< Jacob 1 >

1 Hiche lekhathot hi Pathen le Pakai Yeshua Christa soh, Jacob a kon ahi. keiman Judah mi atahsan ho Israel phungsom le ni gamtina kithecheh ho henga dinga kajih ahi. Chibai!
Jacobus, Guds och Herrans Jesu Christi tjenare: dem tolf slägtom, som äro här och der förskingrade, helso.
2 Sopi deitahteho, nangho hahsatna hon nahinphah tenguleh, hichu hachangpa kipana dinga chanpha changin kingaitouvin.
Mine bröder, håller det för all glädje, när I fallen i mångahanda frestelse;
3 Ajehchu natahsanu chu akipatep tengleh, natahsan chu khanglen ding ahi ti naheuve.
Och veter, att edor tros bepröfvelse gör tålamod.
4 Hijehchun khansah un, ajeh chu nathoh hatnau chu ahung khan'a abulhin tengleh nangho nabulhinuva chule nachamkim uva, imacha kiphahsamna neilou nahi dingu ahi.
Men låter tålamodet hafva ett fullbordadt verk; på det I skolen vara fullkomna och hele, och intet fel hafva.
5 Nanghon chihna na-ngaichat uva ahileh, hongphaltah IPathen'u koma chun thum'un, chutileh Aman napeh dingu ahi. Nathum jeh uva chu Aman nahouset louhel dingu ahi.
Hvar nu någrom ibland eder fattas visdom, han bedje af Gudi, den der gifver enfaldeliga allom, och förviter icke; och han skall honom gifven varda.
6 Hinlah Ama koma nathum tenguleh Pathen bou natahsan chu kicheh hen. Lunglinglau hih un, ajeh chu atahsan detlou mi chu twikhanglen kinong le detna neilou huimut lon le tobang hiding ahi.
Men han bedje i trone, intet tviflandes; ty den der tviflar, han är såsom hafsens våg, som af vädret drifs och föres.
7 Hitobang mi chun Pakaiya kona imacha muding kinepna neihih hen.
Sådana menniska tänke icke, att hon får något af Herranom.
8 Amaho kiphaldohna chu Pathen le vannoiya kihom khen'ah ahiuvin, chule abol jouseu chu detna neilou ahiuve.
En man, som tviflar, är ostadig i alla sina vägar.
9 Tahsan cha avaicha hon kisonna ding khat chu aneiyuve, ajeh chu Pathen in amaho ajabol ahitai.
Men en broder, som ringa är, berömme sig af sin upphöjelse;
10 Chule mihao ho chu Pathen in asuhnemu chu kithang-atnan neijou hen. Amaho chu loujaova pahcha neocha tobanga mola ahitauve.
Och den som rik är, af sin förnedring; ty såsom blomstret af gräset skall han förgås.
11 Nisa sat chu ahungsa cheh cheh in hampa chu asang gop in: Pahcha neocha chu apul in chule ahoina jong amollha jitai. Hitobang a chu, mihaoho jong athilbol doh jouseu toh mollha jeng diu ahiuve.
Solen går upp med hetta, och gräset förvissnar, och blomstret faller af, och dess sköna fägring förgås; så skall ock den rike förvissna uti sina vägar.
12 Patepna le lhepna a thoh hattah'a pang ho chu Pathen in phatthei aboh ding ahi: Chujoutah chule Pathen in Ama ngailuho athutep hinna lallukhuh chu amahon asan dingu ahi.
Salig är den man, som tåleliga lider frestelse; ty då han bepröfvad är, skall han ta lifsens krono, den Gud lofvat hafver dem som honom älska.
13 Chule nanghon lhepna nato tenguleh geldoh un, “Pathen in eilhep patep ahi” tin hinsei hih beh un. Pathen chu thil dihlou bol dingin akilhem patep khapoi chule Ama chun koima alhem khapoi.
Ingen säge, då han frestad varder, att han af Gudi frestad varder; ty Gud frestas icke af ondt, han frestar ock ingen;
14 Lhep patepna hi eima ho lung ngaichatna a hung kipanjia hichun eidoha boljiuva chule eipui mang jiu ahi.
Utan hvar och en varder frestad, då han af sin egen begärelse dragen och lockad varder.
