John 4
1 Pakai chun John sangin seijui tamjo asem'in miho Baptize achansah jinge ti Pharisee hon ajatauve ti chu Yeshuan ahetan ahi.
Men Herren fick nu veta att fariséerna hade hört hurusom Jesus vann flera lärjungar och döpte flera än Johannes;
2 Hichun Yeshua amatah in baptize achansah lou vang'in, aseijuiten abol'u ahi.
dock var det icke Jesus själv som döpte, utan hans lärjungar.
3 Hijeh chun aman Judea gam adalhan Galilee gam'a akile tai.
Då lämnade han Judeen och begav sig åter till Galileen.
4 Aman alampi'a chun Samaria gamsung ajotpa in;
Därvid måste han taga vägen genom Samarien.
5 Chutichun Samaria mite khokhat Sychar mun chu ahung lhungtai; hiche mun chu Jacob in achapa Joseph ana peh loumun kom ahi.
Så kom han till en stad i Samarien som hette Sykar, nära det jordstycke som Jakob gav åt sin son Josef.
6 Chukom'a chu Jacob twikul um'ah ahi, Yeshua chu lamsao ajotna'ah acholtan, twikul panga chun leltah in atouvin ahi; Hichu sunkim dontah ahi.
Och där var Jakobs brunn. Eftersom nu Jesus var trött av vandringen, satte han sig strax ned vid brunnen. Det var vid den sjätte timmen.
7 Hichun Samaria numei khat twithal dingin ahungin, Yeshuan amanu jah'a “Twi donding neipeh thei ding ham?” ati.
Då kom en samaritisk kvinna för att hämta vatten. Jesus sade till henne: "Giv mig att dricka."
8 Hichepet a chu Yeshua achangseh'a bou um ahi, ajehchu aseijuite khosunga anneh ding cho'a achedoh kah'u ahi.
Hans lärjungar hade nämligen gått in i staden för att köpa mat.
9 Numeinu chu atija lheh e, ajehchu Judah hon Samaria miho chu athet uva imacha akikoppi ngailou'u ahi; hijehchun amanun Yeshua jah'a “Nangla Judah mi nahin, keila Samaria numei kahin, ipi dinga keikom'a donding twi nathum ham?” ati.
Då sade den samaritiska kvinnan till honom: "Huru kan du, som är jude, bedja mig, som är en samaritisk kvinna, om något att dricka?" Judarna hava nämligen ingen umgängelse med samariterna.
10 Yeshuan adonbut'in amanu jah'a “Pathen thilpeh nachan ding hi henlang, chule naki houpi hi koi ahi hele chun nangin keikom'a nathum joh ding, chule keiman nangma hintwi pedinga,” ati.
Jesus svarade och sade till henne: "Förstode du Guds gåva, och vem den är som säger till dig: 'Giv mig att dricka', så skulle i stället du hava bett honom, och han skulle då hava givit dig levande vatten."
11 Chuin amanun ajah'a, “Pu nangman athaldoh nading khao le bel jong neilouva, twikul jong athuh in, hintwi nati chu hoiya nalah ding ham?
Kvinnan sade till honom: "Herre, du har ju intet att hämta upp vatten med, och brunnen är djup. Varifrån får du då det friska vattnet?"
12 Chukit jongleh hiche twikul eina peuva kapului'u Jacob sang'a nangma chung nungjo nahim? Amatah in anadon'a achate leh agancha ho anadonsah'a hiche twi sanga phajo hoiya nalah ding ham?” ati.
Icke är du väl förmer än vår fader Jakob, som gav oss brunnen och själv med sina barn och sin boskap drack ur den?"
13 Yeshuan adonbut'in ajah'a, “Koi hileh hiche twi don'a chu dangchah kit ding ahi.
Jesus svarade och sade till henne: "Var och en som dricker av detta vatten, han bliver törstig igen;
15 Chuin numeinun ajah'a “Pu lungset in hiche twi chu kei neipen, chuteng avel'a kadang chah kitlou na ding, chuleh hilai mun'a twithal'a kahungkit lou nadingin,” ati.
