< Lukas 8 >

1 Og det skete i Tiden derefter, at han rejste igennem Byer og Landsbyer og prædikede og forkyndte Evangeliet om Guds Rige, og med ham de tolv
Chujou vin Yeshua anaivellah kho ho vilding in akipandoh in, Pathen Lenggam chungchang Kipana Thupha seiphong leh hillhang le akop in ahi. Aseijui somleni ho jong akipuiyin,
2 og nogle Kvinder, som vare helbredede fra onde Aander og Sygdomme, nemlig: Maria, der kaldes Magdalene, af hvem syv onde Aander vare udfarne;
lhagaoboh vop'a kon le anatna kisudam numei phabep khat jong ahiuve. Amaho lah a chun Mary Magdelene, thilha sagi anodoh peh nu;
3 og Johanna, Herodes's Husfoged Kuzas Hustru, og Susanna og mange andre, som tjente dem med, hvad de ejede.
Joanna, Chuza jinu, Herod sumkolveina vesuipa; Susanna; chule adang mi tamtah Yeshua le aseijui te anei agouva panpi na hintoh doh jing ho jong ahiuve.
4 Men da en stor Skare kom sammen, og de droge til ham fra de forskellige Byer, sagde han ved en Lignelse:
Nikhat Yeshuan thusim khat thulem'in mihonpi tamtah, kho chom chom'a kon hung kisutoa athusei ngaidinga hung ho komah hitin aseiye:
5 „En Sædemand gik ud at saa sin Sæd; og idet han saaede, faldt noget ved Vejen og blev nedtraadt, og Himmelens Fugle aade det op.
“Loubol mi khat amuchi tu dingin achedoh tai. Aloulai dungah athe len ahileh, muchi abang chu lamsih'a achun, chuva chun chotphan aumin, chule vachaten anedoh tauve.
6 Og noget faldt paa Klippen; og da det voksede op, visnede det, fordi det ikke havde Væde.
Muchi adang songlah'a achui. Ahung khang doh'in, ahin akehdoh chu agoplha loiyin asunou ding alhomjeh in athidoh tai.
7 Og noget faldt midt iblandt Torne, og Tornene voksede op med og kvalte det.
Muchi adang chu linglah'a achun, ahung kehdoh in chule ling chun adeplih jitai.
8 Og noget faldt i den gode Jord, og det voksede op og bar hundrede Fold Frugt.‟ Da han sagde dette, raabte han: „Den, som har Øren at høre med, han høre!‟
Muchi adang khat kit chu leipha laiyah achui. Hiche muchi chu akhang in, ga ahin son anakitu sangin ajat jakhat in agan ahi” ati. Hiche aseijouvin ahung pengjah jengin, “Koihileh angai na ding nakhang nei chan in angaiya ahetchet ding ahi,” ati.
9 Men hans Disciple spurgte ham, hvad denne Lignelse skulde betyde?
Aseijui hon hiche thulem hi ipi kisei na ham adongun ahi.
10 Og han sagde: „Eder er det givet at kende Guds Riges Hemmeligheder, men de andre i Lignelser, for at de, skønt seende, ikke skulle se, og, skønt hørende, ikke skulle forstaa.
Aman adonbut in, “Nanghon Pathen Lenggam thuguh nahet thei nadiuva phalpehna chang nahiuve. Amavang midangho hilna a thulem kaman hi Pathen Lekhabua kisun guilhun nadinga ahi: Ahin vet teng uleh, amu tahtah lou diu ahi. Ajah teng uleh, ahetthei lou diu ahi.”
11 Men dette er Lignelsen: Sæden er Guds Ord.
“Hiche hi thulem kisei avetsahna chu ahi: Muchi chu Pathen thu ahi.
12 Men de ved Vejen ere de, som høre det; derefter kommer Djævelen og tager Ordet bort af deres Hjerte, for at de ikke skulle tro og blive frelste.
Lamsih a chu muchin avetsah chu, thu kisei ja'a ahivanga agiloupa hunga atahsan thei nalou ding le asochat lou na dinga alungsunga kon alahmang peh miho aseina ahi.
