< Danbu Ni Na 17 >

1 Ana damlou gancha kiti phot Pakai, Pathen henga nakatdoh thei lou diu ahi. Ajeh chu Pakaiya dia hitobang thilpeh hohi thet um ahi.
Du skall icke offra Herranom dinom Gud något nöt eller får, det någon brist eller något ondt på sig hafver; förty det är Herranom dinom Gud en styggelse.
2 Pakai, Pathen in napehnau gam'a nachen tenguleh, nalah uva kona numei hileh pasal hileh Pakai, na Pathen'u mitmua aphalou nabol thei lou diu chule kitepna nasuhboh thei lou diu ahi.
Om någor funnen varder i någon af dina portar, som Herren din Gud dig gifvandes varder, man eller qvinna, den som illa gör för Herrans dins Guds ögon, så att han öfverträder hans förbund;
3 Semthu pathen dang angsung, nisa chule ahsiho vamthamjol kitiho jouse angsunga naboh khup theilou diu ahi.
Och går bort, och tjenar andra gudar, och tillbeder dem, vare sig sol eller måne, eller någor himmels här, det jag icke budit hafver;
4 Hitobang hohi nakhol chilsoh kei diu ahi. Ajeh chu Israel mite lah a hitobang hi umkha get inte.
Och det varder dig sagdt, och du hörer det, så skall du granneligen fråga derefter; och när du finner, att det visserliga sant är, att sådana styggelse skedd är i Israel;
5 Numei hileh pasal hileh hitobanga chon chu, khopi pam lama nodoh ding songa se lih ding ahi.
Så skall du utföra den samma mannen eller den samma qvinnona, som sådana ondt gjort hafva, till dina portar, och skall stena dem ihjäl.
6 Hinlah mikhat jeng seh thutannan mithat hih un, mithum beh thutanna'a chu thina nachan sah thei diu ahi.
Efter tu eller tre vittnes mun skall den dö, som döden värd är; men efter ett vittnes mun skall han icke dö.
7 Thutanpa chun songa ase masat ding, chuteng mipin ase ding ahi. Hitia chu nalah uva kona aphalouva chon chu nano doh diu ahi.
Vittnens hand skall den första vara till att dräpa honom, och sedan allt folksens hand; på det att du låter den onda ifrå dig.
8 Nalah uva thilsoh chung thu tanna ahahsat behseh a, hichu phat louna, tol-that, mithat chule dan chung kalvala chon achung thua boina chom chom neiya auma ahileh, hitobang chu Pakai, na Pathen henga nalhut diu ahi.
Om någor sak i rätta varder dig för svår, emellan blod och blod, emellan handel och handel, emellan skada och skada, och hvad tvedrägtiga saker äro i dinom portom, så skall du stå upp, och gå upp till det rum, som Herren din Gud utväljandes varder;
9 Chule hitobang ho chu danthempuho henga aphatcha napui diu ahi. Amahon achungchang thu angai diu chuteng thu lhuhna asem diu ahi.
Och till Presterna, Leviterna, och till domaren, som den tiden är, och fråga af dem; de skola säga dig domen af.
10 Amahon thu lhuhna asem uchu Pakai muntheng lama nahin lhut diu, amahon asei bang uva nabol diu ahi.
Och du skall göra efter som de säga dig före i de rumme, som Herren utväljandes varder; och skall hålla det så, att du gör efter allt det som de dig lära.
11 Dan dung juiya thulhuhna chu ahin phondoh tenguleh, thulhuhna jouse chu ahina banga chelha ding, imacha na hapbe thei tah lou diu ahi.
Efter lagen, som de lära dig, och efter rätten, som de säga dig före, skall du hålla dig, så att du icke viker derifrå, antingen på den högra sidon, eller på den venstra.
12 Koihileh Pakai, Pathen angsunga thutan vaihom ho natohna deilou vetsahna jal'a kisa auma ahileh, thina chang ding ahi. Hitia chu phat louna kiti phot Israel mite lah akona nano mang diu ahi.
Och om någor vore öfverdådig, så att han icke ville lyda Prestenom, som der i Herrans dins Guds ämbete står, eller domarenom, han skall dö; och du skall borttaga den onda af Israel;
13 Hitobang chu mi jousen ahin jahsoh kei diu, chuteng koima aphalouva chon ngam talou ding ahi.
Att allt folket skall höra det, och rädas och icke mer öfverdådige vara.
14 Ajeh chu Pakai, Pathen in napehnau gamsung nalhun diu ahitai. Hiche gamsung nalhun tenguleh, i-lamkai diuvin leng khat, nam dangte kivaipoh nabang in tungdoh tauhite tia nasei diu ahi.
När du kommer uti landet, som Herren din Gud dig gifva skall, och tager det in, och bor der, och varder sägandes: Jag vill sätta en Konung öfver mig, såsom all folk omkring mig hafva;
15 Chutengleh Israel mite lah a Pakai, Pathen in atundoh ding ahi. Hichu nalah uva mikhat pen pang ding, amavang kholjin mi nalhen thei lou diu ahi.
Så skall du den sätta för Konung öfver dig, som Herren din Gud utväljer. Du skall en af dina bröder sätta öfver dig för Konung; du kan icke sätta en främmande öfver dig, den icke din broder är;
16 Leng a pang pen ding pen chun, sakol kangtalai ngaichat jeh’a mikhat tou Egypt gam'a sakol kangtalai cho dinga asol thei lou ding ahi. Ajeh chu nangho Egypt gam nakile kit thei lou diu ahitai.
Allenast att han icke håller många hästar, och förer folket åter in i Egypten, för de många hästars skull; efter Herren eder sagt hafver, att I icke mer genom denna vägen komma skolen.
17 Lengpa chun jitampi anei thei lou ding ahi. Ajeh chu amahon Pakai akona apui mang thei diu ahi. Chule ama ding jeng ajong sana leh dangka akikhol thei lou ding ahi.
Han skall ock icke taga sig många hustrur, att hans hjerta varder icke afvändt; och skall ej heller mycket silfver eller guld församla.
18 Leng touna mun alo tengleh, amapa chun danbu akilah ding, alal-touna muna chu akikoi ding ahi.
Och när han nu sittandes varder på sins rikes stol, skall han taga denna andra lagen af Prestomen Levitomen, och låta den skrifva uti en bok.
19 Hiche danbu lekhajol chu akoma akoi ding adamlai sunga asim jing ding ahi. Hichea kona chu dan leh thupeh ijakai Pakaiya kon in aume ti amu chet ding, dengchang tah’a ajui jing ding ahi.
Hon skall vara när honom, och han skall deruti läsa i alla sina lifsdagar; på det att han skall lära frukta Herran sin Gud, att han håller all denna lagsens ord, och dessa rätter, att han gör derefter.
20 Hiche lekhajol asima kona chu kiletsahna puma, achenkhompi mi jouse sanga chungnung kahi tia umlou ding ahi. Chule hichea kona hi lamchoma kihei mang louva umjing ding kahi tijong ahet doh thei ding ahi. Keima leh ka chilhah ten Israel sung hi akhang akhanga ka vaihop diu ahi, tijong het dohna anei thei diu ahi.
Han skall icke förhäfva sitt hjerta utöfver sina bröder; och skall icke vika ifrå budet, hvarken på den högra sidona, eller på den venstra; på det han skall förlänga sina dagar i sitt regemente, han och hans barn i Israel.

< Danbu Ni Na 17 >