2 Corinthians 6

1 Working together, we entreat also that you do not receive the grace of God in vain.

Ja, vi såsom medhjelpare förmane eder, att I icke undfången Guds nåd fåfängt.

2 For he says, “At an acceptable time I listened to you. In a day of salvation I helped you.” Behold, now is the acceptable time. Behold, now is the day of salvation.

Ty han säger: Jag hafver bönhört dig i behagelig tid, och jag hafver hulpit dig på salighetenes dag: Si, nu är den behageliga tiden; si, nu är salighetens dag.

3 We give no occasion of stumbling in anything, that our service may not be blamed,

Låter oss ingom i någor måtto förargelse gifva, på det vårt ämbete må ostraffadt blifva;

4 but in everything commending ourselves as servants of God: in great endurance, in afflictions, in hardships, in distresses,

Utan låter oss i all ting bevisa oss såsom Guds tjenare; i stort tålamod, i bedröfvelse, i nöd, i ångest;

5 in beatings, in imprisonments, in riots, in labors, in watchings, in fastings,

I slag, i fängelse, i uppror, i arbete, i vako, i fasto;

6 in pureness, in knowledge, in perseverance, in kindness, in the Holy Spirit, in sincere love,

I renlefnad, i förstånd, i långmodighet, i mildhet, i den Helga Anda, i en oskrymtad kärlek;

7 in the word of truth, in the power of God, by the armor of righteousness on the right hand and on the left,

I sanningenes ord, i Guds kraft, genom rättfärdighetenes vapen till högra sidon, och till den venstra;

8 by glory and dishonor, by evil report and good report, as deceivers and yet true,

Genom äro och smälek, genom ondt rykte och godt rykte; såsom bedragare, och dock sannfärdige;

9 as unknown and yet well known, as dying and behold—we live, as punished and not killed,

Såsom okände, och dock kände; såsom de der dö, och si, vi lefvom; såsom näpste, och dock icke dräpne;

10 as sorrowful yet always rejoicing, as poor yet making many rich, as having nothing and yet possessing all things.

Såsom bedröfvade, och dock alltid glade; såsom fattige, och dock många rika görande; såsom intet hafvande, och dock all ting ägande.

11 Our mouth is open to you, Corinthians. Our heart is enlarged.

O I Corinthier, vår mun hafver öppnat sig till eder; vårt hjerta är gladt.

12 You are not restricted by us, but you are restricted by your own affections.

För våra skull behöfven I icke ängslas; men att I ängslens, det gören I af en hjertelig mening.

13 Now in return—I speak as to my children—you also open your hearts.

Jag talar med eder såsom med min barn, att I ock så ställen eder emot mig; och varer ock så glade.

14 Do not be unequally yoked with unbelievers, for what fellowship do righteousness and iniquity have? Or what fellowship does light have with darkness?

Drager icke uti främmande ok med de otrogna; ty hvad hafver rättfärdigheten beställa med orättfärdighetene? Eller hvad delaktighet hafver ljuset med mörkret?

15 What agreement does Christ have with Belial? Or what portion does a believer have with an unbeliever?

Eller huru förlika sig Christus och Belial? Eller hvad del hafver den trogne med dem otrogna?

16 What agreement does a temple of God have with idols? For you are a temple of the living God. Even as God said, “I will dwell in them and walk in them. I will be their God and they will be my people.”

Eller huru kommer Guds tempel öfverens med afgudar? Ty I ären lefvandes Guds tempel, såsom Gud säger: Jag vill bo uti dem, och vandra uti dem; och jag vill vara deras Gud, och de skola vara mitt folk.

17 Therefore “‘Come out from among them, and be separate,’ says the Lord. ‘Touch no unclean thing. I will receive you.

Derföre går ut ifrå dem, och skiljens ifrå dem, säger Herren, och kommer intet vid det orent är; och så skall jag undfå eder;

18 I will be to you a Father. You will be to me sons and daughters,’ says the Lord Almighty.”

Och vara edar Fader, och I skolen vara mine söner och döttrar, säger allsvåldige Herren.