< La Bu 116 >

1 Pakai in ka o eingai peh eikhoto dia katao na eisan peh jeh in keiman Pakai kangailui.
Halleluja! Jeg elsker HERREN, thi han hører min Røst, min tryglende Bøn,
2 Aman eihin ang ngat a kataona eingaipeh’in kahaithei laisea keima katao jing jingding ahi.
ja, han bøjed sit Øre til mig, jeg paakaldte HERRENS Navn.
3 Thinan apon in eihin tomkhum e; lhankhuh gimneitah chun eihin lonvuh e. Keiman lungkhamna leh lunggimna ngen kamu e. (Sheol h7585)
Dødens Baand omspændte mig, Dødsrigets Angster greb mig, i Trængsel og Nød var jeg stedt. (Sheol h7585)
4 hiteng chuleh keiman Pakai min kakoujin, “Pakai lungset’in neihuhdoh’in!” katijin ahi.
Jeg paakaldte HERRENS Navn: »Ak, HERRE, frels min Sjæl!«
5 Pakai hi itobang tah’a milungsetthem hitam! Chuleh itobang tah’a pha a hitam! Ipathen’u hi ichangei a mikhoto them hitam!
Naadig er HERREN og retfærdig, barmhjertig, det er vor Gud;
6 Pakai in chapang lungthengtah atahsanna neijachu ahahsatna’a ahoidoh jin ahi. Keima thina toh kimaitoa kaum laitah’in aman eihuhdoh’in ahi.
HERREN vogter enfoldige, jeg var ringe, dog frelste han mig.
7 Kalhagao, nacholdo namun hinjon kittan ajeh chu Pakai hi keidingin aphalheh jenge.
Vend tilbage, min Sjæl, til din Ro, thi HERREN har gjort vel imod dig!
8 Aman kathina dinga kon in eihuhdoh’in kamitna mitlhi lonlouna dingle kakeng hi kakiselhuh louna dingin eiveng jenge.
Ja, han fried min Sjæl fra Døden, mit Øje fra Graad, min Fod fra Fald.
9 Hiche leisetna kahin laisen Pakai masanga kavahle jengin ahi.
Jeg vandrer for HERRENS Aasyn udi de levendes Land;
10 Pakai keima kagenthei behseh jengtai katiteng jongleh nangma katahsan jing nalai e.
jeg troede, derfor talte jeg, saare elendig var jeg,
11 Kahahsat teng jongleh nangma kahin koujin ahi, ajeh chu hiche mitehi tahsan thei ahipouve.
sagde saa i min Angst: »Alle Mennesker lyver!«
12 Thilpha simjoulou eibolpeh jeh’a hi Pakai chu ipi kapehding ham?
Hvorledes skal jeg gengælde HERREN alle hans Velgerninger mod mig?
13 Keiman huhhingna khon hi domsang’in tin eihuhhing jeh’a amin kathangvah ding ahi.
Jeg vil løfte Frelsens Bæger og paakalde HERRENS Navn.
14 Keiman amite ho jouse masangah Pakai ah kakitepna nitjing ing kate.
Jeg vil indfri HERREN mine Løfter i Paasyn af alt hans Folk.
15 Pakai in angailut mite ahitengleh alainatpi lheh jengjin ahi.
Kostbar i HERRENS Øjne er hans frommes Død.
16 O Pakai keima nasoh kahi, nangin kasoh channa’a kon in neihuhdoh tai.
Ak, HERRE, jeg er jo din Tjener, din Tjener, din Tjenerindes Søn, mine Lænker har du løst.
17 Keiman thangvahna hi kilhaina ganthan napengting Pakai min’in tao vinge.
Jeg vil ofre dig Lovprisningsoffer og paakalde HERRENS Navn;
18 Keiman Pakai a kakitepna chu amite jouse masangah,
mine Løfter vil jeg indfri HERREN i Paasyn af alt hans Folk
19 Pakai houin ah Jerusalem lailungah subulhit’ing kate. Pakai chu thangvah’in umhen!
i HERRENS Hus's Forgaarde og i din Midte, Jerusalem!

< La Bu 116 >