< ⲖⲞⲨⲔⲞⲚ 16 >

1 ⲁ̅ ⲡⲉϫⲁϥ ⲇⲉ ⲛⲛⲉϥⲙⲁⲑⲏⲧⲏⲥ ϫⲉ ⲛⲉⲩⲛⲟⲩⲣⲱⲙⲉ ⲣⲣⲙⲙⲁⲟ ⲉⲩⲛⲧⲁϥ ⲙⲙⲁⲩ ⲛⲟⲩⲟⲓⲕⲟⲛⲟⲙⲟⲥ ⲁⲩⲧⲁⲁϥ ⲇⲉ ⲛϣⲧⲟⲩⲏⲧ ϫⲉ ϥϫⲱⲱⲣⲉ ⲉⲃⲟⲗ ⲛⲛⲉϥϩⲩⲡⲁⲣⲭⲟⲛⲧⲁ
Sade han ock till sina Lärjungar: Det var en riker man, som hade en gårdsfogda; den vardt beryktad för honom, att han förfor hans ägodelar.
2 ⲃ̅ ⲁϥⲙⲟⲩⲧⲉ ⲉⲣⲟϥ ⲡⲉϫⲁϥ ⲛⲁϥ ϫⲉ ⲟⲩ ⲡⲉ ⲡⲁⲓ ⲉϯⲥⲱⲧⲙ ⲙⲙⲟϥ ⲉⲧⲃⲏⲧⲕ ⲁⲩⲡⲱⲡ ⲛⲁⲓ ⲛⲧⲉⲕⲟⲓⲕⲟⲛⲟⲙⲓⲁ ⲙⲙⲛϣϭⲟⲙ ⲅⲁⲣ ϫⲓⲛ ⲧⲉⲛⲟⲩ ⲉⲧⲣⲉⲕⲟⲓⲕⲟⲛⲟⲙⲓ
Då kallade han honom, och sade till honom: Hvi hörer jag sådant af dig? Gör räkenskap af ditt fögderi; ty du måste icke länger vara min fogde.
3 ⲅ̅ ⲡⲉϫⲉⲡⲟⲓⲕⲟⲛⲟⲙⲟⲥ ⲇⲉ ϩⲙ ⲡⲉϥϩⲏⲧ ϫⲉ ⲉⲓⲛⲁⲣⲟⲩ ϫⲉ ⲡⲁϫⲟⲉⲓⲥ ⲛⲁϥⲓ ⲛⲧⲟⲓⲕⲟⲛⲟⲙⲓⲁ ⲛⲧⲟⲟⲧ ⲙⲙⲛϣϭⲟⲙ ⲙⲙⲟⲓ ⲉϭⲣⲏ ⲁⲩⲱ ϯϣⲓⲡⲉ ⲉⲧⲱⲃⲁϩ
Då sade fogden vid sig sjelf: Hvad skall jag göra? Ty min herre tager ifrå mig fögderiet; grafva orkar jag icke, tigga blyges jag.
4 ⲇ̅ ⲁⲓⲉⲓⲙⲉ ϫⲉ ⲉⲓⲛⲁⲣⲟⲩ ϫⲉⲕⲁⲥ ⲉⲩϣⲁⲛϥⲓⲧ ϩⲛ ⲧⲟⲓⲕⲟⲛⲟⲙⲓⲁ ⲉⲩⲉϫⲓⲧ ⲉϩⲟⲩⲛ ⲉⲛⲉⲩⲏⲓ
Nu väl, jag vet hvad jag vill göra, att, då jag varder satt af mitt fögderi, måga de anamma mig uti sin hus.
5 ⲉ̅ ⲁϥⲙⲟⲩⲧⲉ ⲇⲉ ⲉⲡⲟⲩⲁ ⲡⲟⲩⲁ ⲛⲛⲉⲧⲉⲟⲩⲛⲧⲉ ⲡⲉϥϫⲟⲉⲓⲥ ⲉⲣⲟⲟⲩ ⲡⲉϫⲁϥ ⲙⲡϣⲟⲣⲡ ϫⲉ ⲟⲩⲛⲧⲉ ⲡⲁϫⲟⲉⲓⲥ ⲟⲩⲏⲣ ⲉⲣⲟⲕ
Då kallade han till sig alla sins herras gäldenärar, och sade till den första: Huru mycket äst du min herra skyldig?
