Thutan Vaihom Ho 16
1 Nikhat hi Samson Philistine khopi Gaza- a chun achen numei chavai khattoh jan in aga lumkhom lhonnin ahi.
Och Simson gick till Gasa; där fick han se en sköka och gick in till henne.
2 Samson hikomma aumchu akithangdoh loijin Gaza a um mihochu akikhomun khopi kelkot phunga chun angah khovah tauvin ahi. Amaho thipbeh chan aum’un, “Jingkah kho ahungvah vahleh ithadiu ahi” akitiuvin ahi.
När då gasiterna fingo höra att Simson hade kommit dit, omringade de platsen och lågo i försåt för honom hela natten vid stadsporten. Men hela natten höllo de sig stilla; de tänkte: »Vi vilja vänta till i morgon, när det bliver dager; då skola vi dräpa honom.»
3 Ahinlah Samson chu jankhang geijin bou jalkhunna chun alummin ahi. Hijouchun athoudoh in khopi kelkot chu akhom tenia apun Hebron lam ngat thinglhang vumma apudoh in ahi.
Och Simson låg där intill midnatt; men vid midnattstiden stod han upp och grep tag i stadsportens dörrar och i de båda dörrposterna och ryckte loss dem jämte bommen, och lade alltsammans på sina axlar och bar upp det till toppen på det berg som ligger gent emot Hebron.
4 Chomkhat jouvin Samson hi Sorek phaichama cheng Delilah kiti numei khat toh ahung kilungset lhonnin ahi.
Därefter fattade han kärlek till en kvinna som hette Delila, vid bäcken Sorek.
5 Philistine vaipo ho chun amanu komma acheuvin hitin agaseijun ahi, “Samson hi jollin lang ipipen in ahatsah ham chuleh inakilo leh chatmo hella nakikan tum joudingham? Hitia chu nahinbol theileh keiho mikhat cheh in dangka sangsomle sangkhat kapehdiu ahi atiuve.
Då kommo filistéernas hövdingar upp till henne och sade till henne: »Locka honom till att uppenbara för dig varav det beror att han är så stark, och huru vi skola bliva honom övermäktiga, så att vi kunna binda honom och kuva honom; vi vilja då giva dig ett tusen ett hundra siklar silver var.»
6 Hijeh chun Delilah in Samson kommah hitin aseije, “Ipi penin nanghi hibanga nahatsah ham chuleh inakilo leh chatmo hella nakikan tum joudingham lungsettah in neiseipeh in” ati.
Då sade Delila till Simson: »Säg mig varav det beror att du är så stark, och huru man skulle kunna binda och kuva dig.»
7 Samson’in adonbutnin, “Keima hi golphel khao athahleh jang sagi in eikikan chahkheh henlang hileh katha lhasam’in tin midang bep bep kahiding ahitai” ati.
Simson svarade henne: »Om man bunde mig med sju friska sensträngar, som icke hade hunnit torka, så bleve jag svag och vore såsom en vanlig människa.»
8 Hichun Philistine lamkai hon gophel khao athahcheh jang sagi ahin choipeh un, Hichea chun Delilah in Samson chu akanchah kheh in ahi.
Då buro filistéernas hövdingar till henne sju friska sensträngar, som icke hade hunnit torka; och hon band honom med dem.
9 Amanun ainsung pingat sunga chu miphabep asel ahin, hichun amanu ping jah in, “Samson, Philistinete naman dingin ahung taove!” atin ahi. Ahinla Samson chun gophel khaoho chu meiyin ahallhah bangin abot tan gamtan ahil. Hitichun athahatna chu akimandoh joutapon ahi.
Men hon hade lagt folk i försåt i den inre kammaren. Sedan ropade hon till honom: »Filistéerna äro över dig, Simson!» Då slet han sönder sensträngarna så lätt som en blångarnssnodd slites sönder, när den kommer intill elden. Alltså hade man ingenting fått veta om hans styrka.
10 Hiche jouchun Delilah in akom’ah aseijin, “Nangin neidai chavaijin jouvin neibolle! Tun lungsettah in neiseipeh in” ati.
Då sade Delila till Simson: »Du har ju bedragit mig och ljugit för mig. Men säg mig nu huru man skulle kunna binda dig.»
11 Samson’in adonbutnin, “Keihi khatveicha ana kimang cha khalou khaovin eikikanleh katha lhasammin tin midangtoh kabahding ahitai,” atipeh e.
Han svarade henne: »Om man bunde mig med nya tåg, som ännu icke hade blivit begagnade till något, så bleve jag svag och vore såsom en vanlig människa.»
