< Hebræerne 5 >

1 Thi hver Ypperstepræst tages iblandt Mennesker og indsættes for Mennesker til Tjenesten for Gud, for at han skal frembære både Gaver og Slagtofre for Synder,
Nkaambo awumwi mupayizi mupati, wakasalwa kuzwa mubantu, usalilwa kwiiminina bantu muzintu zya Leza, kuchitila kuti apede zipo azipayizyo zyazibi.
2 som en, der kan bære over med de vankundige og vildfarende, eftersom han også selv er stedt i Skrøbelighed
Ulakonzya kubeleka kabotu abatazi abaabo bapapide nkaambo we alakwe ulaabo butela.
3 og for dens Skyld må frembære Syndoffer, som for Folket således også for sig selv
Nkaambo kazeezi we alakwe kwelede kuti ape zipayizyo zyazibi zyakwe, mbuli mbachita kuzibi zyabantu.
4 Og ingen tager sig selv den Ære, men han kaldes af Gud, ligesom jo også Aron.
Alimwi tachili chakwe pe kuti umwi abweze bulemu bwakwe. Uliitwa a Leza, mbuli Aaloni mbakabede.
5 Således har ej heller Kristus tillagt sig selv den Ære at blive Ypperstepræst, men den, som sagde til ham: "Du er min Søn, jeg har født dig i Dag,"
Munzila njiyeeyo, alakwe Kkilisito taakwe naakalisumpula mukulichita mupayizi, Pesi, ooyo wakalikwaambuula aawe wakalikuti, “Ulimwana wangu; sunu ndaba Wuso.”
6 som han jo også siger et andet Sted: "Du er Præst til evig Tid, efter Melkisedeks Vis," (aiōn g165)
Kulimbuli mbukwaambidwe kulibumwi busena kutgi, “Uli mupayizi walyoonse mbuli Melukkizedeki.” (aiōn g165)
7 han, som i sit Køds Dage med stærkt Råb og Tårer frembar Bønner og ydmyge Begæringer til den, der kunde frelse ham fra Døden, og blev bønhørt i sin Angst,
Muchiindi chakwe chakuba munyama, Kkilisito wakapeda nkambyo azikumbizyo ajwi pati lyakulila misozi kuli Leza, ooyo walikukonzya kumufutula kuzwa kulufu. Wakamvigwa nkaambo kakulila kwakwe.
8 og således, endskønt han var Søn, lærte Lydighed af det, han led,
Nikuba kuti wakali mwana, wakayiya kuteelela kuzintou nzyakapenzegwa kulinzizyo.
9 og efter at være fuldkommet blev Årsag til evig Frelse for alle dem, som lyde ham, (aiōnios g166)
Wakachitwa mululami mpawo, kubantu boonse bamulemeka, wakabapa lufutuko lutaman. (aiōnios g166)
10 idet han af Gud blev kaldt Ypperstepræst efter Melkisedeks Vis.
Wakasalwa a Leza mbuli mupayizi mupati mbuli Melukkizedeki.
11 Herom have vi meget at sige, og det er vanskeligt at forklare, efterdi I ere blevne sløve til at høre.
Tuli aazyiikngi zyakwaambula aatala aJesu, pesi kwayuma kupandulula nkaambo mwayuma kumizeezo yenu akukumvwa.
12 Thi skønt I efter Tiden endog burde være Lærere, trænge I atter til, at man skal lære eder Begyndelsesgrundene i Guds Ord, og I ere blevne sådanne, som trænge til Mælk og ikke til fast Føde.
Nikuba muli eehi chiindi mwelede kuba bayiisyi, mucheelede kuba aamuntu umuyiisya ziiyandikana zya Leza amajwi aakwe. Muyanda malili peepe chakulya chisimide.
13 Thi hver, som får Mælk, er ukyndig i den rette Tale, thi han er spæd;
Nkaambo awumi unywa malili tanakomena pe mumajwi aabululami nkaambo uchili mwana mutete.
14 men for de fuldkomne er den faste Føde, for dem, som på Grund af deres Erfaring have Sanserne øvede til at skelne mellem godt og ondt.
Pesi chakulya chisimide nchabantu baati. Aba mbaabo banga nkaamo kakukomena kwabo balalwiiyo mukumvwisisisya kwabo akwaanzaania chibi kuzwa kuchibpotu

< Hebræerne 5 >