6 ⲋ̅ ⲛⲧⲟϥ ⲇⲉ ⲡⲉϫⲁϥ ϫⲉ ϣⲉ ⲃⲃⲁⲧⲟⲥ ⲛⲛⲉϩ ⲡⲉϫⲁϥ ⲛⲁϥ ϫⲉ ϫⲓⲡⲉⲕⲥϩⲁⲓ ⲛⲅϩⲙⲟⲟⲥ ϭⲉⲡⲏ ⲛⲅⲥϩⲁⲓ ⲉⲧⲁⲓⲟⲩ
Sade han: Hundrade tunnor oljo. Då sade han till honom: Tag ditt bref, och sätt dig snart ned, och skrif femtio.
7 ⲍ̅ ⲙⲙⲛⲛⲥⲱⲥ ⲡⲉϫⲁϥ ⲛⲕⲉⲟⲩⲁ ϫⲉ ⲛⲧⲟⲕ ⲟⲩⲛⲟⲩⲏⲣ ⲉⲣⲟⲕ ⲡⲉϫⲁϥ ϫⲉ ϣⲉ ⲛⲕⲟⲣⲟⲥ ⲛⲥⲟⲩⲟ ⲡⲉϫⲁϥ ϫⲉ ϫⲓⲡⲉⲕⲥϩⲁⲓ ⲛⲅⲥϩⲁⲓ ⲉϩⲙⲉⲛⲉ
Sedan sade han till den andra: Huru mycket äst du skyldig? Sade han till honom: Hundrade pund hvete. Sade han till honom: Tag ditt bref, och skrif åttatio.
8 ⲏ̅ ⲁⲡϫⲟⲉⲓⲥ ⲇⲉ ⲉⲡⲁⲓⲛⲟⲩ ⲙⲡⲟⲓⲕⲟⲛⲟⲙⲟⲥ ⲙⲡϫⲓⲛϭⲟⲛⲥ ϫⲉ ⲁϥⲉⲓⲣⲉ ϩⲛ ⲟⲩⲙⲛⲧⲣⲙ ⲛϩⲏⲧ ϫⲉ ϩⲉⲛⲥⲁⲃⲉ ⲛⲉ ⲛϣⲏⲣⲉ ⲙⲡⲉⲓⲁⲓⲱⲛ ⲉϩⲟⲩⲉⲛϣⲏⲣⲉ ⲙⲡⲟⲩⲟⲓⲛ ⲉⲧⲉⲩⲅⲉⲛⲉⲁ (aiōn g165)
Och herren prisade den orätta fogdan, att han visliga gjorde; ty denna verldenes barn äro visare än ljusens barn, uti sitt slägte. (aiōn g165)
9 ⲑ̅ ⲁⲛⲟⲕ ϩⲱ ϯϫⲱ ⲙⲙⲟⲥ ⲛⲏⲧⲛ ϫⲉ ⲕⲁϩⲉⲛϣⲃⲏⲣ ⲛⲏⲧⲛ ⲉⲃⲟⲗ ϩⲙ ⲡⲁⲙⲙⲱⲛⲁⲥ ⲛⲧⲁⲇⲓⲕⲓⲁ ϫⲉⲕⲁⲥ ⲉϥϣⲁⲛⲱϫⲛ ⲉⲩⲉϫⲓⲧⲏⲩⲧⲛ ⲉϩⲟⲩⲛ ⲉⲛⲉⲥⲕⲏⲛⲏ ⲛϣⲁ ⲉⲛⲉϩ (aiōnios g166)
Och jag säger eder: Görer eder vänner af den orätta Mammon, på det att, när I behöfven, skola de anamma eder uti evinnerliga hyddor. (aiōnios g166)
10 ⲓ̅ ⲡⲡⲓⲥⲧⲟⲥ ϩⲛ ⲟⲩⲕⲟⲩⲓ ⲟⲩⲡⲓⲥⲧⲟⲥ ⲟⲛ ⲡⲉ ϩⲛ ⲟⲩⲛⲟϭ ⲁⲩⲱ ⲡⲁⲇⲓⲕⲟⲥ ϩⲛ ⲟⲩⲕⲟⲩⲓ ⲟⲩⲁⲇⲓⲕⲟⲥ ⲟⲛ ⲡⲉ ϩⲛ ⲟⲩⲛⲟϭ
Den der trogen är i det minsta, han är ock trogen i det mer är; och den i det minsta orätt är, han är ock orätt i det mer är.
