以赛亚书 57
1 义人死亡， 无人放在心上； 虔诚人被收去， 无人思念。 这义人被收去是免了将来的祸患；
Men den rättfärdige förgås, och ingen är som lägger det uppå hjertat, och helgo män varda bortryckte, och ingen aktar deruppå; ty de rättfärdige varda borttagne för olyckone;
2 他们得享平安。 素行正直的，各人在坟里安歇。
Och de som redeliga för sig vandrat hafva, komma till frid, och hvilas uti deras kamrar.
3 你们这些巫婆的儿子， 奸夫和妓女的种子， 都要前来！
Kommer härfram, I trollkonobarn, I horkarlars och horors säd.
4 你们向谁戏笑？ 向谁张口吐舌呢？ 你们岂不是悖逆的儿女， 虚谎的种类呢？
Med hvem viljen I nu hafva edra lust? Öfver hvem viljen I nu gapa med munnenom, och räcka ut tungona? Ären I icke öfverträdelsens barn och en falsk säd?
5 你们在橡树中间，在各青翠树下欲火攻心； 在山谷间，在石穴下杀了儿女；
I som så hete ären till afgudar under all grön trä, och slagten barn vid bäckerna under bergen.
6 在谷中光滑石头里有你的分。 这些就是你所得的分； 你也向他浇了奠祭，献了供物， 因这事我岂能容忍吗？
Ditt väsende är med de släta stenar i bäckenom; de äro din del, dem utgjuter du ditt dryckoffer, då du spisoffer offrar. Skulle jag dertill lust hafva?
7 你在高而又高的山上安设床榻， 也上那里去献祭。
Du gör dina säng på ett högt resigt berg, och går desslikes sjelf ditupp till att offra.
8 你在门后，在门框后， 立起你的纪念； 向外人赤露，又上去扩张床榻， 与他们立约； 你在那里看见他们的床就甚喜爱。
Och bak dörrena och dörrträn sätter du din åminnelse; ty du välter dig ifrå mig, och går upp, och utvidgar dina säng, och förbinder dig med dem; du älskar deras säng, ehvar du ser dem.
Du far till Konungen med oljo, och hafver mångahanda krydder, och sänder din bådskap långväga, och äst förnedrad allt intill helvetet. (Sheol h7585)
10 你因路远疲倦， 却不说这是枉然； 你以为有复兴之力， 所以不觉疲惫。
Du mödde dig uti dina många vägar, och sade icke: Hvila dig något litet; utan efter du finner dine hands lefverne, varder du intet trött.
11 你怕谁？因谁恐惧？ 竟说谎，不记念我， 又不将这事放在心上。 我不是许久闭口不言， 你仍不怕我吗？
För hvem äst du så bekymrad och fruktar dig? Efter du dock far med lögn, och kommer intet mig ihåg, och lägger det intet på hjertat; menar du, att jag skall allstädes tiga, att du så platt intet fruktar mig?
12 我要指明你的公义； 至于你所行的都必与你无益。
Men jag skall uppenbara dina rättfärdighet och din verk, att de dig intet nyttig vara skola.
13 你哀求的时候， 让你所聚集的拯救你吧！ 风要把他们刮散， 一口气要把他们都吹去。 但那投靠我的必得地土， 必承受我的圣山为业。
Då du ropandes varder, så låt ditt sällskap hjelpa dig; men vädret skall alla föra dem bort, och fåfängelighet skall taga dem bort. Men den som tröster uppå mig, han skall ärfva landet, och besitta mitt helga berg;
14 耶和华要说： 你们修筑修筑，预备道路， 将绊脚石从我百姓的路中除掉。
Och skall säga: Görer väg, görer väg, rödjer vägen; hafver bort det som hindrar af mins folks väg.
15 因为那至高至上、永远长存 名为圣者的如此说： 我住在至高至圣的所在， 也与心灵痛悔谦卑的人同居； 要使谦卑人的灵苏醒， 也使痛悔人的心苏醒。
Ty alltså säger den Höge och högt besittne, den evinnerliga bor, hvilkens Namn är heligt: Jag, som bor i höjdene, och i helgedomenom, och när dem som en förkrossad och ödmjuk anda hafva, på det jag skall vederqvicka de ödmjukades anda, och hela de förkrossades hjerta;
16 我必不永远相争，也不长久发怒， 恐怕我所造的人与灵性都必发昏。
Jag vill icke träta evinnerliga, och icke vred vara i evig tid; utan en Ande skall blåsa ifrå mitt ansigte, och jag skall göra lif.
17 因他贪婪的罪孽，我就发怒击打他； 我向他掩面发怒， 他却仍然随心背道。
Jag var vred uppå deras girighets odygd, och slog dem; fördöljde mig, och var vred. Då gingo de hit och dit uti deras hjertas väg.
18 我看见他所行的道，也要医治他； 又要引导他， 使他和那一同伤心的人再得安慰。
Men då jag såg uppå deras väg, helade jag dem, och ledde dem, och gaf dem åter tröst, och dem som sörjde öfver dem.
19 我造就嘴唇的果子； 愿平安康泰归与远处的人， 也归与近处的人； 并且我要医治他。 这是耶和华说的。
Jag skall skapa utvidgada läppar, de som predika skola: Frid, frid, både dem som fjerran, och dem som vid handen äro, säger Herren; och vill hela dem.
20 惟独恶人，好像翻腾的海， 不得平静； 其中的水常涌出污秽和淤泥来。
Men de ogudaktige äro såsom ett stormande haf, det icke stilla vara kan, och dess vågar häfva upp träck och orenlighet.
21 我的 神说：恶人必不得平安！
De ogudaktige hafva icke frid, säger min Gud.