12 Hijeh chun Delilah in khatveicha ana kimang khalouhel khao thahbeh cheh in akantum’in ahi. Miphabepkhat chu amasa banga chu indan sungkhatna kiselluva ahi, avellin Delilah ping jah kit’in, “Samson, Philistinete naman dingin ahung taove!” atin ahileh akikan na khao ho jouse chu patjang bang in tan gamtan ahi.
Då tog Delila nya tåg och band honom med dem och ropade så till honom: »Filistéerna äro över dig, Simson!»; och folk låg i försåt i den inre kammaren. Men han slet tågen av sina armar, såsom hade det varit trådar.
13 Hichun Delilah in aseijin, “Nangin neidai chavaijin, joujeng in nei bolle! Tunvang itileh chatmoa nakikan tum thei dingham neihetsah tan” ati. Samson’in adonbutnin, “Nangman kaluchanga kasam ba-sagi hi pheh lechun katha hung lhasammin tin, midang bep bep kahiding ahitai,” ati.
Då sade Delila till Simson: »Hittills har du bedragit mig och ljugit för mig; säg mig nu huru man skulle kunna binda dig.» Han svarade henne: »Jo, om du vävde in de sju flätorna på mitt huvud i ränningen till din väv.»
14 Hitichun aimut sungin Delilah in aluchanga asam basagi chu alan alom lommin aveijin lang chule abonchan thih hen khatnin akildet sohkeijin ajah a, “Vo Samson, Philistine mite naman dingin ahungtaove” ati. Samson ahungkhah phatnin thihjang jong asam lomjong aban bodoh soh kittan ahi.
Hon slog alltså fast dem med pluggen och ropade sedan till honom: »Filistéerna äro över dig, Simson!» När han då vaknade upp ur sömnen, ryckte han loss vävpluggen jämte ränningen till väven.
15 Hiche jouchun Delilah chun lungnommo tah in ahinseijin, “Nangin nathuguh bon neiseipeh nomlouva iti danna kalungsetne natiham? Nangin thumveijen neidai chavaijin ipin nahatsah ham ti neisei pehpon ahi!” ati.
Då sade hon till honom: »Huru kan du säga att du har mig kär, du som icke är uppriktig mot mig? Tre gånger har du nu bedragit mig och icke velat säga mig varpå det beror att du är så stark.»
16 Amanun niseh a hitahi anano jinga asuhboi jing phat hin alungthim asuna lhah jengin athinomleu tan ahi.
Då hon nu dag efter dag hårt ansatte honom med denna sin begäran och plågade honom därmed, blev han så otålig att han kunde dö,
17 Akhonna in athuguh hochu ahin seidoh tai, kasamhi khatveicha kivou khaloulai ahitin ahinphong doh tai, “Keihi kapenna patna Nazir hinkho mang dinga Pathenna eina kikatdohsa kahitai. Kasam hi kivou henlang hileh kathahat nan eidalhah ding ahitai, hiteng chuleh midang bep bep kahiding ahitai” ati.
och yppade så för henne hela sin hemlighet och sade till henne: »Ingen rakkniv har kommit på mitt huvud, ty jag är en Guds nasir allt ifrån min moders liv. Därför, om man rakar håret av mig, viker min styrka ifrån mig, så att jag bliver svag och är såsom alla andra människor.»
18 Delilah in tuavang hi atahbeh eiseipeh ahitai ti ahetphatnin Philistine lamkai hochu akou kittai, “Khatvei hungkit poupouvun, tuhinvang atahbeh chu eiseipeh tai” ati. Hijeh chun Philistine lamkaiho chun sum ahin choijun akomma ahungkit tauvin ahi.
Då nu Delila insåg att han hade yppat för henne hela sin hemlighet, sände hon bud och kallade till sig filistéernas hövdingar; hon lät säga: »Kommen hitupp ännu en gång, ty han har nu yppat för mig hela sin hemlighet.» Då kommo filistéernas hövdingar ditupp till henne och förde med sig penningarna.
19 Delilah chun Samson chu asam ba-sagi’a kipheh chu avolhahsah in, hitichun Samson chu imacha hilou asosahtan, athahat nan adalhatan ahi.
Nu lagade hon så, att han somnade in på hennes knän; och sedan hon hade kallat till sig en man som på hennes befallning skar av de sju flätorna på hans huvud, begynte hon att få makt över honom, och hans styrka vek ifrån honom.
20 Hichun ama ping jah in, “Samson, Philistine te naman dingin ahung taove ati.” Ama ahungkhah phatnin akingaiton, “Keima amasa bang bangin keilekei keihuhdoh jounange ati.” Ahinla aman Pakaiyin adalhah lamchu anahet lou ahi.
Därefter ropade hon: »Filistéerna äro över dig, Simson!» När han då vaknade upp ur sömnen, tänkte han: »Jag gör mig väl fri, nu såsom de förra gångerna, och skakar mig lös»; ty han visste icke att HERREN hade vikit ifrån honom.
