all who dwell in Jerusalem, and we cannot deny it.
Sägande: Hvad skole vi göra åt dessa männerna? Ty ett uppenbart tecken är gjordt af dem, och är kunnigt allom dem som bo i Jerusalem; och vi kunne icke neka det.
17 But so that this spreads no further among the people, let’s threaten them, that from now on they do not speak to anyone in this name.”
Men på det att det icke skall vidare utkomma ibland folket, vilje vi allvarliga förbjuda dem, att de härefter icke tala i detta Namnet för någro mennisko.
18 They called them, and commanded them not to speak at all nor teach in the name of Jesus.
Och de kallade dem, och bödo, att de ingalunda mer tala eller lära skulle i Jesu Namn.
19 But Peter and John answered them, “Whether it is right in the sight of God to listen to you rather than to God, judge for yourselves,
Då svarade Petrus och Johannes, och sade till dem: Om det är rättfärdigt för Gudi, att vi höre eder mer än Gud, derom mån I sjelfve döma.
20 for we cannot help telling the things which we saw and heard.”
Ty vi kunne icke förtiga det vi sett och hört hafve.
21 When they had further threatened them, they let them go, finding no way to punish them, because of the people; for everyone glorified God for that which was done.
Då hotade de dem, och läto gå dem, intet finnandes huruledes de kunde pina dem, för folkets skull; ty alle prisade Gud för det som skedt var.
22 For the man on whom this miracle of healing was performed was more than forty years old.
Ty mannen var öfver fyratio år, på hvilkom detta helbregda tecknet skedt var.
23 Being let go, they came to their own company and reported all that the chief priests and the elders had said to them.
Sedan de läto dem gå, kommo de till sina, och kungjorde dem allt det de öfverste Presterna och äldste till dem sagt hade.
24 When they heard it, they lifted up their voice to God with one accord and said, “O Lord, you are God, who made the heaven, the earth, the sea, and all that is in them;
Då de det hörde, upphofvo de endrägteliga sina röst till Gud, och sade: Herre, du äst Gud, som gjort hafver himmel och jord, hafvet, och allt det som deruti är;
25 who by the mouth of your servant David, said, ‘Why do the nations rage, and the peoples plot a vain thing?
Du, som genom din tjenares Davids mun sagt hafver: Hvi hafva Hedningarna upprest sig, och folket tagit sig före det fåfängt är?
26 The kings of the earth take a stand, and the rulers plot together, against the Lord, and against his Christ.’
Jorderikes Konungar trädde tillhopa, och Förstarna församlade sig ihop, emot Herran, och emot hans Christ.
27 “For truly, both Herod and Pontius Pilate, with the Gentiles and the people of Israel, were gathered together against your holy servant Jesus, whom you anointed,
Sannerliga församlade sig emot din heliga Son, Jesum, den du smort hafver, både Herodes, och Pontius Pilatus, med Hedningarna och Israels folk;
28 to do whatever your hand and your counsel foreordained to happen.
Till att göra hvad din hand och råd tillförene beslutit hade, att ske skulle.
29 Now, Lord, look at their threats, and grant to your servants to speak your word with all boldness,
Och nu, Herre, se till deras trug, och gif dina tjenare, att de med all tröst tala din ord;
30 while you stretch out your hand to heal; and that signs and wonders may be done through the name of your holy Servant Jesus.”
Uträckandes dina hand dertill, att sundhet, och tecken, och under måga göras genom din heliga Sons Jesu Namn.
31 When they had prayed, the place was shaken where they were gathered together. They were all filled with the Holy Spirit, and they spoke the word of God with boldness.
Och då de bedit hade, rördes rummet, der de uti församlade voro; och de vordo alle fulle af dem Helga Anda, och talade Guds ord med tröst.
32 The multitude of those who believed were of one heart and soul. Not one of them claimed that anything of the things which he possessed was his own, but they had all things in common.
Och uti hela hopen, som trodde, var ett hjerta och en själ; och ingen af dem sade något vara sitt af det han ägde; utan all ting voro dem menlig.
33 With great power, the apostles gave their testimony of the resurrection of the Lord Jesus. Great grace was on them all.
Och Apostlarna båro med stora kraft vittnesbörd till Herrans Jesu Christi uppståndelse; och stor nåd var öfver dem alla.
34 For neither was there among them any who lacked, for as many as were owners of lands or houses sold them, and brought the proceeds of the things that were sold,
Och ingen var heller ibland dem, som något fattades; ty så månge, som åkrar eller hus ägde, de sålde dem, och båro värdet för det som de sålt hade;
35 and laid them at the apostles’ feet; and distribution was made to each, according as anyone had need.
Och lade fram för Apostlarnas fötter; och delades hvarjom och enom, efter som honom behof var.
36 Joses, who by the apostles was also called Barnabas (which is, being interpreted, Son of Encouragement), a Levite, a man of Cyprus by race,
Men Joses, som ock kallades af Apostlarna Barnabas, det uttydt är, hugsvalelsens son, en Levit, bördig af Cypren;
37 having a field, sold it and brought the money and laid it at the apostles’ feet.
Han hade en åker, den sålde han; och bar fram värdet, och ladet för Apostlarnas fötter.
