Rom 8
1 Cedawngawh, Jesu Khrih awh ak awmkhqi boeih ham tuh dawknaak qoe qoe am awm voel hawh hy,
Så är nu intet fördömeligit i dem som äro i Christo Jesu, de icke vandra efter köttet, utan efter Andan.
2 hqingnaak Myihla anaa awi ing thawlh ingkaw thihnaak anaa awi awhkawng, Jesu Khrih ak caming kai ce ni loet sak hawh hy.
Ty Andans lag, som lif gifver i Christo Jesu, hafver gjort mig fri ifrå syndenes och dödsens lag.
3 Pumsa thawlhnaak awh anaa awi ce ak tha am awm nawh ama sai thai awh, Khawsa ing thlak thawlh amyihna amah a Capa ce thawlh hyih phymnaak aham tyi law hy. Thlak thawlh awh thawlhnaak ce dawk sak hy,
Ty det som lagen icke kunde åstadkomma, i det hon vardt försvagad af köttet, det gjorde Gud, sändandes sin Son i syndelig kötts liknelse, och fördömde syndena i köttet genom synd;
4 Pumsa ngaih thawlhnaak amyihna khaw amak sa nawh Myihla ngaihnaak amyihna khaw ak sa ningnih awh ce dyngnaak ing a ngoe anaa awi ce a soepnaak thai aham thawlh anaa ce dawk sak hy.
På det den rättfärdighet, som lagen äskar, skulle varda fullbordad i oss, som icke vandrom efter köttet, utan efter Andan.
5 Pumsa ngaih thawlhnaak amyihna khaw ak sakhqi ing pumsa ngaihnaak awh a mik kawlung ce ta uhy; cehlai Myihla ngaihnaak amyihna khaw ak sakhqi ingtaw Myihla ngaihnaak awh a mik kawlung ce ta lawt uhy.
Ty de som köttslige äro, de äro köttsliga sinnade; men de som andelige äro, de äro andeliga sinnade.
6 Thlakthawlh ak kawlung taw thihnaak na awm nawh, Myihla ing a sawi kawlung taw hqingnaak ingkaw ngaihdingnaak na awm hy;
Ty köttsens sinne är döden; men Andans sinne är lif och frid.
7 thawlhnaak kawlung taw Khawsa ingqawi thunkha qu hy nih. Khawsa anaa awi awh am pe qu nawh, ang peek na awm am pe qu thai qoe hy.
Ty köttsligit sinne är en fiendskap emot Gud; efter det är icke Guds lag underdånigt; icke kan det heller.
8 Pumsa ngaih thawlhnaak ing ak awmkhqi ing Khawsa ce am zeel sak thai uhy.
Men de, som äro köttslige, kunna icke vara Gudi täcke.
9 Cehlai, nangmih taw, pumsa ngaihnaak awh am awm uhyk ti, nangmih ak khuiawh Khawsa ang Myihla a awm awhtaw, nangmih taw Myihla awh ni nami awm hy. U awm Khrih ang Myihla ama taak awhtaw, anih taw Khrih a koe na am awm hy.
Men I ären icke köttslige, utan andelige, om Guds Ande annars bor i eder; ty hvilken icke hafver Christi Anda, han hörer icke honom till.
10 Cehlai nangmih ak khuiawh Khrih a awm awhtaw, thawlhnaak awh nangmih a pum ce thi mai seiawm dyngnaak awh nangmih ang Myihla taw hqing hy.
Men om Christus är i eder, så är väl lekamenen död, för syndenes skull; men Anden är lifvet, för rättfärdighetenes skull.
11 Thihnaak awhkawng Jesu ak thawhkung ang Myihla ce nangmih ak khuiawh a awm awhtaw, thihnaak awhkawng Khrih ak thawhkung nangmih ak khuiawh ak awm awh hqingnaak ce ni pek khqi lawt kaw.
Om nu hans Ande, som Jesum uppväckte ifrå de döda, bor i eder, så skall ock den, som Christum uppväckte ifrå de döda, göra edor dödeliga lekamen lefvande, för sin Andas skull, som i eder bor.
12 Cedawngawh, koeinaakhqi ni sai hly kawi ni ta uhy. Cehlai pumsa thawlhnaak benawh hqing khawsaknaak awh amni.
Så äre vi nu, käre bröder, skyldige, icke köttena, att vi skole lefva efter köttet;
13 Pumsa ngaih thawlhnaak benawh khaw nami sak mantaw, thi kawm uk ti; cehlai Myihla ak caming pumsa sai thawlhnaakkhqi ce nami him awhtaw hqing kawm uk ti,
Ty om I lefven efter köttet, så skolen I dö; men om I döden köttsens gerningar med Andanom, så skolen I lefva.