Kvinnan sade till honom: "Herre, giv mig det vattnet, så att jag icke mer behöver törsta och komma hit för att hämta vatten."
16 Chuin Yeshuan amanu jah'a, “Chenlang najipa gakouvin,” ati.
Han sade till henne: "Gå och hämta din man, och kom sedan tillbaka."
17 Amanun adonbut'in, “Keiman ji kaneipoi,” ati, hichun Yeshuan ajah'a, “Nasei dih'e, nangman ji kicheh naneipoi,” ati.
Kvinnan svarade och sade: "Jag har ingen man." Jesus sade till henne: "Du har rätt i vad du säger, att du icke har någon man."
18 “Nangman ji ngatah naneitan chule tua naum khompi pa jong khu naji tah ahipoi, nasei dih lheh jenge,” ati.
Ty fem män har du haft, och den du nu har är icke din man; däri sade du sant.
19 Chuin numeinun ajah'a, “Pu nangma themgao khat nahi.
Då sade kvinnan till honom: "Herre, jag ser att du är en profet.
20 Ahile neisei peh in ipi dinga keiho Samaria mihon, kapuluiteu bolbanga hiche Gerizim mol'a Pathen kahou'uva, ahivanga nangho Judah mihon Pathen houna ding mun chu Jerusalem bou ahi, natiu ham?” ati.
Våra fäder hava tillbett på detta berg, men I sägen att i Jerusalem den plats finnes, där man bör tillbedja."
21 Yeshuan adonbut'in, “Numei neitahsan in nanghon Pathen nahou na dingu mun chu hiche mol'a jong hilou, chuleh Jerusalem'a jong hilou, phat chu ahung lhung e.”
Jesus sade till henne: "Tro mig, kvinna: den tid kommer, då det varken är på detta berg eller i Jerusalem som I skolen tillbedja Fadern.
22 Nangho Samaria mihon nahet chen lou u nahouvun, ahivangin keiho Judah mihon vang kahou'u ama chu kahet chen'u ahi; ajehchu huhhingna chu Judahte a kona hung ahibouve.
I tillbedjen vad I icke kännen, vi tillbedja vad vi känna -- ty frälsningen kommer från judarna --
23 Ahivangin phat chu ahung lhunge, tutah hi ahi, ahou tahbeh hon Pachu Lhagao leh thutah'a ahouding phat; ajeh chu Pa chun chutobanga houho bou chu ama hou dinga ahol ahi.
men den tid skall komma, ja, den är redan inne, då sanna tillbedjare skola tillbedja Fadern i ande och sanning; ty sådana tillbedjare vill Fadern hava.
24 Ajehchu “Pathen chu lhagao ahin, ahouten lhagao leh thutah'a ahou ding mong ahi” ati.
Gud är ande, och de som tillbedja måste tillbedja i ande och sanning."
25 Chuin numeinun ajah'a, “Keiman Messiah hung ding chu kahenai, ama chu Christa ahi. Ama chu ahung tengleh aman ijakai eihil dingu ahi,” ati.
Kvinnan sade till honom: "Jag vet att Messias skall komma, han som ock kallas Kristus; när han kommer, skall han förkunna oss allt."
26 Chuin Yeshuan amanu jah'a, “Keima Christa chu kahi,” ati.
Jesus svarade henne: "Jag, som talar med dig, är den du nu nämnde."
27 Hiche pettah chun, aseijuite ahung kiletauve, amahon Yeshua leh numeinu kihou chu amu'uvin, atija lheh jengun ahi, ahivangin koiman ajah'a, “Amanu henga ipi nathum ham?” ahilouleh, “Ipi dinga amanu naki houpi ham?” tia dong ngam aum pouve.
I detsamma kommo hans lärjungar; och de förundrade sig över att han talade med en kvinna. Dock frågade ingen vad han ville henne, eller varför han talade med henne.