11 ⲓ̅ⲁ̅ ⲉϣϫⲉ ⲙⲡⲉⲧⲛϣⲱⲡⲉ ϭⲉ ⲙⲡⲓⲥⲧⲟⲥ ϩⲙ ⲡⲁⲙⲙⲱⲛⲁⲥ ⲛⲁⲇⲓⲕⲟⲥ ⲛⲓⲙ ⲡⲉⲧⲛⲁⲧⲁⲛϩⲉⲧ ⲧⲏⲟⲩⲧⲛ ⲉⲡⲉⲧⲉϩⲱⲱϥ ⲡⲉ
Ären I nu icke trogne uti den orätta Mammon; ho vill då betro eder om det sannskyldiga?
12 ⲓ̅ⲃ̅ ⲁⲩⲱ ⲉϣϫⲉ ⲙⲡⲉⲧⲛⲣⲡⲓⲥⲧⲟⲥ ϩⲙ ⲡⲉⲧⲉⲙⲡⲱⲧⲛ ⲁⲛ ⲡⲉ ⲛⲓⲙ ⲡⲉⲧⲛⲁϯ ⲛⲏⲧⲛ ⲙⲡⲉⲧⲉⲡⲱⲧⲛ ⲡⲉ
Och om I ären icke trogne uti ens annars; ho vill få eder det edart är?
13 ⲓ̅ⲅ̅ ⲙⲙⲛϣϭⲟⲙ ⲗⲗⲁⲁⲩ ⲉⲣϩⲙϩⲁⲗ ⲛϫⲟⲉⲓⲥ ⲥⲛⲁⲩ ⲏ ⲅⲁⲣ ϥⲛⲁⲙⲉⲥⲧⲉⲟⲩⲁ ⲛϥⲙⲉⲣⲉⲟⲩⲁ ⲏ ⲛϥⲁⲛⲉⲭⲉⲟⲩⲁ ⲛϥⲕⲁⲧⲁⲫⲣⲟⲛⲓⲟⲩⲁ ⲙⲙⲛϣϭⲟⲙ ⲙⲙⲱⲧⲛ ⲉⲧⲣⲉⲧⲛⲣ ϩⲙϩⲁⲗ ⲙⲡⲛⲟⲩⲧⲉ ⲛⲙⲡⲁⲙⲙⲱⲛⲁⲥ
Ingen tjenare kan tjena två herrar; ty antingen skall han hata den ena, och älska den andra; eller ock hålla sig intill den ena, och förakta den andra. I kunnen icke tjena Gudi och Mammon.
14 ⲓ̅ⲇ̅ ⲁⲛⲉⲫⲁⲣⲓⲥⲥⲁⲓⲟⲥ ⲇⲉ ⲥⲱⲧⲙ ⲉⲛⲁⲓ ⲧⲏⲣⲟⲩ ⲉϩⲉⲛⲙⲁⲓϩⲟⲙⲛⲧ ⲛⲉ ⲁⲩⲕⲱⲙϣ ⲛⲥⲱϥ
Allt detta hörde ock de Phariseer, som girige voro, och gjorde spe af honom.
15 ⲓ̅ⲉ̅ ⲡⲉϫⲁϥ ⲇⲉ ⲛⲁⲩ ϫⲉ ⲛⲧⲱⲧⲛ ⲛⲉⲧⲧⲙⲁⲓⲟ ⲙⲙⲱⲧⲛ ⲙⲡⲉⲙⲧⲟ ⲉⲃⲟⲗ ⲛⲣⲣⲱⲙⲉ ⲡⲛⲟⲩⲧⲉ ⲇⲉ ⲥⲟⲟⲩⲛ ⲛⲛⲉⲧⲛϩⲏⲧ ϫⲉ ⲧⲙⲛⲧϫⲁⲥⲓϩⲏⲧ ⲉⲧϩⲛⲣⲣⲱⲙⲉ ⲟⲩⲃⲟⲧⲉ ⲧⲉ ⲙⲡⲉⲙⲧⲟ ⲉⲃⲟⲗ ⲙⲡⲛⲟⲩⲧⲉ
Och han sade till dem: I ären de som gören eder sjelfva rättfärdiga för menniskom; men Gud vet edor hjerta; ty det som för menniskom högt är, der stygges Gud vid.