21 Hitichun Philistine ten aman’un amitteni akheodoh peh un Gaza lamma apuijun hichea chun sum-eng thihkhao vin akannun songkulla ahen’un sumhei goijin apansah tauvin ahi.
Men filistéerna grepo honom och stucko ut ögonen på honom. Därefter förde de honom ned till Gasa och bundo honom med kopparfjättrar, och han måste mala i fängelset.
22 Ahinlah chomkah louvin asam ahung kehdoh pan kittan ahi.
Men hans huvudhår begynte åter växa ut, sedan det hade blivit avrakat.
23 Philistine lamkaiten golvah loupitah khat aneijun hichea chun pumgo thilto aboljiuva asemthu pathennu Dagon chu athangvah jiu ahi. Amahon hitin aseijun, “Eiho Pathen’in igalmi’u Samson hi eiho khut’ah eipetaove” atiuve.
Och filistéernas hövdingar församlade sig för att anställa en stor offerfest åt sin gud Dagon och göra sig glada, ty de sade: »Vår gud har givit vår fiende Simson i vår hand.»
24 Mipiten amuphat’un amaho semthu pathen chu athangvah un hitin aseijuve, “eiho pathen’in igalmipao eiho khut’ah ahin pedohtan ahi, igamsungu sumanga mitamtah eithatpao chu tun eiho thaneina noijah aumtai” atiuve.
Och när folket såg honom, lovade de likaledes sin gud och sade: »Vår gud har givit vår fiende i vår hand honom som förödde vårt land och slog så många av oss ihjäl.»
25 Amaho kipa thanopna-a akkhamlai tah'un, “Samson chu hinpuidoh un golnop bolnan neiju hite!” atiuve. Hichun Samson chu mipa nopsahna dingin songkulla kon in ahinpui doh tauvin, hiche inpi thah apanga khompi lencheh ni kikah a chun adinsah tauvin ahi.
Då nu deras hjärtan hade blivit glada, sade de: »Låt hämta Simson, för att han må förlusta oss.» Och Simson blev hämtad ur fängelset och måste vara dem till förlustelse. Och de hade ställt honom mellan pelarna.
26 Hichun Samson’in ama kailea pang chapangpa komma chun, “Hichea inpi theh a pang khomlen cheh ni kikah a chun neidin sah in keiman kingainan neijinge,” atin ahi.
Men Simson sade till den gosse som höll honom vid handen: »Släpp mig och låt mig komma intill pelarna som huset vilar på, så att jag får luta mig mot dem.»
27 Hiche inpi chu mi dimset jenga ahi. Philistinete milen milal jouse jong um’uva ahin, chuleh hiche nching danna chun numei pasal abonchauva mi sangthum jennin Samson chu golnop’a avet’u ahi.
Och huset var fullt med män och kvinnor, och filistéernas alla hövdingar voro där; och på taket voro vid pass tre tusen män och kvinnor, som sågo på, huru Simson förlustade dem.
28 Hichun Samson chu Pakai kommah atauvin, “Vo Pakai Pathen keimahi neihin geldoh kitnin O Pathen, lungsettah in khatvei seh seh neihin hatdohsah kit’in. Hiche khatvei thaneina chun Philistine ten kamit teni asuh chotnu phu hi neilah sah teijun” ati.
Men Simson ropade till HERREN och sade: »Herre, HERRE, tänk på mig och styrk mig allenast denna gång, o Gud, så att jag får taga hämnd på filistéerna för ett av mina båda ögon.»
29 Hichun Samson’in hiche inpi theh a pang khompi teni chunga chun akhut teni chu akoijin,
Därefter fattade Simson i de båda mittelpelare som huset vilade på, och tog fast tag mot dem; han fattade i den ena med högra handen och i den andra med vänstra.
30 Hichun Samson in aseijin, hiche Philistine te hitoh thitha tange atin, hichun athanei chasun’in asonnin ahileh inpi chun ahung chimmin Philistine milen milal holeh asunga um mipiho jouse chu aseplih tan ahi. Hitichun hiche athi nikhoa atha hochu adamlaija athaho sangin atamjon ahi.
Och Simson sade: »Må jag nu själv dö med filistéerna.» Sedan böjde han sig framåt med sådan kraft, att huset föll omkull över hövdingarna och allt folket som fanns där. Och de som han så dödade vid sin död voro flera än de som han hade dödat, medan han levde.
31 Hiche jouchun asopihole ainsung miho along ladingin achesuh un, amahon alongchu agala uvin apa Manoah kivuina Zorah leh Esthtaol kikah ah chun avuitaove.
Och hans bröder och hela hans familj kommo ditned och togo honom upp med sig och begrovo honom mellan Sorga och Estaol, i hans fader Manoas grav. Han hade då i tjugu år varit domare i Israel.