13 Men de paa Klippen ere de, som modtage Ordet med Glæde, naar de høre det, og disse have ikke Rod; de tro til en Tid og falde fra i Fristelsens Tid.
Muchi songlah'a chu hon avetsah chu, thu kisei ja'a chule kipah tah'a kisanta, ahivanga jung akhothuh loujeh uva phat chomkhat kah'a bou tahsan, lhepna atoteng uleh lhuji ho aseina ahi.
14 Men det, som faldt iblandt Torne, det er dem, som have hørt og saa gaa hen og kvæles under Livets Bekymringer og Rigdom og Nydelser og ikke bære moden Frugt.
Muchi linglah'a chu hon avetsah chu, athu ja'a ahivanga athujah chu leiset gimna haosatna chule nopsahna hon atomchah a khangdoh thei talou ho aseina ahi. Hijeh chun apilhing thei tapouvin ahi.
15 Men det i den gode Jord, det er dem, som, naar de have hørt Ordet, beholde det i et smukt og godt Hjerte og bære Frugt i Udholdenhed.
Chule muchi leipha laiya chu chun milungtheng, lungthim pha, Pathen thu ja'a nung ho, chule lungneng tah'a ga tamtah sodoh ho aseina ahi. Meivah Lheng Akikhu Den Ngaipoi”
16 Men ingen, som tænder et Lys, skjuler det med et Kar eller sætter det under en Bænk; men han sætter det paa en Lysestage, for at de, som komme ind, kunne se Lyset.
“Koiman meivah avah in chule lheng'in akhun ahiloule jalkhun noiyah asel ngaipoi. Meivah chu atunna ah akitungin, chuva chun avah chu insunga lut jousen amuthei bouve.
17 Thi der er ikke noget skjult, som jo skal blive aabenbart; og ikke noget lønligt, som jo skal blive kendt og komme for Lyset.
Ijeh inem itile akiselguh jouse lhangphonga hung kipodoh ding, chule akiphongdoh lou jouse meivah noiya kipodoh ding mijouse kihetsah ding ahi.”
18 Ser derfor til, hvorledes I høre; thi den, som har, ham skal der gives; og den, som ikke har, fra ham skal endog det tages, han synes at have.‟
“Hijeh chun iti najah uvem chingtheiyun. Kathuhil ngai jouse, hetthem theina kipeh be ding. Amavang thungai louho chu, ahetsa dan'a agel hou jeng jong amahoa kona kilamang ding ahi.” ati. Yeshua Le A-Insung Mite
19 Men hans Moder og Brødre kom til ham og kunde ikke naa frem til ham for Skaren.
Chuin Yeshua anu le asopiho amatoh kimudin ahung un, ahin mihonpi jeh chun ama kom nailut theilouvin aum tauve.
20 Og det blev ham meddelt: „Din Moder og dine Brødre staa udenfor og begære at se dig.‟
Koiham khat'in Yeshua aseipeh in, “Nanu le nasopiho polangah aumuve, chule nakimutopi nom uve,” atipeh tai.
21 Men han svarede og sagde til dem: „Min Moder og mine Brødre ere disse, som høre Guds Ord og gøre efter det.‟
Yeshuan adonbut'in, “Kanu le kasopi ho chu koi hileh Pathen thu ja'a athua nungho chu ahiuve” ati.
22 Og det skete en af de Dage, at han gik om Bord i et Skib tillige med sine Disciple, og han sagde til dem: „Lader os fare over til hin Side af Søen; ‟ og de sejlede ud.
Nikhat Yeshuan aseijuite jah'a aseiyin, “Dil gal langkhat ah galkaiyu hite” ati. Hijeh chun kong sungah alut'un akipatdoh tauve.
23 Men medens de sejlede, faldt han i Søvn; og en Stormvind for ned over Søen, og Skibet blev fuldt af Vand, og de vare i Fare.