16 ⲓ̅ⲋ̅ ⲡⲛⲟⲙⲟⲥ ⲙⲛ ⲛⲉⲡⲣⲟⲫⲏⲧⲏⲥ ⲛⲧⲁⲩⲡⲱϩ ϣⲁⲓⲱϩⲁⲛⲛⲏⲥ ϫⲓⲛ ⲡⲉⲩⲟⲉⲓϣ ⲉⲧⲙⲙⲁⲩ ⲥⲉⲉⲩⲁⲅⲅⲉⲗⲓⲍⲉ ⲛⲧⲙⲛⲧⲣⲣⲟ ⲙⲡⲛⲟⲩⲧⲉ ⲁⲩⲱ ⲟⲩⲟⲛ ⲛⲓⲙ ϫⲓ ⲙⲙⲟϥ ⲛϭⲟⲛⲥ ⲉⲣⲟⲥ
Lagen och Propheterna hafva propheterat intill Johannem; ifrå den tiden varder Guds rike förkunnadt genom Evangelium, och hvar man gör våld på det.
17 ⲓ̅ⲍ̅ ⲥⲙⲟⲧⲛ ⲇⲉ ⲉⲧⲣⲉⲧⲡⲉ ⲛⲙⲡⲕⲁϩ ⲡⲁⲣⲁⲅⲉ ⲏ ⲉⲧⲣⲉⲟⲩϣⲱⲗϩ ⲛⲟⲩⲱⲧ ϩⲉ ⲉⲃⲟⲗ ϩⲙ ⲡⲛⲟⲙⲟⲥ
Men snarare skola himmel och jord förgås, än en titel af lagen falla.
18 ⲓ̅ⲏ̅ ⲟⲩⲟⲛ ⲛⲓⲙ ⲉⲧⲛⲁⲛⲉϫ ⲧⲉϥⲥϩⲓⲙⲉ ⲉⲃⲟⲗ ⲛϥϩⲙⲟⲟⲥ ⲛⲙⲕⲉⲩⲉⲓ ϥⲟ ⲛⲛⲟⲉⲓⲕ ⲁⲩⲱ ⲡⲉⲧⲛⲁϩⲙⲟⲟⲥ ⲛⲙⲕⲉⲩⲉⲓ ⲉⲁⲡⲉⲥϩⲁⲓ ⲛⲟϫⲥ ⲉⲃⲟⲗ ϥⲟ ⲛⲛⲟⲉⲓⲕ
Den der öfvergifver sina hustru, och tager ena andra, han bedrifver hor; och den der tager henne, som af mannen öfvergifven är, han bedrifver hor.
19 ⲓ̅ⲑ̅ ⲛⲉⲩⲛⲟⲩⲣⲱⲙⲉ ⲇⲉ ⲣⲣⲙⲙⲁⲟ ⲉⲡⲉϥⲣⲁⲛ ⲡⲉ ⲛⲓⲛⲉⲩⲏ ⲉϣⲁϥϯ ϩⲓⲱⲱϥ ⲛⲟⲩϫⲏϭⲉ ⲛⲙⲟⲩϣⲛⲥ ⲉϥⲉⲩⲫⲣⲁⲛⲉ ⲙⲙⲏⲛⲉ ⲕⲁⲗⲱⲥ
Det var en riker man, som klädde sig i purpur och kosteligit linkläde, och lefde hvar dag kräseliga.
20 ⲕ̅ ⲛⲉⲩⲛⲟⲩϩⲏⲕⲉ ⲇⲉ ⲉⲡⲉϥⲣⲁⲛ ⲡⲉ ⲗⲁⲍⲁⲣⲟⲥ ⲉϥⲛⲏϫ ϩⲛ ⲧⲉϥϩⲁⲓⲧ ⲉϥⲟ ⲛⲥⲁϣ
Och det var ock en fattig, benämnd Lazarus, den der låg för hans dörr, full med sår;
21 ⲕ̅ⲁ̅ ⲉϥⲉⲡⲓⲑⲩⲙⲓ ⲉⲥⲓ ⲉⲃⲟⲗ ϩⲛ ⲛⲉϣⲁⲩϩⲉ ⲉⲃⲟⲗ ϩⲛ ⲧⲉⲧⲣⲁⲡⲉⲍⲁ ⲙⲡⲣⲙⲙⲁⲟ ⲁⲗⲗⲁ ⲛⲕⲉⲟⲩϩⲟⲟⲣ ϣⲁⲩⲉⲓ ⲛⲥⲉⲗⲱϫϩ ⲛⲛⲉϥⲥⲁϣ
Begärandes släcka sin hunger af de smulor, som föllo af dens rika mansens bord. Dock kommo hundar, och slekte hans sår.
