< Mudre Izreke 30 >

1 Riječi Agura, sina Jakeova, iz Mase; proročanstvo njegovo za Itiela, za Itiela i Ukala.
Detta är Agurs, Jake sons, ord, lära och tal; dens mansens, till Ithiel, ja till Ithiel och Uchal.
2 Da, preglup sam da bih bio čovjek i nemam razbora čovječjeg.
Ty jag är den aldragalnaste, och menniskors förstånd är icke när mig.
3 Ne stekoh mudrosti i ne poznajem znanosti svetih!
Jag hafver icke lärt vishet; och hvad heligt är, vet jag icke.
4 Tko uzađe na nebo i siđe? Tko uhvati vjetar u šake svoje? Tko sabra vode u plašt svoj? Tko postavi krajeve zemaljske? Kako se zove i kako mu se zove sin? Znaš li?
Hvilken far upp till himmelen, och neder? Ho fattar vädret i sina händer? Ho binder vattnet uti ett kläde? Ho hafver stadfäst alla verldenes ändar? Huru heter han? Och huru heter hans Son? Vetst du det?
5 Svaka je Božja riječ prokušana, štit onima koji se u nj uzdaju.
All Guds ord äro genomluttrad, och äro en sköld dem som tro uppå honom.
6 Ne dodaji ništa njegovim riječima, da te ne prekori i ne smatra lažljivim.
Lägg intet till hans ord, att han icke skall straffa dig, och du varder lögnaktig funnen.
7 Za dvoje te molim, ne uskrati mi, dok ne umrem:
Tu ting bedes jag af dig, att du dock icke ville neka mig dem, förr än jag dör:
8 udalji od mene licemjernu i lažnu riječ; ne daj mi siromaštva ni bogatstva: hrani me kruhom mojim dostatnim;
Afguderi och lögn låt vara långt ifrå mig; fattigdom och rikedom gif mig icke, men låt mig min afskilda del af spis få.
9 inače bih, presitivši se, zatajio tebe i rekao: “Tko je Jahve?” Ili bih, osiromašivši, krao i oskvrnio ime Boga svojega.
Jag måtte eljest, om jag alltför mätt vorde, neka och säga: Ho är Herren? eller, om jag alltför fattig vorde, måtte stjäla, och förtaga mig på mins Guds Namn.
10 Ne klevetaj sluge gospodaru njegovu, jer bi te mogao kleti i ti morao okajati.
Förråd icke tjenaren för hans herra, att han icke bannar dig, och du kommer i skuld.
11 Ima izrod koji kune oca svoga i ne blagoslivlje majke svoje!
Det är ett slägte, som banna sin fader, och icke välsigna sina moder;
12 Izrod koji za se misli da je čist, a od kala svojeg nije opran!
Ett slägte, som sig tycker rent vara, och äro dock icke ifrå sinom träck rene tvagne;
13 Izrod uznositih očiju koji visoko diže svoje trepavice!
Ett slägte, som sin ögon högt upphäfva, och sin ögnahvarf högt upphålla;
14 Izrod komu su zubi mačevi i očnjaci noževi da proždiru nesretnike na zemlji i siromahe među ljudima!
Ett slägte, som hafver svärd för tänder, hvilke med sina oxlatänder uppfräta och förtära de elända i landena, och de fattiga ibland menniskorna.
15 Pijavica ima dvije kćeri: “Daj! Daj!” Postoje tri stvari nezasitne i četiri koje ne kažu: “Dosta!”
Iglen har två döttrar: Bär hit, Bär hit. Tre ting stå icke till att mätta, och det fjerde säger icke: Det är nog:
16 Carstvo smrti, jalova utroba, zemlja nikad gasna vode i vatra koja nikad ne kaže: “Dosta!” (Sheol h7585)
Helvetet, en ofruktsam qvinnos lif; jorden varder icke af vattnet mätt; och elden säger icke: Det är nog. (Sheol h7585)
17 Oko koje se ruga ocu i odriče posluh majci iskljuvat će potočni gavrani i izjesti mladi orlovi.
Ett öga, som bespottar fadren, och försmår att lyda modrene, det måste korparna vid bäcken uthugga, och de unga örnar uppfräta.
18 Troje mi je nedokučivo, a četvrto ne razumijem:
Tre ting äro mig förunderlige, och det fjerde vet jag icke:
19 put orlov po nebu, put zmijin po stijeni, put lađin posred mora i put muškarčev djevojci.
Örnens väg i vädret; ormens väg på hälleberget; skeppets väg midt i hafvet; och ens mans väg till ena pigo.
20 Takav je put preljubnice: najede se, obriše usta i veli: “Nisam sagriješila.”
Alltså är horkonones väg; hon uppsluker, och stryker sig om munnen, och säger: Jag hafver intet illa gjort.
21 Od troga se zemlja ljulja, a četvrtoga ne može podnijeti:
Ett land varder igenom tre ting oroligit, och det fjerde kan det icke fördiaga:
22 od roba kad postane kralj i kad se prostak kruha nasiti,
En tjenare, då han Konung varder; en dåre, då han alltför mätt är;
23 od puštenice kad se uda i sluškinje kad istisne svoju gospodaricu.
En vanartig, då hon gift varder; och en tjenarinna, då hon sina frues artving varder.
24 Četvero je maleno na zemlji, ali mudrije od mudraca:
Fyra äro små ting på jordene, och klokare än de vise:
25 mravi, nejaki stvorovi, koji sebi ljeti spremaju hranu;
Myrorna, ett svagt folk, likväl skaffa de om sommaren sin spis;
26 jazavci, stvorovi bez moći, što u stijeni grade sebi stan;
Kuniler, ett svagt folk, likväl göra de sitt hus i bergsklippomen;
27 skakavci, koji nemaju kralja, a svi idu u poretku;
Gräshoppor hafva ingen Konung, likväl draga de ut med hela hopar;
28 gušter, što se rukama hvata, a prodire u kraljevske palače.
Spindelen virkar med sina händer, och är i Konungapalats.
29 Troje ima lijep korak, a četvero lijepo hodi:
Tre ting hafva en skön gång, och det fjerde går väl:
30 lav, junak među zvijerima, koji ni pred kim ne uzmiče;
Lejonet mägtigt ibland djuren, och vänder icke tillbaka för någrom;
31 pijetao što se odvažno šeće među kokošima; jarac koji vodi stado; i kralj sa svojom vojskom.
En vedehund med starka länder; och en vädur; och en Konung, dem ingen sig emotsätta tör.
32 Ako si ludovao oholeći se ili to svjesno činio, stavi ruku na usta.
Hafver du varit fåvitsk, och upphäfvit dig, och haft ondt för händer, så lägg handena på munnen.
33 Kad se mlijeko metÄe, izlazi maslac; kad se nos pritisne, poteče krv; kad se srdžba potisne, dobiva se spor.
Då man mjölk kärnar, gör man der smör utaf; och den der näsona trycker, han tvingar der blod ut; och den der vrede uppväcker, han tvingar der träto ut.

< Mudre Izreke 30 >