28 Hichun numeinu chun a twibel chu twikul panga adalhan khosung lam'a alelhai kit'in miho jouse henga;
Men kvinnan lät sin kruka stå och gick in i staden och sade till folket:
29 “Hungun mikhat hungveu vin, aman kathilbol leh kachon na jouse aseidoh soh keiye, Ama hi Christa hitei yinte,” ati.
"Kommen och sen en man som har sagt mig allt vad jag har gjort. Månne icke han är Messias?"
30 Chuin khosunga kon chun mipi tamtah ahung potdoh'un ama chu ahung veuvin ahi.
Då gingo de ut ur staden och kommo till honom.
31 Hichepet chun aseijuiten Yeshua heng'ah, “Rabbi an themkhat beh nen,” atiuve.
Under tiden bådo lärjungarna honom och sade: "Rabbi, tag och ät."
32 Ahivangin Yeshuan adonbut'in, “Keiman nangho het phahlou anneh kaneiye,” ati.
Men han svarade dem: "Jag har mat att äta som I icke veten om."
33 Hichun aseijuite amaho akidong touvin, “Eiho chedoh kah'a mikhat touvin anneh ding ahin choipeh khat ham?” atiuve.
Då sade lärjungarna till varandra: "Kan väl någon hava burit mat till honom?"
34 Chuin Yeshuan ahilchen in ajah'uva, “Eisolpa Pathen lunggot lam bol leh akin subulhit chu keima anneh ahi,” ati.
Jesus sade till dem: "Min mat är att göra dens vilja, som har sänt mig, och att fullborda hans verk."
35 “Nanghon changphu'a pat chang at khom na ding lha li alut'e natiuvin ahi, ahivangin keiman najah uva kasei ahi, khodah uvin loujao khu veuvin, chang amin in a-atphat val ahitai.
I sägen ju att det ännu är fyra månader innan skördetiden kommer. Men se, jag säger eder: Lyften upp edra ögon, och sen på fälten, huru de hava vitnat till skörd.
36 Chang-at chun atha man akisanji mong ahi, chule a-atkhom lousoh ga chu miho tonsot hinna'a apuilut chu ahi; chutia chu aphut pa le a atpa anilhon'a kipahkhom jiahi. (aiōnios g166)
Redan nu får den som skördar uppbära sin lön och samla in frukt till evigt liv; så kunna den som sår och den som skördar tillsammans glädja sig. (aiōnios g166)
37 Akisei ji bang chun, ‘mikhat in aphut in adang khat in a-at khomji,’” kiti chu adihtah ahi.
Ty här sannas det ordet, att en är den som sår och en annan den som skördar.
38 Hijeh chun keiman nangho, na phulou nauva a-atkhom dinga kasol nahiuve; midang in atoh gimnasa chu nanghon aga nakhop tup'u ahi. Samaria Mihon Yeshua Atahsan'u
Jag har sänt eder att skörda, där I icke haven arbetat. Andra hava arbetat, och I haven fått gå in i deras arbete."
39 Numeinu chun, “Kathilbol leh kachon na jouse eisei doh peh'e,” tia ahet tohsah'a kon chun, chuche kho'a Samaria mi tamtah'in Yeshua chu atahsan tauve.
Och många samariter från den staden kommo till tro på honom för kvinnans ords skull, då hon vittnade att han hade sagt henne allt vad hon hade gjort.
40 Chuin amaho Yeshua henga ahung'un, akom'uva umden dingin a ngeh'un ahi, chuin Yeshua chukom'a chun nikho ni achongden tan ahi;
När sedan samariterna kommo till honom, både de honom att stanna kvar hos dem. Så stannade han där i två dagar.
41 Chua aumsung chun mi tamtah'in athusei ajah'uva kon chun ama chu atahsan tauve.
Och långt flera kommo då till tro för hans egna ords skull.