22 ⲕ̅ⲃ̅ ⲁⲥϣⲱⲡⲉ ⲇⲉ ϩⲙ ⲡⲧⲣⲉⲡϩⲏⲕⲉ ⲙⲟⲩ ⲛⲥⲉϫⲓⲧϥ ⲉⲃⲟⲗ ϩⲓⲧⲛ ⲛⲛⲁⲅⲅⲉⲗⲟⲥ ⲉⲕⲟⲩⲛϥ ⲛⲁⲃⲣⲁϩⲁⲙ ⲁⲡⲕⲉⲣⲙⲙⲁⲟ ⲇⲉ ⲙⲟⲩ ⲁⲩⲧⲟⲙⲥϥ
Så hände det sig, att den fattige blef död, och vardt förder af Änglarna uti Abrahams sköt. Blef ock den rike död, och vardt begrafven.
23 ⲕ̅ⲅ̅ ⲁϥϥⲓⲁⲧϥ ⲇⲉ ⲉϩⲣⲁⲓ ϩⲛ ⲁⲙⲛⲧⲉ ⲉϥϣⲟⲟⲡ ϩⲛ ϩⲉⲛⲃⲁⲥⲁⲛⲟⲥ ⲁϥⲛⲁⲩ ⲉⲁⲃⲣⲁϩⲁⲙ ⲙⲡⲟⲩⲉ ⲁⲩⲱ ⲗⲁⲍⲁⲣⲟⲥ ϩⲛ ⲕⲟⲩⲛϥ (Hadēs g86)
Som han nu i helvetet och i pinone var, lyfte han sin ögon upp, och fick se Abraham långt ifrån, och Lazarum i hans sköt; (Hadēs g86)
24 ⲕ̅ⲇ̅ ⲁϥⲙⲟⲩⲧⲉ ⲇⲉ ⲡⲉϫⲁϥ ϫⲉ ⲡⲓⲱⲧ ⲁⲃⲣⲁϩⲁⲙ ⲛⲁ ⲛⲁⲓ ⲙⲁⲧⲛⲛⲉⲩ ⲗⲁⲍⲁⲣⲟⲥ ⲛϥⲥⲉⲡϩⲧⲏϥ ⲙⲡⲉϥⲧⲏⲏⲃⲉ ⲙⲙⲟⲟⲩ ⲛϥⲕⲃⲉⲡⲁⲗⲁⲥ ϫⲉ ϯⲙⲟⲕϩ ⲁⲛⲟⲕ ϩⲙ ⲡⲉⲓⲕⲱϩⲧ
Ropade han, och sade: Fader Abraham, varkunna dig öfver mig, och sänd Lazarum, att han doppar det yttersta af sitt finger i vatten, och svalar mina tungo; ty jag pinas svårliga i denna låganom.
25 ⲕ̅ⲉ̅ ⲡⲉϫⲉⲁⲃⲣⲁϩⲁⲙ ⲇⲉ ϫⲉ ⲡⲁϣⲏⲣⲉ ⲁⲣⲓⲡⲙⲉⲉⲩⲉ ϫⲉ ⲁⲕϫⲓ ⲛⲛⲉⲕⲁⲅⲁⲑⲟⲛ ϩⲙ ⲡⲉⲕⲱⲛⲁϩ ⲁⲩⲱ ⲗⲁⲍⲁⲣⲟⲥ ϩⲱⲱϥ ϩⲛ ϩⲉⲛⲡⲉⲑⲟⲟⲩ ⲧⲉⲛⲟⲩ ⲇⲉ ⲥⲉⲥⲟⲗⲥⲗ ⲙⲙⲟϥ ⲙⲡⲉⲓⲙⲁ ⲛⲧⲟⲕ ⲇⲉ ⲥⲉⲙⲟⲩⲕϩ ⲙⲙⲟⲕ
Då sade Abraham: Min son, tänk uppå, att du hade godt medan du lefde, och Lazarus hade deremot ondt; men nu hafver han hugnad, och du pinas.
