Psalmen 115

1 Niet ons, o Jahweh, niet ons, Maar uw Naam geef eer om uw goedheid en trouw!

Icke åt oss, HERRE, icke åt oss, utan åt ditt namn giv äran, för din nåds, för din sannings skull.

2 Waarom zouden de heidenen zeggen: "Waar is toch hun God?"

Varför skulle hedningarna få säga: »Var är nu deras Gud?»

3 De God van òns is in de hemel, En Hij doet wat Hij wil;

Vår Gud är ju i himmelen; han kan göra allt vad han vill.

4 Doch hùn goden zijn maar zilver en goud, Door mensenhanden gemaakt.

Men deras avgudar äro silver och guld, verk av människohänder.

5 Ze hebben een mond, maar kunnen niet spreken; Ogen, maar kunnen niet zien;

De hava mun och tala icke, de hava ögon och se icke,

6 Oren, maar kunnen niet horen; Een neus, maar kunnen niet ruiken.

de hava öron och höra icke, de hava näsa och lukta icke.

7 Hun handen kunnen niet tasten, Hun voeten niet gaan; Ze geven geen geluid met hun keel, En hebben geen adem in hun mond.

Med sina händer taga de icke, med sina fötter gå de icke; de hava intet ljud i sin strupe.

8 Aan hen worden gelijk, die ze maken, En allen, die er op hopen!

De som hava gjort dem skola bliva dem lika, ja, alla som förtrösta på dem.

9 Maar Israël blijft op Jahweh vertrouwen: Hij is hun hulp en hun schild;

I av Israel, förtrösten på HERREN. Ja, han är deras hjälp och sköld.

10 Het huis van Aäron blijft op Jahweh vertrouwen: Hij is hun hulp en hun schild;

I av Arons hus, förtrösten på HERREN. Ja, han är deras hjälp och sköld.

11 Die Jahweh vrezen, blijven op Jahweh vertrouwen: Hij is hun hulp en hun schild!

I som frukten HERREN, förtrösten på HERREN. Ja, han är deras hjälp och sköld.

12 En Jahweh zal ons gedenken, Ons zijn zegen verlenen: Het huis van Israël zegenen, Het huis van Aäron zegenen,

HERREN har tänkt på oss, han skall välsigna, han skall välsigna Israels hus, han skall välsigna Arons hus,

13 Die Jahweh vrezen zegenen, Kleinen en groten;

han skall välsigna dem som frukta HERREN, de små såväl som de stora.

14 En Jahweh zal u blijven zegenen, U en uw kinderen!

Ja, HERREN föröke eder, seder själva och edra barn.

15 Weest dan gezegend door Jahweh, Die hemel en aarde heeft gemaakt:

Varen välsignade av HERREN, av honom som har gjort himmel och jord.

16 De hemel blijft de hemel van Jahweh, Maar de aarde gaf Hij aan de kinderen der mensen.

Himmelen är HERRENS himmel, och jorden har han givit åt människors barn.

17 De doden zullen Jahweh niet prijzen, Niemand, die in het oord van Stilte is gedaald:

De döda prisa icke HERREN, ingen som har farit ned i det tysta.

18 Maar wij, wij zullen Jahweh loven, Van nu af tot in eeuwigheid!

Men vi, vi skola lova HERREN från nu och till evig tid. Halleluja! Se Frukta Gud i Ordförkl.