Konga akitol laiyun, Yeshua chomkhat kichol din a-imu'e. Ahin sotloulaiyin, huipi hattah tuipi chungah chun anungsuh'e. Kong chu tui adim tan, amaho setoh teiding dinmun'ah achutauve.
24 Da traadte de hen og vækkede ham og sagde: „Mester, Mester! vi forgaa.‟ Men han stod op og truede Vinden og Vandets Bølger; og de lagde sig, og det blev blikstille.
Aseijuite acheuvin agakaithou un, “Pipu, Pipu, alhalut ding ihitauve!” tin apengjah jeng tauve. Yeshua athodoh phat in, huipi le tui kinonglai chu aphohthip tai. Chuin apettah in huipi athip'in imajouse anomsel tai.
25 Og han sagde til dem: „Hvor er eders Tro?‟ Men de frygtede og undrede sig og sagde til hverandre: „Hvem er dog denne, siden han byder baade over Vindene og Vandet, og de ere ham lydige?‟
Chuin amaho chu adongin, “Natahsan'u hoiba ham?” ati. Amaho akihoulhi chilchel'un, “Thupeh anei teng huipi le tuikinong jengin jong athu angaiye!” akitiuve.
26 Og de sejlede ind til Gadarenernes Land, som ligger lige over for Galilæa.
Hichun amaho Galilee a pat in dil gallang, Gerasene gamkai ahunglhung tauve.
27 Men da han traadte ud paa Landjorden, mødte der ham en Mand fra Byen, som i lang Tid havde været besat af onde Aander og ikke havde haft Klæder paa og ikke opholdt sig i Hus, men i Gravene.
Yeshua konga kona apotdoh leh, mikhat thilhavop khat ahungin ahung kimupin ahi. Phat sottah amapa chu in beiya chule sagoh keova khopi pam lhanmol lah'a cheng ji ahi.
28 Men da han saa Jesus, raabte han og faldt ned for ham og sagde med høj Røst: „Hvad har jeg med dig at gøre, Jesus, den højeste Guds Søn? jeg beder dig om, at du ikke vil pine mig.‟
Yeshua amu mu chun apeng'in chule amasanga alhu jengin ahi. Chuin ahung peng in, “Ipi jeh a kakoma hung kikumlut nahim, Yeshua, Chungnung pen Pathen Chapa? Lungsettah in, katao ahi, nei gimbol hih in,” ati.
29 Thi han bød den urene Aand at fare ud af Manden; thi i lange Tider havde den revet ham med sig, og han blev bunden med Lænker og Bøjer og bevogtet, og han sønderrev, hvad man bandt ham med, og dreves af den onde Aand ud i Ørkenerne.
Ijeh inem itile Yeshuan hiche lhagaoboh chu amapa a kona ahungdoh nadinga ana thupehsa ahitai. Hiche lhagao boh hin mipa hi athunun ji ahi. Akimattup'a thihkhaova akibultuh jeng jong leh, aman imalouva atumtan jia gammang lah adelji, apumpia thilha thaneina noiya um ahitai.
30 Men Jesus spurgte ham og sagde: „Hvad er dit Navn?‟ Men han sagde: „Legion‟; thi mange onde Aander vare farne i ham.
Yeshuan adongin, “Namin ipi ham?” ati. “Janel” tin ahin donbut'e, ajehchu hiche mipa chu thilha tampin abop ahi.
31 Og de bade ham om, at han ikke vilde byde dem at fare ned i Afgrunden; (Abyssos g12)
Thilha ho chun Yeshuan atosin bei onghom'a asol louna diuvin angeh tauve. (Abyssos g12)
32 men der var sammesteds en stor Hjord Svin, som græssede paa Bjerget; og de bade ham om, at han vilde tilstede dem at fare i dem; og han tilstedte dem det.
Hiche mun'a chu voh hon tampi mollanga lha ahiuvin, chule thilhaho chun hiche vohchaho sunga alut nadiu joh in athum'un ahi. Hijeh chun Yeshuan phalna apen,
33 Men de onde Aander fore ud af Manden og fore i Svinene, og Hjorden styrtede sig ned over Brinken ud i Søen og druknede.
chuin thilhaho chu mipa a konin ahung potdoh'un vohchaho sungah alut uvin, chule vohcha honpi chu molchung akensuh'a pat chun alhaisuh un dillen a chun alhai lhauvin alhum lut gam tauve.