14 kawtih Khawsa ang Myihla ing a sawi thlangkhqi boeih taw Khawsa cakhqi na awm uhy.
Ty alle de som drifvas af Guds Anda, de äro Guds barn.
15 Kqih awm tamnaa na awm tlaihnaak Myihla ce am hu u tiksaw, ca na coengnaak Myihla ni nami huh hy. Ce ak caming, “Abba, ka Pa,” tinawh nik khy thai uhy.
Ty I hafven icke fått träldomsens anda, åter till räddhåga; utan I hafven fått utkorada barns Anda, i hvilkom vi rope: Abba, käre Fader.
16 Myihla amah qoe ing ningnih ang Myihla ing ningnih taw Khawsa cakhqi na ni awm uhy tice dyih pyi hy.
Den samme Anden vittnar med vår Anda, att vi äre Guds barn.
17 A cakhqi na ni awm awhtaw, ningnih taw qo ak pangkung na ni awm uhy – a boeimangnaak ing pang pyi thainaak aham ang yhnaak ce ning yh pyi tang tang awhtaw, Khrih ingkaw Khawsa qo ak pang haih na ni awm uhy.
Äre vi nu barn, så äre vi ock arfvingar; nämliga Guds arfvingar, och Christi medarfvingar; om vi annars lidom med honom, att vi ock med honom komma mågom till härligheten.
18 Tuh tloek awhkaw khuikha ni huhnaakkhqi ve ningnih awh ak awm law hly kawi boeimangnaak ingqawi ka nyhtah awh kawna awm am awm hy tinawh poek nyng.
Ty jag håller det så före, att denna tidsens vedermöda är icke lika emot den härlighet, som på oss uppenbaras skall.
19 A ik-oeih saikhqi ing Khawsa cakhqi ang dangnaak tym ce ngaih-u soeih doena lamtoen uhy.
Ty kreaturens högeliga åstundan väntar efter, att Guds barn skola uppenbaras;
20 Them saikhqi boeih boeih ing phu amak ta na ak awm sak ak awi awina awm uhy; a mimah ing a mi ngaih dawngawh am nawh, cekkhqi ak awm sakkung a awm sakkhqi amyihna ak awm khqi ni, ngaih-uunaak doe ing,
Efter kreaturen äro vanskelighetene underkastade emot sin vilja; men för hans skull, som dem underkastat hafver, på en förhoppning.
21 them saikhqi boeihboeih awm seetnaak tamnaa awhkawng loet sakna awm kawm saw, Khawsa cakhqi a boeimang ngaihdingnaak ak khuiawh lut lawt kaw.
Ty kreaturen skola ock varda fri af förgängelighetenes träldom, till Guds barnas härliga frihet.
22 Them sai boeih boeih ing tuhdy naa ak awm tawm tlawhnaak amyihna khy am kqang uhy tice ni sim uhy.
Ty vi vete, att hvart och ett kreatur suckar och ängslas med oss, allt härtill.
23 A mingmih doeng amni, ningnih Myihla thaihcyk na ak awmkhqi awm cana ni awmnaak loetnaak ingkaw pum thaawngnaak khawnghi ce lamtoen doena am cei na taw ning ko ning kqang uhy.
Och icke de allenast; utan ock vi sjelfve, som hafvom Andans förstling, suckom ock vid oss sjelfva efter barnaskapet, och väntom vår kropps förlossning.
24 Ikawtih vawhkaw ngaih-unaak awh ni thaawng na ni awm uh. Cehlai mik huh nawn ngaih-unaak taw ngaih-unaak tang tang amni. U ing nu a taak ce ce ang ngaih-u khawi?
Ty vi äre väl salige vordne, dock i hoppet; men hoppet, om det synes, är det icke hopp; ty huru kan man hoppas det man ser?
25 Ni taak hlan ik-oeih ce ning ngaih-u awhtaw, khawdungnaak ing qeh uhy.
Om vi nu hoppes det vi icke sem, så vänte vi det med tålamod.
26 Cemyih lawtna, nik tha ama awmnaak awh Myihla ing ningnih ce ni bawmkhqi hy. Cykcah hly kawi ce ningnih ingtaw amni sim uhy, cehlai Myihla ing awi ing kqawn noeng kaana ko doena ningnih aham thoeh law hy.
Sammaledes hjelper ock Anden våra skröplighet; ty vi vete icke hvad vi skolom bedja, såsom det bör sig; utan sjelfver Anden manar godt för oss, med osägeliga suckan.