26 ⲕ̅ⲋ̅ ⲙⲛⲛⲥⲁ ⲛⲁⲓ ⲇⲉ ⲧⲏⲣⲟⲩ ⲟⲩⲛⲟⲩⲛⲟϭ ⲛⲭⲁⲥⲙⲁ ⲧⲁϫⲣⲏⲟⲩ ϩⲛ ⲧⲉⲛⲙⲏⲧⲉ ϩⲓⲟⲩⲥⲟⲡ ϫⲉⲕⲁⲥ ⲛⲉⲧⲟⲩⲱϣ ⲉϫⲓⲟⲟⲣ ⲙⲡⲉⲓⲙⲁ ϣⲁⲣⲱⲧⲛ ⲛⲛⲉⲩⲉϣϭⲙϭⲟⲙ ⲟⲩⲇⲉ ⲛⲛⲉⲩⲉϣϫⲓⲟⲟⲣ ⲉⲃⲟⲗ ϩⲓⲧⲉ ⲧⲏⲟⲩⲧⲛ ⲛⲁⲛ
Och öfver allt detta, är emellan oss och eder befäst ett stort svalg, så att de, som vilja fara hädan till eder, de komma dess icke vid; ej heller fara dädan, och hitöfver till oss.
27 ⲕ̅ⲍ̅ ⲡⲉϫⲁϥ ⲇⲉ ϫⲉ ϯⲥⲟⲡⲥ ⲛⲧⲟⲟⲩⲛ ⲙⲙⲟⲕ ⲡⲁⲓⲱⲧ ϫⲉ ⲉⲕⲉϫⲟⲟⲩϥ ⲉⲡⲏⲓ ⲙⲡⲁⲓⲱⲧ
Då sade han: Så beder jag då dig, fader, att du sänder honom uti mins faders hus;
28 ⲕ̅ⲏ̅ ⲟⲩⲛϯϯⲟⲩ ⲅⲁⲣ ⲛⲥⲟⲛ ϫⲉ ⲉϥⲉⲣⲙⲛⲧⲣⲉ ⲛⲁⲩ ϫⲉ ⲛⲛⲉⲩⲉⲓ ϩⲱⲟⲩ ⲉⲡⲉⲓⲙⲁ ⲃⲃⲁⲥⲁⲛⲟⲥ
Ty jag hafver fem bröder, att han förvarar dem, att de ock icke komma uti detta pinorummet.
29 ⲕ̅ⲑ̅ ⲡⲉϫⲉⲁⲃⲣⲁϩⲁⲙ ⲇⲉ ⲛⲁϥ ϫⲉ ⲟⲩⲛⲧⲟⲩⲙⲱⲩⲥⲏⲥ ⲙⲙⲁⲩ ⲙⲛ ⲛⲉⲡⲣⲟⲫⲏⲧⲏⲥ ⲙⲁⲣⲟⲩⲥⲱⲧⲙ ⲛⲥⲱⲟⲩ
Sade Abraham till honom: De hafva Mosen och Propheterna, höre dem.
30 ⲗ̅ ⲛⲧⲟϥ ⲇⲉ ⲡⲉϫⲁϥ ϫⲉ ⲙⲙⲟⲛ ⲡⲓⲱⲧ ⲁⲃⲣⲁϩⲁⲙ ⲁⲗⲗⲁ ⲉⲣϣⲁⲛⲟⲩⲁ ⲃⲱⲕ ϣⲁⲣⲟⲟⲩ ⲉⲃⲟⲗ ϩⲛ ⲛⲉⲧⲙⲟⲟⲩⲧ ⲥⲉⲛⲁⲙⲉⲧⲁⲛⲟⲓ
Då sade han: Nej, fader Abraham; men kommer någor till dem af de döda, då bättra de sig.
31 ⲗ̅ⲁ̅ ⲡⲉϫⲁϥ ⲇⲉ ⲛⲁϥ ϫⲉ ⲉϣϫⲉ ⲛⲥⲉⲛⲁⲥⲱⲧⲙ ⲁⲛ ⲛⲥⲁ ⲙⲱⲩⲥⲏⲥ ⲙⲛ ⲛⲉⲡⲣⲟⲫⲏⲧⲏⲥ ⲉⲓⲉ ⲉⲣϣⲁⲛⲟⲩⲁ ⲟⲛ ⲧⲱⲟⲩⲛ ⲉⲃⲟⲗ ϩⲛ ⲛⲉⲧⲙⲟⲟⲩⲧ ⲛⲥⲉⲛⲁⲥⲱⲧⲙ ⲛⲥⲱϥ ⲁⲛ
Då sade han till honom: Höra de icke Mosen och Propheterna, så tro de icke heller, om någor af de döda uppstode.

< ⲖⲞⲨⲔⲞⲚ 16 >