34 Men da Hyrderne saa det, som var sket, flyede de og forkyndte det i Byen og paa Landet.
Achinghon thilsoh chu amuphat un, anai vel'a khoho le akimvel thinglhang gam ho ah alhai lut un thusoh chu athejal le tauve.
35 Da gik de ud for at se det, som var sket, og de kom til Jesus og fandt Manden, af hvem de onde Aander vare udfarne, siddende ved Jesu Fødder, paaklædt og ved Samling; og de frygtede.
Thilsoh umchan veding in mipiho ahung lhaidoh uve. Mihonpi chomloukah in Yeshua hengah ahung kikhom un, chule hiche mipa thilhaho a kona kilha ongpa chu amuuvin ahi. Amapa chu Yeshua kengbul'ah atouvin, von akivon'in, chule alimgeh tan, chule amaho chu abonun akicha tauvin ahi.
36 Og de, som havde set det, fortalte dem, hvorledes den besatte var bleven frelst.
Chuin thilsoh umchan muho chun adangho jah'a thilha voppa chu iti suhdam'a umham ti aseipeh un ahi.
37 Og hele Mængden fra Gadarenernes Omegn bad ham om, at han vilde gaa bort fra dem; thi de vare betagne af stor Frygt. Men han gik om Bord i et Skib og vendte tilbage igen.
Chuin Gerasene gamkaiya mipiho jousen Yeshua hengah agam'u adalhah'a achemang nadin angeh tauve, ajehchu kichatna nasatah huinun chun alodim u ahitai. Hijeh chun Yeshua jong kong sungah alelut in adalhatai, dil gal langkhat le galkai kit dingin.
38 Men Manden, af hvem de onde Aander vare udfarne, bad ham om, at han maatte være hos ham; men han lod ham fare og sagde:
Mipa thilha kinodoh peh pa chun amatoh lhonkhom din athum'in, ahin Yeshuan inlang joh a asol'in, hitin aseipeh e,
39 „Vend tilbage til dit Hus, og fortæl, hvor store Ting Gud har gjort imod dig.‟ Og han gik bort og kundgjorde over hele Byen, hvor store Ting Jesus havde gjort imod ham.
“Ahipoi, na insungmite kom joh'a chen lang, chule Pathen in nadinga nabolpeh jouse hi gaseipeh tan,” ati. Hijeh chun amapa chu khopi dung lah'a achen, Yeshuan thil loupi abolpeh ho aseiphong len ahi.
40 Men det skete, da Jesus kom tilbage, tog Skaren imod ham; thi de ventede alle paa ham.
Dil gallang a chun mihonpin Yeshua ana lem'un ahi, ajeh chu amahon ananga jingu ahi.
41 Og se, der kom en Mand, som hed Jairus, og han var Forstander for Synagogen; og han faldt ned for Jesu Fødder og bad ham komme ind i hans Hus;
Chuin Jairus kiti akikhopnau in'a lamkai khat, ahungin Yeshua kengbul'a abohkhup in a'ina akilhonpi din ahung tem'e.
42 thi han havde en enbaaren Datter, omtrent tolv Aar gammel, og hun droges med Døden. Men idet han gik, trængte Skarerne sig sammen om ham.
Achanu changkhat seh, kum somleni bep chu, thiah ahi. Yeshua amapa chutoh alhon khom'in ahileh amachu mihonpi chun atom chahkheh jengin ahi.
43 Og en Kvinde, som havde haft Blodflod i tolv Aar og havde kostet al sin Formue paa Læger og ikke kunde blive helbredet af nogen,
Mihonpi lah'a chun numei khat kum somleni jen thilong'a damlou aumin, amanun damna akimu jou lou ahi.
44 hun gik til bagfra og rørte ved Fligen af hans Klædebon, og straks standsedes hendes Blodflod.