15 Hiche lung ngaichatna ho hin chonset natoh ahin sodohji ahi. Chule chonset chu akhangtou dia akiphal teng leh, hichun thina ahin sohdoh ji ahi.
Derefter, sedan begärelsen hafver aflat, föder hon synden; men då synden är fullbordad, föder hon döden.
16 Hijeh chun sopite, puimang theiyin umhih'un.
Farer icke ville, mine käre bröder.
17 Ipi hileh apha le achamkim chu I-Pau Pathena hungkon ahi, Ama chun van hoa vah jouse asem ahi. Ama akichonle theile banga kikhel jing ahipoi.
All god gåfva, och all fullkomlig gåfva kommer ofvanefter, ifrå ljusens Fader; när hvilkom ingen förvandling är, eller ljus och mörkers omskiftelse.
18 Ama chun eiho dinga Athutah chu eipeh tah jeh uva pengthah dia eilhendoh u ahi. Chule eiho hi athilsem jouse lah a agou manlu tah chu ihung hiu ahitai.
Han hafver oss födt efter sin vilja, genom sanningenes ord, på det vi skulle vara förstlingen af hans kreatur.
19 Kasopi deitahteho, hiche hi heuvin, nangho thungaina lama gang uvin lang, thuseiyin kino hih un.
Derföre, mine käre bröder, hvar och en menniska vare snar till att höra, och sen till att tala, och sen till vrede.
20 Mihem lung hanna hin Pathen ngaichat chonphatna ahin lhutpoi.
Ty mansens vrede gör icke det rätt är för Gudi.
21 Hijeh chun, anen anamse chule na hinkhouva aphalou jouse chu paidoh un, chule Pathen in nalunguva akhum Thu chu kisanun, ajeh chu hichun na lhagaovu ahuhhing thei ahi.
Lägger fördenskull bort alla orenlighet och alla ondsko, och anammer ordet med saktmodighet, som i eder plantadt är, det edra själar kan saliga göra.
22 Pathen Thu chu moh ngaitho hih un. Pathen Thun asei chu bolteiyun. Achuti louva ahileh nang le nang ki-ngolbol nahi ding ahitai.
Men varer ordets görare, och icke allenast hörare, bedragandes eder sjelfva.
23 Ajeh chu nangman Thu chu nangaiya chule najui louva ahileh, phatvet a namai vea tobang nahi ding ahi.
Ty der någor är allenast ordsens hörare, och icke görare, han är lik den man, som sitt lekamliga ansigte skådar i en spegel;
24 Nangma le nangma nakivet jouva nache mang tengleh, itobang lim pua nahi nasumil jitai.
Ty då han sig beskådat hafver, går han derifrån, och förgäter straxt hurudana han var.
25 Hinlah nangman nachamlhat sahthei achamkim kei dan chu chingthei tah'a navet a, chule hichun ipi asei nasuh mil louva najui leh, Pathen in hichu nabol jeh a phatthei naboh ding ahi.
Men den der skådar uti frihetenes fullkomliga lag, och blifver deruti, och är icke en glömsker hörare, utan en görare, den samme varder salig uti sin gerning.
26 Nangma hou ngaisah a nakigel a ahia nakam nathunun louva ahileh, nangma tah kingol bol nahin, na Pathen hou chu pannabei hiya ahi.
Hvar nu någor ibland eder låter sig tycka, att han tjenar Gudi, och icke styrer sina tungo, utan bedrager sitt hjerta, hans Gudstjenst är fåfäng.
27 Pa Pathen mitmua hou thengsel le adihtah chu–meithai ho chule nuneilou le pa neilou ho alunglhah nauva gakhotoa chule vannoiyin suhboh ding jahnom lou hiya ahi.
Detta är för Gudi och Fadren en ren och obesmittad Gudstjenst, söka faderlös och moderlös barn, och enkor, uti deras bedröfvelse, och behålla sig obesmittad af verldene.

< Jacob 1 >