< Minbu 36 >

1 Joseph chate lah a phungkhat Manasseh chapa, Machir chapa, Gilead chate lah a ama insung cheh akon upa khat cheh ahung kipe lut paitauvin, Mose ahin lamkai dang chule Israel chate sung’a upa cheng komma ahung sei un ahi.
Och huvudmännen för familjerna i Gileads barns släkt -- Gileads, som var son till Makir, Manasses son, av Josefs barns släkter -- trädde fram och talade inför Mose och de hövdingar som voro huvudmän för Israels barns familjer.
2 Amahon hiti hin asei uve, Kapu heng’a Pathen in, hiche gamsung hi Israel chate alo diu chanvou a kihop teng u-leh; ka sopi’u Zelophehad chanu teho jong peh ding in ana sei jin ahi.
De sade: »HERREN har bjudit min herre att genom lottkastning göra landet såsom arvedel åt Israels barn och HERREN har vidare bjudit min herre att giva Selofhads, vår broders, arvedel åt hans döttrar.
3 Amavang chanute hin Israel chate sung’a konna phung dang pasal hon kichen pi khah taleu, hiche apa uva konna goulo na’u gamsung pumpi hi kila mang jeng ding, ajinei na’u phungho toh chun agamsung hi ki gom ding, chu teng keiho goulo ding gamsung akon phabep kiladoh ding ahi tai.
Men om nu dessa bliva gifta med någon ur Israels barns andra stammar, så tages deras arvedel bort ifrån våra fäders arvedel, under det att den stam de komma att tillhöra får sin arvedel ökad; på detta sätt bliver en del av vår arvslott oss fråntagen.
4 Chule Israel chate Jubilee chu hung lhung jeng ta jong leh, aji neina teho'u-toh'a chanute ho’u goulo na gam chu kigom ta ding, chu teng amaho goulo kiti phot chu kapu kapa teho’u akonna ki ladoh jeng ding ahi tai.
När sedan jubelåret inträder för Israels barn, bliver deras arvedel lagd till den stams arvedel, som de komma att tillhöra, men från vår fädernestams arvedel tages deras arvedel bort.»
5 Chuin Mose’n jong Pakai, Pathen kamcheng akon Israel chate jah a thu apetan,
Då bjöd Mose Israels barn, efter HERRENS befallning, och sade: »Josefs barns stam har talat rätt.
6 Zelophehad chanute chung chang a Pakai, Pathen thuseidoh chu hiche hi ahiye, Amaho hin adei deiyu akichenpi jeng theiyu ahi, ahinlah hiche akichen pidiu chu apa’u phung sung’a kon hi cheh ding ahi.
Detta är vad HERREN bjuder angående Selofhads döttrar; han säger: De må gifta sig med vem de finna för gott, allenast de gifta sig inom en släkt som hör till deras egen fädernestam.
7 Ajeh chu Israel chate akonna goulo hohi
Ty en arvedel som tillhör någon, av Israels barn må icke gå över från en stam till en annan, utan Israels barn skola behålla kvar var och en sin fädernestams arvedel.
8 Hijeh achu Israel chanute akonna apa goulo chanvou chang hon apa phung sunga konna mi khat a kichenpi teitei ding, hitia chu Israel chate hon apu, apa te khang uva pat a-goulo chengse’u chu Amaho jeng in achenpi jing diu ahi.
Och när en kvinna som inom någon av Israels barns stammar har kommit i besittning av en arvedel gifter sig, skall det vara med en man av någon släkt som hör till hennes egen fädernestam, så att Israels barn förbliva i besittning var och en av sina fäders arvedel.
9 Goulo gamsung hi phungkhat akonna phung dang a ki chonlut thei louhel ding, ajeh chu Israel chaten ama ama chenna gamsung cheh chu kituptah a akiven kol cehh ding ahi, tia thu napeh ding ahiye.
Ty ingen arvedel må gå över från en stam till en annan, utan Israels barns stammar skola behålla kvar var och en sin arvedel.»
10 Zelophehad chanute sen jong Pakai, Pathen thupeh bang bang in abolsoh kei tauvin ahi.
Selofhads döttrar gjorde såsom HERREN hade bjudit Mose.
11 Mahlah, Tirzah, Hoglah, Milcah, Noah, Zelophehad chanute abonchauvin apa sopi pasal hotoh aki cheng tauve.
Mahela, Tirsa, Hogla, Milka och Noa, Selofhads döttrar, gifte sig med sina farbröders söner.
12 Amaho chu Joseph chapa Manasseh chate phungsung jeng ngah ajinei taovin, agoulo gam sung’u abonchan apau phung sung ah aum jing tan ahi.
De blevo alltså gifta inom Manasses, Josefs sons, barns släkter, och deras arvedel stannade så kvar inom deras fädernesläkts stam.
13 Dan thupeh hohi Moab phaicham, Jordan vadung pang Jericho khopia Pakai, Pathen in Israel chate chonna dan dinga Mose henga thupeh ana nei hochu ahi.
Dessa äro de bud och rätter som HERREN genom Mose gav Israels barn, på Moabs hedar, vid Jordan mitt emot Jeriko.

< Minbu 36 >