2 Thusimbu 1

1 David chapa Solomon chun alenggam dettah in atungdohtai; Ijeh inem itihleh Pakai a Pathen chun aumpia chuleh sangtah'a athaneisah ahitai.

Och Salomo, Davids son, vardt i sitt rike förstärkt, och Herren hans Gud var med honom, och gjorde honom ju större och större.

2 Solomon chun Israel lamkaiho galsat sepai asang, aja chunga luboh ho thutan vaihom ho, gamsung lamkai hojouse chule phung lamkai ho akoukhomin ahi.

Och Salomo talade med hela Israel, med de öfverstar öfver tusend och hundrade, med domare och alla Förstar i Israel, med de öfversta fäder;

3 Chuin Solomon chun houbung mipi chu Gibeon kho’a chu Pathen houkhom dingin a lamkai in a chetaove; Ijeh inem etileh hiche kho’a Pathen houbuh chu umma ahi(Hiche laimuna hi Pakai Lhacha Mose’n gamthip laiya Pathen houbuh asemna munchu ahi).

Att de skulle gå, Salomo och hela menigheten med honom, bort till den höjden, som i Gibeon var; ty der var Guds vittnesbörds tabernakel, som Mose Herrans tjenare gjort hade i öknene.

4 Ahinlah, David chun Jerusalem munna atunna dinga asemna Pathen Houbuh’a chu Pathen Thingkong chu Kiriath-Jearim akona ana pohlutsa ahitai.

Ty Guds ark hade David uppfört ifrå KiriathJearim, dit han för honom tillredt hade; förty han hade honom uppslagit ett tabernakel i Jerusalem.

5 Ahinlah Uri Chapa, Hur tupa Betzalel kitipan asem sum-eng maicham chu Gibeon muna Pakai houbuh mai’a chun aum nalaijin ahi. Chuti chun Solomon le mipi chu houbuh masanga chun akikhom un Pakai chu ahoutaovin ahi.

Men det kopparaltaret som Bezaleel, Uri son, Hurs sons, gjort hade, var der för Herrans tabernakel; och Salomo och menigheten plägade söka det.

6 Chulkomma Houbuh masanga chun Solomon chu sum-eng maicham umna'a chun akaltaovin Pakai angsungah pumgo thilto sangkhat jen agalhandohtan ahi.

Och Salomo offrade för Herranom på kopparaltaret, som der för dörrene af vittnesbördsens tabernakel stod, tusende bränneoffer.

7 Chuche jan chun Solomon henga Pathen ahungkilah’in hitin ati “Epi pentah nadeijem, Thummin, chuleh Keiman nangma kapeh ding nahi.”

I samma nattene syntes Gud Salomo, och sade till honom: Bed, hvad skall jag gifva dig?

8 Solomon in Pathen chu adonbutnin, Nangman kapa David chu lungsetna longlou hel nachanin, tun keima amakhellin lengin neipan sahtai,

Och Salomo sade till Gud: Du hafver gjort stora barmhertighet med minom fader David, och hafver gjort mig till Konung i hans stad.

9 O Pakai Pathen lungset tah in kapa David toh nakitepna koijinginlang Mihem hijat chunga hin lengin neipan sahtai.

Så låt nu, Herre Gud, din ord varda sann till min fader David; ty du hafver gjort mig till Konung öfver ett folk, det så mycket är som stoftet på jordene.

10 Mipi hijat chunga kituptah a kalam kai thei’a namite chunga vai kahom themtheina dingin chih na le hetna neipen,

Så gif mig nu vishet och förstånd, att jag för detta folket må gå ut och in; ty ho förmår döma detta ditt myckna folk?

11 Pathen chun Solomon jah a hitin aseijin, Neile gou, haona, loupina ahiloule nagal mite thina ding ahiloule nahinkho sotna joh thumlouva nangaichat sangpen namite kithopi thei nadingle achunguva vaihom them theina nathum tah jeh hin,

Då sade Gud till Salomo: Efter du hafver detta i sinnet, och hafver icke bedit om rikedomar, eller ägodelar, eller om härlighet, eller om dina fiendars själar, eller om långt lif; utan hafver bedit om visdom och förstånd, att du må döma mitt folk, der jag dig en Konung öfver gjort hafver;

12 Keiman nathumpen chihna le hetna chu kapeh ding; Chujongleh neile gou, haosatna le minthanna jong kapehtha ding, hitobang thil hi nama sangleh khonunga leng hungchang ding hon jong aneilou diu ahitai.

Så vare dig visdom och förstånd gifvet; dertill vill jag ock gifva dig rikedomar, ägodelar och härlighet, så att din like ibland Konungarna för dig icke varit hafver, ej heller varda skall efter dig.

13 Hitichun Solomon chu Gibeon kho’a Pathen Houbuh’a kon chun Jerusalem lama ahung kinunglen Israelte chunga lengvai ana potan ahi.

Alltså kom Salomo ifrå höjdene, som i Gibeon var, till Jerusalem, ifrå vittnesbördsens tabernakel, och regerade öfver Israel.

14 Solomon chun Kangtalai le sakol touthem ho chu akoukhom in ahileh kangtalai sangkhat le jali leh sakol touthem sang somle sangni aneijin ahi. Aman hichengse chu phabepkhat Kangtalai kikoina khopiho chule amakomnai sangsom le sangni nai’a Jerusalem khopi sunga chun atousah taove.

Och Salomo församlade sig vagnar och resenärar, så att han åstadkom tusende och fyrahundrade vagnar, och tolftusend resenärar, och lät dem uti vagnsstäderna, och när Konungenom i Jerusalem.

15 Lengpa chun Sana le Dangka jong Jerusalem sunga chun songlheu lah abahsah jengin chuleh Cedar thing mantam jengjong Judah phaichama Theipi thinglah abahsah jengin ahi.

Och Konungen gjorde, att silfver och guld var i Jerusalem så mycket som stenar; och cedreträ så mycket som mulbärsträ i dalarna.

16 Solomon sakol ho chu ama dinga thilcho’a panghon Egypt gam le Celicia gam'a kona mantamtah’a agachoh uva ahin pohdoh’u ahi.

Och man förde Salomo hästar utur Egypten, och allahanda varor. Och Konungens köpmän köpte samma varor;

17 Chuche phatlai chun Egypt gamma kangtalai ho chu, dangka shekel jagup chule sakol ho chu dangka Shekel Jakhat le somnga manna ana kichojouvin ahi. Hiti chun Thilho chu Hittite lengte le Ram lengte koma ana kitol lut jin ahi.

Och förde dem utur Egypten, hvar vagn för sexhundrad silfpenningar, och hvar häst för hundrade och femtio; alltså förde man dem ock till alla de Hetheers Konungar, och till de Konungar i Syrien, genom deras hand.