Yeshua nung lang'a pat ahungin, amanun Yeshua ponmang athamtai. Apettah chun athilon atang hel tai.
45 Og Jesus sagde: „Hvem var det, som rørte ved mig?‟ Men da alle nægtede det, sagde Peter og de, som vare med ham: „Mester! Skarerne trykke og trænge dig, og du siger: Hvem var det, som rørte ved mig?‟
“Koiham ei tongkha?” tin Yeshuan ahin dongtai. Mijousen ahilounau aseiyun chuin Peter in, “Pipu, mihonpi hin nasuhkhah ahi,” ati.
46 Men Jesus sagde: „Der rørte nogen ved mig; thi jeg mærkede, at der udgik en Kraft fra mig.‟
Ahivangin Yeshuan aseiyin, “Koiham khat in thamkhah ding lungput neimonga eitham ahi, ijeh inem itile keiya kona suhdamna thaneina apot kahei,” ati.
47 Men da Kvinden saa, at det ikke var skjult, kom hun bævende og faldt ned for ham og fortalte i alt Folkets Paahør, af hvad Aarsag hun havde rørt ved ham, og hvorledes hun straks var bleven helbredet.
Numei nu chun ki-immang thei kahitapoi ti ahet phat in, kithing pumin akengbul'ah adilsutan ahi. Mihonpi chun ipi jeh a atohkhah ham chule adampai jeng thu ahilchet hochu ajauvin ahi.
48 Men han sagde til hende: „Datter! din Tro har frelst dig; gaa bort med Fred!‟
“Chanu” tin amanu jah'a chun, “Natahsan in nadamsah ahitai, lungmongin chetan” ati.
49 Medens han endnu talte, kommer der en fra Synagogeforstanderens Hus og siger til ham: „Din Datter er død; umag ikke Mesteren!‟
Amanu koma thu aseijing laiyin, kikhopna in'a lamkai pa, Jairus, in'a kon thupole khat ahung vailhungin ahi. Aman amapa jah'a aseipeh in, “Nachanu athitai. Tua houhil nasuhboi chu phachomlou ding ahitai,” ati.
50 Men da Jesus hørte det, svarede han ham: „Frygt ikke; tro blot; saa skal hun blive frelst.‟
Ahin Yeshuan thilsoh ajah chun, Jairus jah'a hitin aseiye, “Kicha hih'in, tahsan poupouvin, amanu suhdam'a umding ahi,” atipeh e.
51 Men da han kom til Huset, tillod han ingen at gaa ind med sig uden Peter og Johannes og Jakob og Pigens Fader og Moder.
Amaho in ahunglhun phat'un, Yeshuan Peter, John, le James, chule numei chapangnu nulepa tailou midang koima toh alut ding anompoi.
52 Og de græd alle og holdt Veklage over hende; men han sagde: „Græder ikke; hun er ikke død, men sover.‟
In chu mi tamtah akap le amaovah dimset'a um ahi, ahin aman aseiyin, “Kap tahih un! Athi ahipoi, a-imu ahibouve,” atipeh'e.
53 Og de lo ad ham; thi de vidste, at hun var død.
Ahivangin mihonpi chun anuisat un, ajeh chu athitai tichu hoitah a ahet'u ahi.
54 Men han greb hendes Haand og raabte og sagde: „Pige, staa op!‟
Chuin Yeshuan akhut in atuh in chule aw sangtah in, “Chanu, thoudoh in!” tin aseitai.
55 Og hendes Aand vendte tilbage, og hun stod straks op; og han befalede, at de skulde give hende noget at spise.
Chuin hiche pet tah chun amanu hinna chu ahung kilen, kinloitah in ahung dingdoh e! Chuin Yeshuan nehding khattou apeh diuvin aseipeh tai.
56 Og hendes Forældre bleve forfærdede; men han bød dem, at de ikke maatte sige nogen det, som var sket.
Anu le apa chu akipah val behseh jengin, ahin Yeshuan thilsoh chu koima koma seidoh lou din ahilchah e.

< Lukas 8 >