< Apostelenes gerninger 3 >

1 Men Peter og Johannes gik op i Helligdommen ved Bedetimen, den niende Time.
Khaw hypoet awhtaw Piter ingkaw Johan taw khawmy ben khawnoek pakthum, cykcah tym a pha awh bawkim na cet hy nih.
2 Og en Mand, som var lam fra Moders Liv af, blev båren frem; ham satte de daglig ved den Dør til Helligdommen, som kaldtes den skønne, for at han kunde bede dem, som gik ind i Helligdommen, om Almisse.
Cawh a nu ak phoen khui awhkawng ak kheemna ak thang thlang pynoet ce bawkim na kawt unawh ak leek soeih chawmkeng a keng awh ta uhy, anih ing ce myngawi bawkim khuina ak cetkhqi venawh kut dun poepa hy.
3 Da han så Peter og Johannes, idet de vilde gå ind i Helligdommen, bad han om at få en Almisse.
Anih ing Piter ingkaw Johan bawkim khui ani lut tawm awh ce hu qawi nawh, cekqawi a venna tangka thoeh hy.
4 Da så Peter tillige med Johannes fast på ham og sagde: "Se på os!"
Piter ingkaw Johan ing anih ce toek ceet nih nawh Piter ing, “Kainih ve ni toek qawi lah!” tina hy.
5 Og han gav Agt på dem, efterdi han ventede at få noget af dem.
Ce ak thlang ing ik-oeih ani pek hly ngaih-uu doena hak toek hy.
6 Men Peter sagde: "Sølv og Guld ejer jeg ikke, men hvad jeg har, det giver jeg dig: I Jesu Kristi Nazaræerens Navn stå op og gå!"
Cehlai Piter ing, “Sui ingkaw tangka am ta nyng, cehlai ka taak dyn ve ni pe vang nyng: Nazareth Jesu ang ming ing na khaw ing cet,” tina hy.
7 Og han greb ham ved den højre Hånd og rejste ham op.
Cawh ak tang ben kutawh tu nawh thawh saw a khaw ingkaw am khuk ce nep pahoei hy.
8 Men straks bleve hans Ben og Ankler stærke, og han sprang op og stod og gik omkring og gik med dem ind i Helligdommen, hvor han gik omkring og sprang og lovede Gud.
A khaw ing pet nawh cet pahoei hy. Cekqawi mi bawkim khuina ang pet doena Khawsa ce kyihcah nawh lut pahoei hy.
9 Og hele Folket så ham gå omkring og love Gud.
A ceh doena Khawsa am kyihcah ce thlang boeih ing ami huh awh,
10 Og de kendte ham som den, der havde siddet ved den skønne Port til Helligdommen for at få Almisse; og de bleve fulde af Rædsel og Forfærdelse over det, som var timedes ham.
ak leek chawmkeng a kengawh ngawi nawh kut ak dun thlang ni, tice sim unawh, ak khan awh them ak pha law ce ami huh awh kawpoek kyi sak unawh aming ngaihna aa sak uhy.
11 Medens han nu holdt fast ved Peter og Johannes, løb alt Folket rædselsslagent sammen om dem i den Søjlegang, som kaldes Salomons.
Cawhkaw kut ak dun thlang ing Piter ingkaw Johan ce am tu huili awh, thlang boeih amik kawpoek kyi nawh, Solomon Imhloeih benna kawng dawng law uhy.
12 Men da Peter så det, talte han til Folket: "I israelitiske Mænd! Hvorfor undre I eder over dette? eller hvorfor stirre I på os, som om vi af egen Magt eller Gudfrygtighed havde gjort, at han kan gå?
Cekkhqi ce Piter ing a huh awh, a mingmih a venawh, “Israel thlangkhqi aw, kawtih naming ngaih a kyi hy voei? Kainih ing ka nimah a saithainaak, am awhtaw, Khawsak thlang na kani awm a dawngawh, vawhkaw thlang ve ak ceh sak thai amyihna nami ni toek uh?
13 Abrahams og Isaks og Jakobs Gud, vore Fædres Gud, har herliggjort sin Tjener" Jesus, hvem I prisgave og fornægtede for Pilatus, da han dømte, at han skulde løslades.
Abraham, Isaak, Jakob ingkaw pakdamkhqi a Khawsa ing a tyihzawih Jesu ce zoeksang hawh hy. Nangmih ing anih ce him aham nami peek, Pilat ing anih ce hlah aham ngaih hlai hy, nangmih ing anih a haiawh maa uhyk ti.