27 Ningmih kawlung ak suikung ing Myihla kawlung ce sim hy, kawtih Khawsa kawngaihnaak amyihna thlak ciimkhqi aham Myihla ing thoeh pehy.
Men han, som skådar hjertan, han vet hvad Andans sinne är; ty han manar för helgonen, efter Guds behag.
28 Amah ak lungnaakkhqi ingkaw, amah ing ang cainaak amyihna ak khykhqi aham, ik-oeih boeih boeih Khawsa ing ak leek na sai pehy, tice ni sim uhy.
Men vi vete att dem, som hafva Gud kär, tjena all ting till det bästa, de som efter uppsåtet äro kallade.
29 Ikawtih anih ce koeinaa khawzah anglakawh cakcyk na a awm thainaak aham Khawsa ing a sim ceekhqi ce amah a Capa a myi ing a ning myih aham hoep cee hawh hy.
Ty hvilka han hafver föresett, dem hafver han ock beskärt, att de skulle vara hans Sons beläte like; på det han skall vara den förstfödde ibland många bröder.
30 Amah ing a hoep ceekhqi ce khy nawh; ak khykhqi ce dyng sak hy; am dyng sakkhqi ce zoeksang khqi hy.
Men dem som han hafver beskärt, dem hafver han ock kallat; och dem han hafver kallat, dem hafver han ock gjort rättfärdiga; men dem som han hafver gjort rättfärdiga, dem hafver han ock gjort härliga.
31 Cawhtaw ve ak camawh ikawmyihna nu ni ti lah voei? Ningmih benna Khawsa ce a awm awhtaw, u ing nu a ni tuk thai kaw?
Hvad vilje vi nu säga härtill? Är Gud för oss, ho kan vara emot oss?
32 Amah a Capa awm am hlyn kaana, ningnih aham ak pe boeih ing, them boeih boeih ce a peek kaana awm hly nawh nu?
Hvilken ock icke hafver skonat sin egen Son, utan gifvit honom ut för oss alla; huru skulle han icke ock gifva oss all ting med honom?
33 Khawsa ing ak tyh thlangkhqi ce u ing nu thawlh ak puk thai kaw? Khawsa ing dyng sak hawh hy.
Hvilken vill åklaga dem som Gud hafver utkorat? Gud är den som rättfärdigar.
34 U ing a bo sak ce? Jesu Khrih, thihnaak awhkawng ak tho tlaih ing Khawsa ak tang benawh ngawi nawh ningnih aham thoeh law poepa hy.
Hvilken är den som vill fördöma? Christus är den som lidit hafver döden; ja, han är ock den som uppväckt är; den ock sitter på Guds högra hand, och manar godt för oss.
35 Khrih a lungnaak awhkawng u ing nu a ni khqeng thai kaw? Kyinaak, khuikhanaak, thekhanaak, khawseet khawkhaanaak, ak pum a zalna awmnaak, kqihawmnaak ingkaw zawzi ing nu?
Ho kan skilja oss ifrå Christi kärlek? Bedröfvelse, eller ångest, eller förföljelse, eller hunger, eller nakenhet, eller farlighet, eller svärd?
36 Nangmih ak camawh khawnghi qui himna awm nyng; him aham ak awm tuu amyihna ni ta uhy,” tinawh a qee hyt amyihna.
Såsom skrifvet är: För dina skull vardom vi dödade hela dagen; vi vardom hållne såsom slagtofår.
37 Amni, ve a ik-oeih boeih awh ningnih anik lungnaak khqikung ak caming ningnih taw noengkung na ni awm uhy.
Men i allt detta öfvervinne vi, genom honom som oss älskat hafver.
38 Ikawtih kai taw thihnaak, hqingnaak, khan ceityihkhqi ingkaw qaaikhqi, tuh awm ni hai benawh awm, ikawmyih thaawmnaak ingawm,
Ty jag är viss derpå, att hvarken död, eller lif, eller Änglar, eller Förstadöme, eller väldigheter, eller de ting som nu äro, eller de ting som tillkomma skola;
39 sangnaak ingkaw nemnaak ing, ik-oeih sai boeih ak khuiawh ikawmyih ca ingawm ningnih a Bawipa Jesu Khrih awh ak awm Khawsa lungnaak awhkawng amnik khqeng thai hy, tice sim nyng.
Eller höghet, eller djuphet, eller något annat kreatur, skall skilja oss ifrå Guds kärlek, som är i Christo Jesu, vårom Herra.
