< La Bu 26 >

1 O Pakai themmona bei kahihi phongdoh tan, ajeh chu keiman kitahna neitahin hinkho kamang in nungchonlou hel in Pakai a tahsanna dettah kaneije.
(Af David.) Skaf mig ret, o HERRE, thi jeg vandrer i Uskyld, stoler på HERREN uden at vakle.
2 Pakai neipatep inlang neikhol chil in, kachondan leh kalungthim hi vechen mong mongin!
Ransag mig, HERRE, og prøv mig, gransk mine Nyrer og mit Hjerte;
3 Ajeh chu neingailutna longlouhi keiman kahejing e, chuleh keiman nathudih dung jui in hinkho kamange.
thi din Miskundhed står mig for Øje, jeg vandrer i din Sandhed.
4 Keima mijouho tojong kakivop khompon, miphalhem ho deilam jong kachepipon ahi.
Jeg tager ej Sæde blandt Løgnere, blandt falske kommer jeg ikke.
5 Keiman migiloute kikhopna kathet inthiphalou hojongkanuse ji e.
Jeg hader de ondes Forsamling, hos gudløse sidder jeg ej.
6 Themmona kaneilou vetsahna in kakhut kasil in namaicham kahin jon e O Pakai,
Jeg tvætter mine Hænder i Renhed, at jeg kan vandre omkring dit Alter, HERRE,
7 Thangvahla sapum in nakidanna ho kaphong doh e.
for at istemme Takkesang, fortælle om alle dine Undere.
8 Na houin theng kangailui, Pakai, naum pi na loipi tah kilan doh na mun chu.
HERRE, jeg elsker dit Hus, det Sted, hvor din Herlighed bor.
9 Michonseho thohding neithoh sag hih in, tolthat hoto kibangin neithepmo sah hih in.
Bortriv ikke min Sjæl med Syndere, mit Liv med blodstænkte Mænd,
10 Set bolnom nan akhutnu a asuboh un, chuleh amahon phatseh in nehguh akilah un ahi.
i hvis Hænder er Skændselsdåd, hvis højre er fuld af Bestikkelse.
11 Keiman hitobang hinkho chu kamangpon, kitahna hinkhoa kading jinge. Hijeh chun neilhat doh inlang nami hepina chun neipuijin.
Jeg har jo vandret i Uskyld, forløs mig og vær mig nådig!
12 Tun keima tolgo lai a dettahin kadinge chuleh keiman lhangphong tah a Pakai kathang vahding ahi.
Min Fod står på den jævne Grund, i Forsamlinger vil jeg love HERREN.

< La Bu 26 >