14 Men I fornægtede den hellige og retfærdige og bade om, at en Morder måtte skænkes eder.
Thlak ciim ingkaw thlak dyng ce qoeng unawh, thlang ak him ce hlah aham thoeh lat uhyk ti.
15 Men Livets Fyrste sloge I ihjel, hvem Gud oprejste fra de døde, hvorom vi ere Vidner.
Hqingnaak kung ce him hlai uhyk ti, Khawsa ing anih ce thihnaak khui awhkawng thawh tlaih hawh hy. Kaimih ve dyihthing na awm unyng.
16 Og i Troen på hans Navn har hans Navn styrket denne, hvem I se og kende, og Troen, som virkedes ved ham, har givet denne hans Førlighed i Påsyn af eder alle.
Ang ming cangnaak ak caming, vawhkaw thlang nangmih ing nami huh nawh nami sim ve qoei hawh hy. Jesu ang ming ing amah a venawh kawng ak law cangnaak ak caming ing ve ak thlang ve, nangmih boeih ing nami huh amyihna, qoei hawh hy.
17 Og nu, Brødre! jeg ved, at I handlede i Uvidenhed, ligesom også eders Rådsherrer.
Koeinaakhqi, nangmih anik hquikungkhqi ing am sim unawh ami sai amyihna, nangmih ingawm a sim kaana sai uhyk ti, tice sim nyng.
18 Men Gud har således fuldbyrdet, hvad han forud forkyndte ved alle Profeternes Mund, at hans Salvede skulde lide.
Cehlai Khawsa ing a tawnghakhqi boeih a venawh anak kqawn hyt, Khrih ing khuikhanaak hu kaw, tice vemyihna soep sak hy.
19 Derfor fatter et andet Sind og vender om, for at eders Synder må blive udslettede, for at Vederkvægelsens Tider må komme fra Herrens Åsyn,
Cedawngawh nami thawlhnaak a ciimnaak a hamna zut unawh taw, Khawsa benna hlat lah uh, cawh ni Khawsa ven nakaw simqunaak ce pha law thai kawm saw,
20 og han må sende den for eder bestemte Kristus, Jesus,
Jesu Khrih, nangmih aham a hoep ce awm a tyih law hly thai hy.
21 hvem Himmelen skal modtage indtil alle Tings Genoprettelses Tider, hvorom Gud har talt ved sine hellige Profeters Mund fra de ældste Dage. (aiōn g165)
Syn awh a tawngha ciimkhqi venawh awi ataak ce hawh amyihna, Khawsa ing ik-oeihkhqi boeih a sai pangnaak a tym a pha hlan dy taw, anih ce khawk khan awh awm hyn kaw. (aiōn g165)
22 Moses sagde: "En Profet skal Herren eders Gud oprejse eder af eders Brødre ligesom mig; ham skulle I høre i alt, hvad han end vil tale til eder.
Ikawtih Mosi ing, ‘Bawipa nangmih a Khawsa ing nangmih aham kai amyihna ak awm tawngha pynoet ce nangmih anglak awhkawng awm law sak kaw; anih ing ak kqawn law boeih ce ngai pe kawm uk ti.
23 Men det skal ske, hver Sjæl, som ikke hører den Profet, skal udryddes af Folket."
U awm anih ak awm amak ngai ak thlang taw ak thlangkhqi ak khui awhkawng qoeng bat kaw,’ tinawh anak kqawn hy.
24 Men også alle Profeterne, fra Samuel af og derefter, så mange som talte, have også forkyndt disse Dage.
Oeih, Samuel awhkawng kqan nawh tawnghakhqi boeih ing, ami nak kqawn hawh amyihna, tuh tloek awhkaw ik-oeih ve anak kqawn oepchoeh hawh uhy.
25 I ere Profeternes Sønner og Sønner af den Pagt, som Gud sluttede med vore Fædre, da han sagde til Abraham: "Og i din Sæd skulle alle Jordens Slægter velsignes."
Nangmih ve Khawsa ing tawnghakhqi ingkaw nami pakdamkhqi mi ami na sai awikamnaak qo ak pangkungkhqi na awm uhyk ti. Abraham a venawh, ‘Nang a cadilkhqi ak caming khawmdek thlang boeih ing zoseennaak hu kawm uh,’ ana tina hy.
26 For eder først har Gud oprejst sin Tjener og sendt han for at velsigne eder, når enhver af eder vender om fra sin Ondskab."
Khawsa ing a bibikung ce am thawh tlaih awh, thawlh lam awhkawng nangmih ce ning hlat sak khqi nawh zoseennaak peek aham lamma cyk na nangmih a venawh tyi law hy,” tinak khqi hy.

< Apostelenes gerninger 3 >