42 Chuin amahon numeinu jah'a, “Nangma thu hettohsah jengseh hilouvin, keiho tah in ama thusei kajauvin, tun katahsan tauve, chuleh amahi vannoi huhhing dihtah ahi kahechen tauve,” atiuvin ahi. Galilee mihon Yeshua asan u
Och de sade till kvinnan: "Nu är det icke mer för dina ords skull som vi tro, ty vi hava nu själva hört honom, och vi veta nu att han i sanning är världens Frälsare."
43 Chua ni ni achon jou chun, Yeshuan Galilee ajontai.
Men efter de två dagarna gick han därifrån till Galileen.
44 Yeshua amatah in themgao chu achenna agamsung'a jabol na achangpoi, tia anasei dohsa ahi.
Ty Jesus vittnade själv att en profet icke är aktad i sitt eget fädernesland.
45 Ahijeng vang chun Galilee miten ama chu ana sanguve, ajehchu amaho chu kalchuh kut laiya Jerusalem'a ana um uva, chumun'a Yeshua thilbol ho ana musoh keiyu ahi.
När han nu kom till Galileen, togo galiléerna vänligt emot honom, eftersom de hade sett allt vad han hade gjort i Jerusalem vid högtiden. Också de hade nämligen varit där vid högtiden.
46 Aman Galilee gamsung ajot'in twisih lengpi twi asosah na Cana kho'a chun ache kit'in ahi, chuche kho koma Capernaum kho'a chun vaipo milal khat a um'in, achapa chu ha dammo lheh jeng ahi.
Så kom han åter till Kana i Galileen, där han hade gjort vattnet till vin. I Kapernaum fanns då en man i konungens tjänst, vilkens son låg sjuk.
47 Chuin aman Yeshua chu Judea gam'a kon'in Galilee gam'a ahunge ti ajah phat in, amatah Yeshua henga achen, Capernaum geiya ahunga achapa ahung damsah dingin ataotai, ajeh chu achapa chu athikon cha ahitai.
När han nu hörde att Jesus hade kommit från Judeen till Galileen, begav han sig åstad till honom och bad att han skulle komma ned och bota hans son; ty denne låg för döden.
48 Yeshuan ajah'a, “Melchih na kidang hicheng hohi mulou hile chun neitahsan nadem?” ati.
Då sade Jesus till honom: "Om I icke sen tecken och under, så tron I icke."
49 Hichun vaipopa chun, “Pakai lungset in kachapa athi masang in hungin,” tin ataotai.
Mannen sade till honom: "Herre, kom ned, förrän mitt barn dör."
50 Yeshuan amapa jah'a, “Na in'ah kiletan nachapa ahinge!” ati. Chuin mipa chun, Yeshua thusei chu atahsan in, a inlam ajontai.
Jesus svarade honom: "Gå, din son får leva." Då trodde mannen det ord som Jesus sade till honom, och gick.
51 Chuin mipa chu a In alhun masang in, asohten lampia ahung lamtou vin, achapa damtheng thu chu ahung seipeh uvin ahi.
Och medan han ännu var på vägen hem, mötte honom hans tjänare och sade: "Din son kommer att leva."
52 Hichun aman asohte jah'a, “Itih phat a chu damdoh ham?” tin adongin ahileh, amahon, “Janhi sun nidan khat dontah chun akhosih abeitai,” atiuvin ahi.
Då frågade han dem vid vilken timme det hade blivit bättre med honom. De svarade honom: "I går vid den sjunde timmen lämnade febern honom."
53 Chuin mipa chun hiche phat laitah chu, Yeshuan ajah'a nachapa ahinge tia aseipet tah ahi chu ahedohtan ahi; hiche jeh chun ama leh a Insung mite chengsen Yeshua atahsan tauve.
Då märkte fadern att det hade skett just den timme då Jesus sade till honom: "Din son får leva." Och han kom till tro, så ock hela hans hus.
54 Hiche hi Judea gam'a kon'a Galilee gam'a ahungna'a Yeshuan melchihna kidang abol aniveina ahitai.
Detta var nu åter ett tecken, det andra i ordningen som Jesus gjorde, sedan han hade kommit från Judeen till Galileen.
