< Ordsprogene 23 >

1 Når du sidder til bords hos en Stormand, mærk dig da nøje, hvem du har for dig,
När du sitter och äter med enom herra, så gif akt uppå, hvad för dig handladt varder;
2 og sæt dig en Kniv på Struben, i Fald du er alt for sulten.
Och sätt en knif på din hals, om du vill behålla lifvet.
3 Attrå ikke hans lækre Retter, thi det er svigefuld kost.
Önska dig icke af hans mat; ty det är falskt bröd.
4 Slid dig ikke op for at vinde dig Rigdom, brug ej din Forstand dertil!
Möd dig icke till att varda rik, och vänd igen af dina funder.
5 Skal dit Blik flyve efter den uden at finde den? Visselig gør den sig Vinger som Ørnen, der flyver mod Himlen.
Låt icke din ögon flyga efter det som du icke få kan; ty detsamma gör sig vingar såsom en örn, och flyger upp åt himmelen.
6 Spis ej den misundeliges Brød, attrå ikke hans lækre Retter;
Ät icke bröd med en afundsfull, och önska dig icke hans mat;
7 thi han sidder med karrige Tanker; han siger til dig: "Spis og drik!" men hans Hjerte er ikke med dig.
Ty såsom ett spökelse är han innantill. Han säger: Ät och drick; och hans hjerta är dock icke till dig.
8 Den Bid, du har spist, må du udspy, du spilder dine fagre Ord.
Dine betar, som du ätit hafver, måste du utspy; och måste din vänliga ord förtappat hafva.
9 Tal ikke for Tåbens Ører, thi din kloge Tale agter han ringe.
Tala icke för ens dåras öron; ty han föraktar dins tals klokhet.
10 Flyt ej ældgamle Skel, kom ikke på faderløses Mark;
För icke tillbaka de förra råmärke, och gack icke in uppå de faderlösas åker;
11 thi deres Løser er stærk, han fører deres Sag imod dig.
Ty deras förlösare är mägtig; han skall uträtta deras sak emot dig.
12 Vend dit Hjerte til Tugt, dit Øre til Kundskabs Ord.
Gif ditt hjerta till tuktan, och din öron till förnuftigt tal.
13 Spar ej Drengen for Tugt; når du slår ham med Riset, undgår han Døden;
Låt icke af att tukta pilten; ty om du slår honom med ris, så betorf man icke dräpa honom.
14 du slår ham vel med Riset, men redder hans Liv fra Dødsriget. (Sheol h7585)
Du slår honom med ris; men du friar hans själ ifrå helvetet. (Sheol h7585)
15 Min Søn, er dit Hjerte viist, så glæder mit Hjerte sig også,
Min son, om du vis är, så gläder sig ock mitt hjerta;
16 og mine Nyrer jubler, når dine Læber taler, hvad ret er!
Och mine njurar äro glade, när dina läppar tala det rätt är.
17 Dit Hjerte være ikke skinsygt på Syndere, men stadig ivrigt i HERRENs Frygt;
Ditt hjerta följe icke syndarom; utan var dagliga uti Herrans fruktan.
18 en Fremtid har du visselig da, dit Håb bliver ikke til intet.
Ty det skall vara dig framdeles godt, och ditt väntande skall icke fela.
19 Hør, min Søn, og bliv viis, lad dit Hjerte gå den lige Vej.
Hör, min son, och var vis; och styr ditt hjerta in på vägen.
20 Hør ikke til dem, der svælger i Vin, eller dem, der frådser i Kød;
Var icke ibland drinkare och slösare;
21 thi Dranker og Frådser forarmes, Søvn giver lasede Klæder.
Ty de drinkare och slösare varda fattige, och en sofvare måste rifven kläder bära.
22 Hør din Fader, som avlede dig, ringeagt ikke din gamle Moder!
Hör din fader, den dig födt hafver, och förakta icke dina moder, då hon gammal varder.
23 Køb Sandhed og sælg den ikke, Visdom, Tugt og Forstand.
Köp sanningena, och sälj icke bort henne; vishet, tuktan och förstånd.
24 Den retfærdiges Fader jubler; har man avlet en Vismand, glædes man ved ham;
Dens rättfärdigas fader gläder sig; och den som en visan födt hafver, han är glad deröfver.
25 din Fader og Moder glæde sig, hun, der fødte dig, juble!
Låt din fader och dina moder glädja sig, och glädje sig den dig födt hafver.
26 Giv mig dit Hjerte, min Søn, og lad dine Øjne synes om mine Veje!
Gif mig, min son, ditt hjerta, och låt dinom ögom mina vägar behaga.
27 Thi en bundløs Grav er Skøgen, den fremmede Kvinde, en snæver Brønd;
Ty en sköka är en djup grop, och horkonan är en trång grop.
28 ja, som en Stimand ligger hun på Lur og øger de troløses Tal blandt Mennesker.
Och vaktar hon såsom en röfvare, och de oaktsamma ibland menniskorna samkar hon till sig.
29 Hvem har Ak, og hvem har Ve, hvem har Kiv, og hvem har Klage? Hvem har Sår uden Grund, hvem har sløve Øjne?
Hvar är ve? Hvar är sorg? Hvar är kif? Hvar är klagan? Hvar äro sår utan sak? Hvar äro röd ögon?
30 De, som sidder sent over Vinen, som kommer for at smage den stærke Drik.
Nämliga der man dryckenskap öfvar, och kommer till att utdricka hvad inskänkt är.
31 Se ikke til Vinen, hvor rød den er, hvorledes den perler i Bægeret; den glider så glat,
Se icke till vinet, att det så rödt är, och står så dägeligit i glasena, och går lätteliga in;
32 men bider til sidst som en Slange og spyr sin Gift som en Øgle;
Men på sistone biter det såsom en orm, och stinger såsom en huggorm.
33 dine Øjne skuer de sælsomste Ting, og bagvendt taler dit Hjerte;
Så se din ögon efter andra qvinnor; och ditt hjerta talar oskälig ting;
34 du har det, som lå du midt i Havet, som lå du oppe på en Mastetop.
Och du blifver såsom en den der sofver midt i hafvet, och såsom den der sofver ofvanpå en mast.
35 "De slog mig, jeg følte ej Smerte, gav mig Hug, jeg mærked det ikke; når engang jeg vågner igen, så søger jeg atter til Vinen!"
De slå mig, och det gör mig intet ondt; de stöta mig, men jag känner det intet. När skall jag uppvaka, att jag måtte komma till drycks igen?

< Ordsprogene 23 >